Bortglömda dagars arbetsslit

En gång

fanns det män i uppror

och mor å mor

fortsatte sin gäla gång

De slet och de strävade

men oftast gav de upp när arbetet blev för tungt för dess armar och ben

när allt gick emot,

de emot

upproret bävade

För vad ska man göra, Vad ska man ta sig till, När man inget har att vända sig till?

När avståndet skiljer oss åt

då kunde vi inte åka båt

till andra länder

Avstånden är långa och kraften liten

när kraften ständigt används

den sinar sakta men till nätter man

somnade, stupade; trött och försliten

Refr.

Uppror ljöd mot högre makter

Och det ljöd ut i stora tomheter

för de som inga makter har

får tillslut bara ha tomheter kvar

Jobben varade

dag till dag, tid får tid, sak för sak

Allt flöt ihop

Det blev ett evigt mak

Lämna en kommentar