Jag spelade på en singelplayervärld eftersom vi inte hade något internet. En värld som jag egentligen sparat för snapshots men som jag sparat också för att den är så bra. På den här världen hade jag alltså allt jag behövde redan från början. Alltså i början får man nöja sig med stentools men det tog inte lång tid för mig att hitta andra ores som diamonds och till och med emeralder. Vilket är jätterare. I alla fall har jag väl inte så jättemycket mer att skriva om Minecraft nu. Jag brukar spela på 90gq open ibland och på Bonkcaft hade jag inte varit inne på jättelänge. Så jag tänker att det nog måste ha varit många som blivit jättechockade när de såg att jag var inne. Eller så var de inte det. Jag vet inte. Vad jag vet i alla fall är att det är många som åker bort på sommaren. Jag rädd att alldeles för många som är för oförsiktiga när det kommer till eld och vatten. Men det känns som vänstern förebygger många såna risker. Min lillebror är i Kättbo. Jag har försökt få med honom i vänstern. Men har inte lyckats än. Det här är en längre del av en dagboksserie jag tänkte skriva nu. Min mamma ska iväg på en dejt och här sitter jag men jag tycker det ändå känns bra eftersom vänstern är så stor nu och jag känner att just det faktum att Ung Vänster börjar rota sig i Nyköping ger en lite trygghet i vardagen. Lite som en fritidsgård i en stad…