Hmmm… jag tror jag delar den här…

”Den här skepnaden. Den här väktaren. Är den enda som håller ihop berättelsen. Den enda som vet vad det finns att göra. I den här berättelsen har den inget namn. Men i andra kan den heta Lugero Sömnväktaren. Den visar sig utanför mitt fönster i mitt internat Folkhemmet i Brunnsvik. Och den följer min resa ända från start. Men hur slutar den när jag upptäcker att den var starten på min resa från första början. Förmodligen inte så bra. Men inte med att jag dör. Jag har varit jättenoga med att det inte ska va något sådant. Nog för att jag beskriver känslan av att dö, men det går inte längre än så. Så hur ska jag då beskriva mötet med honom. Då jag, i slutet, möter honom. Eller möter jag honom i över huvud taget? Det var ju inte tanken från början…”

delar jag…