Det här var ju intressant. Enligt boken Drömmar av Paul Roland betyder Folkmassa att:
”Folksamlingar visar sig ofta i drömmar som irrationella krafter som motsätter sig drömmarens vilja och övertygelser. De kan symbolisera världen i stort, samhället där drömmaren bor och arbetar, eller hans eller hennes eget undermedvetna. Om mobben hånar dig i drömmen syftar det på att dina idéer om ett visst ämne inte är tillräckligt genomtänkta. Om du känner dig hotad av anonymiteten i mobben innebär det att du känner dig tvingad att anpassa dig i ditt vakna liv eller är rädd för kritik för dina åsikter eller din person i ditt vakenliv. Blir du en del av folkmassan kan det vara ett tecken på behovet att bli accepterad, till priset av din egen identitet. Vanligare är att drömmen visar på ett behov att slippa undan ansvar. I en av de mer otäcka versionerna av den här drömmen fångas drömmaren och bärs iväg av en böljande människomassa. Det tyder på en rädsla för att tappa kontrollen och svepas med i allt som händer.”
Jag känner igen mig i princip alla beskrivningar om drömmar om folkmassor. Jag har drömt så många gånger om Ung Vänster nu att jag funderat på om det är en dystopi eller en möjlighet för mig att undvika ansvar. I vilket fall så kan man lätt dra paralleller mellan människomassa, vattenmassa och folkmassa. Söker jag upp människor får jag dock upp:
”Ibland använder vi motsatta karaktärer i våra drömmar för att personifiera våra egna känslor som står i konflikt med något vi har problem med. Om vi funderar på om vi ska läsa på universitetet eller börja jobba, kanske vi drömmer att vi ser en student som sitter på en tenta eller en jäktad affärsman som tjänar mycket pengar. De här drömmarna symboliserar våra förhoppningar och farhågor om alternativen, det är inte säkert att de speglar verkligheten. Därför ska de inte ses som något förebud om hur vi själva skulle agera i samma situation. Människor som får de här rollerna i våra drömmar är kanske personer vi känner som redan har gjort vad vi ser, eller skådespelare som har spelat sådana roller på film, i tv eller till och med reklamfilmer. Det kan även vara personer som saknar de egenskaper vi själva anser vara nödvändiga för att lyckas med just det som står i fokus. Att spegla våra egna karaktärsdrag i fantasifigurer eller människor i omgivningen är ett praktiskt sätt för oss att se mer objektivt, särskilt om vi omedvetet inte tycker om dem.”
Jag ska fortsätta skriva. Just nu skriver jag mycket om Mora och landskapen som finns där. Jag drar mycket paralleller till Rödmyren och när vi bodde där. Men vill jag skriva om folkmassor har jag ju lätt tillgång till de gånger jag varit i Brunnsvik eller Stockholm. Rädslan ligger väl i bristen på folkmassor som jag tyvärr upplevt alldeles för många gånger. Platser som Fulufjället och Kättbo började jag med. Men var jag kommer sluta vet jag ännu inte än men jag brukar hitta på något ställe som jag tycker mycket om. Som på asfaltsvägen utanför internatet i Brunnsvik. Men det här handlar om allt efter Brunnsvik. Så förmodligen någonstans väldigt gammalt som skulle kunna vara ett minne men som också skulle kunna vara något helt påhittat. Som i ett gräslandskap under en gammal ek. Vi får se…