Dagboksanteckning den 14/6 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se ett videoklipp av Inga konstigheter. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen grönsak och spelade lite minecraft innan jag gick till bussen. Bussen som skulle gå 12:15 kom aldrig. Vissa valde att gå i stället för att ta bussen men jag tänkte att jag inte kunde gå ända till Spindelplan så jag stod kvar där. Till slut så gick en som satt där ifrån så att jag kunde sätta mig ner. Jag skrev att jag förmodligen skulle bli försenad som sms till jobbet. Klockan blev kvart i ett och fortfarande kom ingen buss. En tant började prata med mig och undrade var bussen var. Då berättade jag att jag suttit där sen kvart över tolv. Hon blev alldeles till sig. Hon tyckte det var länge. Jag ringde mamma. Hon hade precis vaknat. Hon kunde inte skjutsa mig. Kanske imorgon men just nu fick jag vara hemma. Så jag gick hem och skickade sms till jobbet att jag inte kunde komma till jobbet eftersom det inte kom någon buss. Innan hade mamma sagt något om att det förmodligen hade varit något med studenten som blockerat centrum av Nyköping vilket jag inte mer än kan hålla med om. Jag kom hem i alla fall och satte igång radion och datorn igen. Jag satt ute en liten stund på min balkong. Jag fick samtal från Patrik från jobbet. Han sa att det förmodligen var studenten som blockerade centrum så nu visste jag det igen. Att det var studenten alltså. Han sa också att jag kunde ta ledigt på onsdag så nu är jag ledig en hel vecka och veckan efter det kommer vi förmodligen bara arbeta en dag och sen blir det semester. Jag funderar vad jag ska göra då. En idé är att åka Finlandsbåt med min pappa. En annan idé är att åka till Spanien. Det vet jag inte om jag ska göra själv, med mamma, med pappa, med Tomas, med Carina eller lillebror. Det är kul att veta i alla fall att man har många att åka med. Jag såg väl något videoklipp på you tube när mamma ringde. Hon sa att hon inte kunde komma idag utan imorgon. Jag sa att jag nog skulle cykla och handla lite och det tyckte hon lät som en bra idé. Så när jag hade pratat färdigt så tog jag cykeln och handlade. Jag handlade mjölk, pytt i panna, pajer, matlåda, dip, Doritos, chips, Mer pärondricka, aloe vera-dricka med mangosmak som jag inte är så förtjust i, choklad och glass. Efter det cyklade jag hem. Jag satt mest och lyssnade på radio efter det. Kanske spelade jag lite minecraft. Men mest tittade jag nog på you tube. När personalen kom sen så var det en man som visst verkade vara snäll men likväl var en man. Jag frågade var alla tjejer var och han sa att det kan man undra. Sedan gick han. Till mat åt jag paj vegofärs med lite soltorkade tomater. Jag trodde att parkourracet skulle starta sex men det visade sig att den skulle starta sju i stället. Så jag spelade lite survival i stället. Sen när det var dags för parkourrace så gick jag in på den servern i stället. De hade byggt upp någon slags scen bredvid lobbyn och även om Stamsite spelade Party boots först så kom han in och gjorde någon slags presentation av servern. Den fyller trotts allt tio år. Och när han var färdig med det så körde vi kurragömma och det gjorde vi på hela servern så det blev riktigt svårt att hitta varandra. Efter ett tag så ville Stamsite spela 90gq i stället och då körde vi fängelsehålorna och värld två. Så jag är rätt slut i huvudet just nu. Men jag måste skriva om personalen som kom i kväll. Det var en kille. Jag tror jag har skrivit om honom tidigare i dag. Jag får i vilket fall som helst stora olustkänslor av honom. Jag vet inte vad det är men han bara känns för på. För omtänksam. Det känns som det finns en baktanke bakom allt det här fina. För ingen människa kan vara alltigenom god. Jag har för mig att han pratade om att någon skulle följa med mig på måndag då jag ska göra gastroskopi och det är väl bra men måste han vara så på. Liksom kan han inte skaffa sig ett liv eller liknande? Måste han bry sig om oss så mycket? Det blir obehagligt och jag undrar fortfarande var alla tjejer är någonstans. Var är de någonstans? Jag är bara så djävla trött på att se killar hela tiden! Kan det inte komma något annat än killar? Och vad vill de mig? Vill de att jag ska dö? Är det de, de vill? Jag har inte hört något annat och det oroar mig rätt rejält. Varför skulle min arbetskamrat ta upp det för när jag var på jobbet i onsdags? Men vill se mig död? Är verkligen mitt liv inte värt mer än så? Sen vet jag att jag borde koncentrera mig på att skriva också men det går inte att komma ifrån känslan av att någon vill se mig död. Mitt skrivande är som ett skyddsrum från allt som vill göra mig illa. Det finns säkert ett annat ord för det men jag kommer inte på det nu. Om jag hade hittat någon att dela mitt liv med så hade det betytt allt för mig. Det är så tråkigt att vara ensam. Men jag får väl inte ha för bråttom fram. För då lär jag väl skrämma iväg tjejer i stället. Jag vet inte om jag hittat någon på Twitch men kanske. Jag tror inte att jag kommer kunna ha någon kontakt med Maria Sur. Det kanske inte funkar att flörta med så pass kända personer. De är helt enkelt för kända och att inleda en relation med dem kanske inte är det lättaste. Förresten så får vi ju inte inleda någon relation med personalen. Det var chefen väldigt noga med att säga. Av den anledningen hade jag velat ha möte med henne igen. Sen hade jag velat vara med på boendemötet igen. Trotts att vi kanske bara kommer prata om aktiviteter. Jag är inte mycket för att ha roligt på möten. Möten ska innehålla saker som mötesformalia, inte aktiviteter. Sen kanske man kan prata aktiviteter på sin fritid, men det är en annan sak. Att man väljer att prata om aktiviteter på ett boendemöte är ett tecken, tycker jag, på psykisk ohälsa. Men det är min egen åsikt. Nu ska jag försöka sätta punkt här innan den här texten blir alldeles för lång. Jag kommer inte ihåg hälften av det jag skrivit för något så ska bli intressant att höra era reaktioner på det jag skrivit. Om ni läser det här i över huvud taget det vill säga. Det kanske ni inte gör. Det gör inget i så fall. Nu ska jag gå och lägga mig innan det blir alldeles för sent. Kanske drömmer jag en sån där verklighetsdröm som jag drömde häromdan. Kanske inte. I vilket fall så har jag något att skriva. Något annat än de här dagboksanteckningarna. Jag har så himla mycket text att gå igenom nu. Det kommer inte bli lätt men vem har sagt att det är lätt att skriva?

Dagboksanteckning den 12/6 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på när UFOsxm spelade minecraft. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen grönsak, spelade lite minecraft och gick till bussen. Idag var det riktigt många som skulle med bussen. Det var studenter som var levnadsglada. Det regnade en del så jag hade tagit en regnjacka på mig. Det hade dock inte de och de verkade bli blöta där de stod på busshållplatsen. Jag lyckades få ett säte på bussen. Och under färden fylldes bussen på med studenter. Det verkade bli så fullt att folk fick lov att gå ombord på baksidan av bussen. På bussen till Harg fick jag stå upp men efter ett tag blev det ett säte ledigt för mig också. Väl på Spindelplan behövde jag inte byta om. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra eftersom det regnade. Så jag valde att rita. En bokhylla, en bok som påminner om introscenen med Wizarding world för Fantastic beast and where to find them och några papper med något som ser ut som bokstäver eller noter. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte när jag ritade dem. Kanske ville jag vara lite kreativ och rita något jag inte hade ritat förut. Jag vet inte riktigt. Fint blev det i alla fall. Medan jag hade blocket i knät såg jag att jag hade några andra teckningar som jag inte tagit hem än. Bland dem en teckning på ett landskap, en onaturligt stor stad och något mer jag inte kommer ihåg vad det var. Efter att jag ritat färdigt så skulle vi ut. Men först berättade jag för ledaren att jag skulle göra gastroskopi på måndagen så jag kunde inte komma då. Eventuellt får jag ledigt på onsdagen också. Och fredagen är nog alla lediga eftersom det är midsommar. Måste ringa och fråga pappa om det var då jag skulle komma. En hade väldigt starka åsikter om att jag skulle göra gastroskopi. Det var nästan så att jag misstänkte att hon ville prata om något annat. Och precis som jag misstänkte så sa hon att chefen inte var hennes psykolog. Det var som hon sa en annan gång att ”det är väl inte mitt fel”. Nej precis. Jag skäller inte ut någon som vissa andra gör. I alla fall skulle vi plocka skräp. Hon fortsatte prata med mig. Hon sa ”ingen vill döda dig”, ”skriv inte ut sådant på Facebook” och ”jag har väl inte gjort något fel?”. Kanske inte riktigt så men liknande. Grejen var den att jag inte fick ha relation med personalen. Det var hon väldigt tydlig med. Jag sa att jag inte tänker skämmas. Och jag sa att hon ville att jag skulle skämmas genom att säga så. Att jag inte fick ha någon relation med personalen. Det blev mycket bisarrt. Känns som jag har en hel del att prata om med chefen också. Henne tänkte jag ringa imorgon. Men så hur skilde vi oss åt efter jobbet då? Det känns inte som relationen blev bättre precis men vi skällde i alla fall inte ut varandra. Om hon tror att hon kan komma undan med att skälla ut mig så tror hon fel. På ett sätt slår allt som jag skrivit på Facebook tillbaka på mig också. Det här att jag trodde att någon ville döda mig. Gjorde mig knappast säkrare. Skulle jag gå runt och vara orolig eller skulle jag leva mitt liv normalt? Efter jobbet gick jag i alla fall till ICA knuten och handlade oliver, mjölk, chips, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, paj, choklad och glass. Jag hann med en buss och den fastnade i en kö så jag fick ta en senare buss till Brandholmen. Väl hemma så satte jag igång radion, datorn och packade upp mina varor. Fortfarande sitter de där kommentarerna fast i mig. Att vi inte får ha någon relation med personalen. Att jag ska skämmas. Jag tänker inte skämmas! Jag tänker leva mitt liv normalt. Även om det sticker i ögonen på vissa personer. Mer specifikt en på jobbet och chefen. Vad kan jag tänkas vilja prata med chefen om? Jag vet inte riktigt faktiskt. Kanske det faktum att hon är psykolog åt den här personen på torsdagar. Eller att hon fortsätter ta jobbet seriöst även fast jag sagt att hon inte ska ta jobbet seriöst. Vem tror hon att hon är? En chef kan inte var hur ”viktig” som helst. Då är det något som är fundamentalt fel. Förresten kunde jag inte ha journalistmöte i gemensamhetslägenheten idag. På sin höjd kunde jag ha det i min egen lägenhet men jag tror jag hoppar det i så fall. Hittills har det varit tre personer, Chrille, Ayaan och Magnus, som sagt att jag inte kan ha journalistmöte i gemensamhetslägenheten. Ska bli intressant att höra vad de har att säga på boendemötet sen. Hur de ska försvara sig mot att de bara hade skakat på huvudet när journalistiken kommit upp. Mina rättigheter ska lyftas upp till ytan. Ingen ska få driva med mig! Ingen! För då ryter jag ifrån! Rejält! Tro inte att du kan komma och styra och ställa mot mig utan att det får konsekvenser! För det får det! Så då har jag fått ryta ifrån lite också. Om ni vill läsa något annat så kanske jag skriver om det snart också. Jag tänker mig att jag har mycket kvar att skriva om Stjärnhov, Tiberget, Kättbo, Brunnsvik, Bonäs, Skattungbyn, Älvdalen. Det var som jag skrev igår att det inte behöver va så svårt att skriva om drömmar. Bara man vet vad man ska skriva om så ska det nog gå bra. Sen hade jag en så extremt verklighetstrogen dröm i förrgår. Det kändes verkligen som jag var där. I ett rum. Där en vägg kollapsade. Och ett landskap avslöjade sig. Ett landskap fyllt av träd. Och en känsla av att jag befann mig mitt i vildmarken…

Från Kättbo till Tiberget

De första gångerna jag var i Tiberget var jag inte så liten längre. Jag har för mig att jag började högstadiet och vi hade skaffat får och en massa andra djur. Jag vet inte hur vi hamnade i Tiberget från första början. Jag tror det var en i Venjan som ägde en stuga i Tiberget och därför tyckte att vi kunde vara där. Jag tror han heter Gunnar. Den största uppståndelsen skapades när vi skulle gå från Kättbo till Tiberget vilket skulle ta hela dan. Vi skulle gå med hästen, fåren och getterna. Jag, Micke och Yvonne. Vi hade väl med oss en liten matsäck men inte särskilt mycket. Jag kan minnas somrarna i Tiberget. Det var ett välkommet avbrott från högstadiet. Jag brukade läsa mycket när jag var där. Förutom att ta promenader, gå längs med stenrösen, känna historiens vingslag. En sak jag kan komma ihåg alldeles särskilt mycket var den där vändhållplatsen i början av fäboden. Av någon anledning är det den som blivit en stor del av berättelsen. Men inget annat. Var tanken att jag skulle fortsätta vandra in i fäboden? I vilken bok då? En natt i Mora? Skattungbyn? Bonäs? Känns som jag har mycket att gå igenom. Men En natt i Nyköping tänkte jag skulle vara en nystart för mig. Jag tänkte i början att det nästan enbart skulle handla om Nyköping. Men nu när jag tänker efter så skulle det kunna vara lite Stjärnhov och kanske lite Tiberget i det. Jag vet inte hur jag ska implementera det bara. Jag vet inte. Vad vill ni att jag skriver? Tråkigt blir det om jag inte får ha något journalistmöte imorgon. Men jag kan ju alltid skriva dagboksanteckning efter varje arbetsdag. Vill ni att jag skriver det? Jag har inte fått så mycket respons på det jag skrivit hittills. Men jag skulle så klart bli glad om jag fått det. Så vad var det jag tänkte skriva om egentligen? Jag vet inte riktigt. Jag antar att jag får återgå att göra något annat som spela minecraft eller läsa tidningen Skriva eller liknande…

Misshandel i Nyköping

Misshandel, Nyköping

Efter larm om misshandel en till sjukhus. Polisen får kännedom runt klockan 17:30 om en befarad misshandel som ska ha ägt rum i centrala Nyköping. Där ska en man blivit misshandlad av en eller flera personer som efter händelsen ska ha försvunnit från platsen. Tagit sig ut har polis till området för att bilda sig en uppfattning om vad som inträffat och för att söka inblandade personer. Man anträffar väl där en man som ska ha utsatts för misshandeln. Till sjukhus har denne förts. Inga uppgifter finns i nuläget som tyder på att han ådragit sig några allvarliga skador. Till följd av händelsen har ingen frihetsberövats. En uppdatering klockan 20:15. En anmälan upprättar polisen gällande misshandel samt rån. Exakt vad som hänt eller vad som kan ha tillgripits är i nuläget inte klarlagt. Frihetsberövats har inga personer.

Källa: Polisen.se