”Jag kunde fortsätta längs med älven och komma till ett villaområde. Jag kunde också vända och gå in staden igen. Det kanske var det han mena att jag skulle göra. Men vad skulle jag se där? Jag kunde bara minnas det dystopiska landskap jag hade lämnat bakom mig. Med vulkaner och jord som låg i högar. Så om det inte bara var jord så kanske det var död. Döda människor som låg och ruttnade under jorden. Jag hade tänkt på det på det sättet förut men så klart kunde det hända att det fanns döda människor där eftersom det hade funnits lava där. Om det fanns lava kvar där så skulle det inte gå att gå där eftersom man skulle smälta bort på en sekund. Men att dö en sådan död måste nog också vara den värsta. Att känna den hettan medan man brinner för att till slut bli ett kolnat lik. För att till slut bli till aska som blåste med vinden. Av någon anledning tänkte jag på Pompeji men de hade inte blivit till aska. Däremot var skeletten kvar så man kunde se vad de hade gjort i sin sista dödsstund. Men jag var på väg in till stan nu och var beredd på att se vad som helst. Det var en bit att gå från Hållet till centrum men till slut var jag framme. Och det var precis som han hade varnat mig för. Det fanns lik där. Kolnade. Men jag gick bara förbi dem. Jag var bara avtrubbad. Kunde knappt känna några känslor längre. Jag kunde bara tänka att jag behövde komma till havet. Jag behövde komma till havet och där kanske jag kunde komma ifrån allt elände jag precis hade upplevt. Om jag hoppade i så kanske jag kunde transporteras till ett helt annat ställe som kanske var en sjö i Kättbo. Jag hoppade i och hamnade i en sjö i Kättbo. Jag hamnade bredvid båthuset som fanns där. Och kom på att det var ju dit jag var på väg när jag senast var i Kättbo. Eller när jag senast transporterades till Kättbo. Jag visste inte riktigt vad de här övergångarna skulle kallas. Jag låg i vattnet och bara njöt. Jag hade brukat kalla dem gränsen mellan dröm och verklighet men just nu visste jag inte. Just nu ville jag bara ligga i vattnet och njuta av ett avsvalkande dopp…”