Månad: december 2022
När är du som gladast?
WordPress undrar när jag är som gladast. Och jag kan väl säga att efter att ha sett filmen Smile så vågar jag nästan inte vara glad. Men det finns väl några tillfällen när jag känner mig som gladast. Kanske när jag lyssnar på filmmusik? Då känner jag i å för sig alla möjliga känslor. Oftast sorg. Men när känner jag mig som gladast då? Jag tänker mig att det är under tillfällen när jag är bland människor som jag tycker. Igår var jag till exempel väldigt glad när jag var med min ledare på jobbet i Spindelplan och plockade skräp. Men jag tänker mig att det varierar väldigt mycket när man är som gladast. Så jag kan tyvärr inte ge ett rakt svar på när jag är som gladast…
Recension 2: Smile
Jag fick lov att se om filmen Smile. Tyckte inte att jag fick med djupet förra gången. Jag tyckte att det som jag beskrev som det mörka entitetet inte räckte. Det är något mer; en förbannelse, ett spöke, ett virus som vägrar släppa taget om en. Vad jag tycker om med den här filmen är att man inte riktigt vet vad det är som jagar henne. Där finns scener med personer som alla bär samma leende. Detta mysterium går riktigt djupt. I vissa scener ser hon personer ta bort sin hud med sina bara händer för att sedan vakna upp i ett annat sammanhang. Jag vet inte vad jag nämnt om filmen innan men tänker mig att jag kan göra en kort recap på vilka scener som finns i filmen. Den första scenen är ju med den här kvinnan som tar livet av sig med en krukskärva och det samtidigt som hon ler. Ända sen dess hemsöks hon av den här kvinnan som hela tiden ler. Även när det här barnet får den här presenten som råkar innehålla Roses döda katt. Men de mest uppseendeväckande scenerna är de där man får se på vilket sätt de som blivit drabbade av den här förbannelsen innan tagit livet av sig. En har slagit sig med en hammare, en annan har ryckt ut sina ögon, en annan har blivit överkörd av ett tåg och kapats i mitten. Men den mest spännande scenen är den som visas i slutet. När Rose får möta sin mamma som dog när hon var liten. Hon växer till onaturlig storlek och följer efter henne. När Rose tror att hon kommit ifrån mamman så attackeras hon av mamman så att hon kastas på golvet. Då kastar Rose fotogenlampan på mamman som då börjar brinna. Rose springer desperat ut ur huset medan hon ser huset brinna upp. Där tror hon att allt är över men det är bara början. När hon åker till en vän som hon trodde hon kunde lita på så visar det sig att förbannelsen bara förts över på honom när han säger att de ska vara tillsammans ”för evigt”. När hon springer ut genom dörren är hon tillbaka vid det gamla rucklet. När hon ser sin vän komma körandes till avfarten till rucklet så springer hon desperat in i rucklet i hopp om att allt ska lösa sig. Men där väntar det här monstret som nu skalar av sin hud och därmed blottar en rad med tänder. Hon trycker sig in i hennes mun och efter det händer något som jag inte tänker avslöja här. Men jag har råkat avslöja det förut så jag ber om ursäkt för det. I alla fall får den här filmen en fyra av femma i betyg. Jag är inte helt bekväm med att det bara handlar om psyket utan hade velat ha med någonting som religion som allt handlade om. Just nu lämnades jag bara med en känsla av att allt vara dåligt vilket jag inte vill. Men den slutade med bra upptempomusik i alla fall så, så mörkt var det ändå inte. Men det var inte som de där Conjuring-filmerna i alla fall och det kan jag lite sakna…
Vad var det sista du gjorde för att leka eller ha kul?
WordPress undrar vad det sista var som jag gjorde för att leka eller ha kul. Jag tror att jag inte riktigt förstår frågan. Men kan väl svara att jag gick ut i skogen. Varje dag efter högstadiet. Gick jag ut i skogen. Var det lek? Nej det var nog snarare något annat. Det var ju meningen att man skulle bli vuxen då. Det fanns inga lekparker och korridorerna var trånga och stökiga. Att gå på högstadiet var ingen lek. Men jag minns det som igår. Hur det var. Att gå högstadiet. Det var så jobbigt. Så pass jobbigt att jag fick lov att smita ut till skogen varje dag efter högstadiet. Men var det lek? Nej det var nog snarare något annat. Ett sätt att bearbeta allt det som hände i högstadiet. Borta var minnena från Siknäs skola. Där var nog den sista platsen som jag lekte på riktigt. Det tillsammans med Kättboåsen. I Kättboåsen visade de en koja som var inbyggd i en lada. Det var påhittigt och smart. Men nu var det evigheter sen jag var i Kättboåsen. Så sista gången jag gjorde för att leka eller ha kul var nog i Kättbo. Inte de gånger när jag var ensam. Det var när jag var i Siknäs eller Kättboåsen som jag kände att jag verkligen kunde leka…
Lista dina fem favoritartiklar i livsmedelsbutiken.
WordPress vill att jag listar mina fem favoritartiklar i livsmedelsbutiken. Så jag börjar med mjölk eftersom det är min vanligaste favoritartikel i livsmedelsbutiken. Sen finns det så många användningsområden för mjölk också. Efter det kan jag skriva paj eftersom jag börjat äta mycket pajer. Det kanske var något som man tänkte att andra skulle göra men nu gör tydligen en själv det också. Så pajer har jag ätit mycket av, mina favoritpajer är körsbärstomat och mozzarella och vegofärspajen. Min tredje favoritartikel i livsmedelsbutiken är matlåda och där brukar jag köpa fläskschnitsel. Efter det börjar det blir lite svårare att skriva vilken favoritartikel jag har, men jag kan skriva choklad, så har jag fått det gjort. Jag har smakat alla möjliga smaker med föredrar väl salta mandlar och frukt och mandel. Ibland, när jag handlat på 24 i 7 så har de inte haft de smaker jag velat ha så då har fått ta något annat. I det här fallet apelsinkrokant och mint. Men jag kommer även ihåg när chokladen hade Japp-smak och hur beroendeframkallande det var. Vad ska jag skriva som min femte favoritartikel i livsmedelsbutiken då? Kanske Coca cola. Det är i å för sig något ganska nytt som jag börjat köpa, Coca cola…
