Idag började jag dagen med att göra mig ett par polarknäckemackor med kaviar på och pulverkaffe. Tittade på en video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen sparris. Spelade lite minecraft och gick till bussen. Väl på busshållplatsen såg jag ett ungdomsgäng. En bar på en kvist som kändes väldigt obehagligt. Nästan hotfullt. Borde man ha ringt polisen? Eller hur ska man göra i sådana situationer? Tänk om killen med kvisten skulle få för sig att attackera någon med den där kvisten? Det var olustigt minst sagt. I alla fall så slapp jag tänka på vad det där grabbgänget gjorde när jag klev på bussen. Det gjorde jag också när jag åkte till busstationen och till Spindelplan. Väl på jobbet så bytte jag om även fast vi inte hade så mycket att göra idag. Vi skulle göra en brukarundersökning, fast egentligen ville stödpedagogen som kom dit bara ha ett ansikte på oss, så det blev ingen brukarundersökning idag. Vilket var lite synd eftersom vi inte precis hade något att göra. Men när hon hade varit där så gick vi i alla fall till garaget och gjorde inget speciellt. Och gick tillbaka och gjorde inget speciellt. En åkte iväg med sin A-traktor som lät som en gräsklippare och vi beslutade att åka ut på tur. Vi åkte runt i stan. När vi nästan var vid Tonys pizza så tänkte jag på alla de gånger jag diskat plåtar och vikit kartonger för dem. De gick fort vidare. Behöver inte tänka på mig i över huvud taget eftersom de har sitt jobb. Men jag glömmer aldrig. Alla dagar och alla timmar jag slitit på det jobbet. Varför fick jag inte gå kvar där? Jag förstår det inte. Varför fick jag inte gå kvar där? Jag hade inte gjort någon illa och jag hade definitivt inte misskött mig på jobbet. Det kan jag dock säga att den här personen som ville bli av med gjorde. Grovt till och med. Brände degen. Tog mitt jobb. Vi körde även förbi Körkortscenter. Den skola jag mejlat med. Jag försökte verkligen säga något om körkortskolan eller Tonys pizza men jag kunde inte få ord i min mun. Det var som jag hade blivit stum. Kanske för att jag koncentrerade mig på körningen? Kanske det. I alla fall så var vi också till ett ställe där de höll på att bygga hyreslägenheter. Det så riktigt snyggt ut och när vi var färdiga med det så åkte vi tillbaka till arbetslokalen igen. Jag ringde mamma och jag fick komma sa hon. Hon satt i någon slags telefonkö. När jag väl skulle till att gå så ringde mamma igen och då sa jag att jag var på väg. Jag gick hem till mamma och väl där frågade mamma om jag ville äta tacos eller hamburgare. Jag sa hamburgare så det fick det bli. Tydligen hade mamma varit till veterinären med Bella eftersom hon hade ätit något olämpligt. De hade fått lov att få henne att spy så att hon spydde ut det olämpliga. I alla fall satt jag mest och tittade på tv. Det mesta handlade om Estoniakatastrofen. Men det fanns även någon slags livesändning på SVT play om att vi fått en ny överbefälhavare. Mikael Helden tror jag han heter. När det väl var mat så blev det hamburgare med vanligt bröd, sallad, tomater, rödlök, bearnaisesås (som vi hade köpt uppe i Dalarna), dressingar, ketchup och senap. Och lite stekt potatis till allt det där. Vi åt och tittade på det här evenemanget för Estoniakatastrofen. Efter det blev det nyheterna och ett finskt program som har för mig hette Ute på slätten. Efter det var det gudstjänst som ingen tittade på. Vi hade väntat på att lillebror hade kommit hem så att vi kunde åka iväg med mammas bil. Eftersom lillebror tappat bort nycklarna till sin egen bil. Tror jag. Fast när vi skulle åka iväg så sa han att han visste var nycklarna var så han hade kanske inte tappat bort nycklarna trotts allt. Vi var ute och kissade Bella. Åkte till ICA knuten där jag handlade mjölk, pulverkaffe, chips, Mer päron- och apelsindricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och sen dess har jag inte gjort så mycket. Jag har pratat lite om körkortet med mamma men jag är osäker på om jag kan ringa den där körskolan imorgon eftersom jag ska träffa god man på banken imorgon. Och medan jag är nere på stan så kanske jag vill köpa någon av debutanterna på bokhandeln. Jag kommer i alla fall ihåg att den ena hette Däggdjur. Men jag har inte gjort så mycket annat idag. Sen jag kom hem så har jag spelat minecraft. Men jag spelade mer minecraft igår när jag byggde slimefarm. Jag känner väl att jag borde läsa igenom de där bankpapprena jag fick från banken så att min god man inte blir sur på mig. Och tidningen Skriva. Men det känns som jag slösar bort mitt liv när jag gör det. Slösar jag inte bort det mer genom att spela minecraft? Eller så kan jag spela Black mesa. Det spelet tröttnar jag aldrig på. Jag skulle vilja skriva men vet inte vad jag ska skriva. Igår skrev jag om nakna kroppar och idag känner jag bara för att skriva om mörka vatten. Jag vet inte varför men det känns som det är där jag hamnar efter att jag varit i snölandskapet. Och efter det mörka vattnet kommer Hålletskogen och de höga höghusen. Någonstans där så tappar jag min verklighetsuppfattning fullständigt om jag nu hade en sådan till att börja med. Jag vill beskriva känslan av att vara så oerhört liten att man känner sig som en liten lus. Som att byggnaderna når upp till rymden där man står. Och valmöjligheterna ger en svindel. Vilken byggnad ska man egentligen gå in i när alla ser likadana ut? Och vad finns det i dem? Från utsidan ser de rätt lyxiga ut. Som att det är en rik person som byggt dem. Men det vet vi ju att det bara är det undermedvetna som byggt dem. Och de står där för att någon har byggt dem någon gång. Med sina sinnen. Omedvetet. Skapandes. Det är en tom stad men det behöver inte betyda att det är en livlös. Det var bara så oerhört länge sen som några människor bodde här. I de röda byggnaderna. Som plötsligt träder fram. Och sätter allt ur balans. Vågar jag närma mig de minnena igen? Allt är så dött. Brunnsvik är dött. Min lärare dog för ett tag sen. Och förmodligen är fler som jag kände från den tiden avlidna. Jag trodde att jag skulle kunna närma mig de minnena. Men nu är jag mer osäker. Platsen bär på en tung historia. Och den historian har tyvärr blivit en del av mig. Mina försök att skriva ifrån mig den historian har varit svår. Men missta mig inte; Brunnsvik är ett bra ställe att börja på. Men sen vill jag skriva om allt annat. Som Kättbo, Stjärnhov, Fyriberg, Älvdalen. Fast mest vill jag nog bara sörja de döda. Det går inte att göra något annat. Man förlorar så mycket när en människa dör. Deras personlighet och stil. Örjan tyckte om att lyssna på arbetarsånger. Men jag kan inte sluta lyssna på Batman begins av Hans Zimmer. Vad mer kan jag göra? Kanske att jag ska passa på att spela Black mesa trotts allt. När jag ordnat upp i röran. När jag har hittat det stilla nedåtgående ljuset som är en solnedgång medan jag kämpar för att hålla mig ovanför vattenytan. Eller vad är en dröm? Egentligen? Kanske att jag skulle skriva om något annat men vad ska jag skriva om i så fall? Skulle jag ha låtit bli att lägga in egna minnen i de där texterna? Vilka minnen kanske ni tänker? Nej för jag har ju inte skrivit om dem än. Men jag ska! Ta det lugnt! Jag lovar! Jag behöver bara lite tid för mig själv. Och reda ut bland mina tankar. Jag har inte gjort det på väldigt länge. Faktiskt inte sen jag gick i Brunnsvik. Och vad är det; tio år sen? Och hur mycket hinner inte hända på den tiden? Nej jag har mycket att reda i. Men jag kanske kan börja med en idé. En tanke. Att jag har något på gång men inget avslöjat. En cliffhanger om man så vill. På så vis håller jag er på hölster. Och vinner lite tid att reda ut allt som är i oreda…

Alkohollagen, Köping

På alkohol bjöd man barn. Polisen kontaktade en anmälare då denne sett att en man försökt bjuda barn på alkohol i Köpings kommun. Inga uppgifter finns det om att barnen ska ha druckit alkoholen. Polisen ryckte ut för att kontrollera ärendet och mannen i fråga. En anmälan om brott mot alkohollagen upprättas.

Källa: Polisen.se

Om jag hade drömt hade jag drömt

Att vi låg nakna med varandra

Kanske att vi gned oss mot varandra?

Nej förmodligen bara låg där

Nakna

Tysta

Hur nära hade vi vågat gå varandra?

Efter alla dessa år, efter alla dessa platser?

Som vi har varit ifrån varandra

Jag har drömt om dig

Vet du

Men just nu är du bara en sedan länge bortglömd dröm

Jag vet inte vad jag ska tro på längre

Men jag tror på det här

Att vi behöver finnas för varandra

När det blåser som starkast

När vi faller omkull…

Narkotikabrott, Borlänge

Misstänkt påverkad kvinna kontrollerad. En polispatrull kontrollerade under torsdagskvällen en kvinna i 20-årsåldern i Borlänge. I samband med kontrollen påvisar kvinnan tecken av att vara påverkad av narkotika och beslut om provtagning fattas. Visa får analys om misstanke kvarstår i förundersökning gällande narkotikabrott, ringa för eget bruk.

Källa: Polisen.se

Idag började jag dagen med att göra mig ett par polarknäckemackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag såg på en video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen sparris. Spelade lite minecraft innan jag gick till bussen som skulle ta mig till jobbet. Och på bussen var det inte mycket folk vare sig på väg till busstationen eller Spindelplan. Och väl på jobbet så skulle vi bara ta en promenad. Jag nämnde det att jag hade fått grönt ljus att ta körkort. Men tydligen måste jag ha något slags körkortstillstånd också. Sa Patrik. Innan vi gick ut på promenad. Med hunden Bosse. Vi gick ut på promenad med hunden Bosse. Och han fick både kissa och bajsa. Och var så där seg som han brukade vara. Så att man fick lov att dra honom. Jag kollade upp, efter att vi gått promenad, om jag hade gjort en sån där ansökan om körkortstillstånd och tydligen hade jag gjort det. Det måste ha varit det jag gjort med god man. Jag har inte tänkt så mycket på körkortet idag dock. Och efter att vi hade gått så ringde jag mamma och frågade om vi skulle se den där filmen. Och hon sa att ja det kunde vi göra. Hon hade precis vaknat. Och jag fick gå ovanligt tidigt. Sa Patrik. Jag tror det var för att vi tänkte se på film. Så jag gick till mamma och jag mötte henne och hunden Bella i lägenheten. De skulle dock ut på en promenad så jag fick gå ut igen. Och när vi hade varit ute så förberedde vi maten. Vilket innebar att kanske koka lite mer potatis och göra sås. Mamma sa dock att vi kunde börja se på Avengers infinity war medan det kokade. Och när vi hade gjort det så värmde vi på kålpudding i mikrovågsugn och skalade potatis och hällde på sås och la på pizzasallad och tomater. Det var det som var maten idag. Och det var mycket gott. När vi hade gjort det så fortsatte vi se på filmen. Det finns så mycket att säga om Avengers infinity war. Bland annat att den är kritiskt mot förintelse. Känns som SD har mycket att lära sig av den filmen. Som att till exempel sluta existera. Men det kanske är att begära för mycket. Det finns mycket i dagens samhälle som man kan vara kritisk mot tycker jag. Som att SD till exempel vill utvisa kriminella invandrare. Fast jag tycker att man kan utvisa kriminella SD;are i stället. För sådana lär det finnas många av. Alldeles för många av. Det terroriserar hjärnan dag ut och dag in. Det är lite som att sitta på polisens hemsida även fast det är få som förstår hur det är. Vi tog i alla fall lite pulverkaffe och efterrätt till fortsättningen på filmen. När vi hade sett färdigt filmen så handlade jag lite dip, nudlar, kaviar, mjölk, chips, Doritos, Mer päron- och lingondricka, Coca cola, pajer, matlåda och choklad. Jag glömde nämna att vi såg en polisbil i området mamma bor i. Vi gick i riktning mot polisbilen eftersom vi ville se vad de höll på med vilket kanske inte var så jättesmart eftersom de kunde misstänka oss för något om de såg oss. Och när vi stod i höjd med polisbilen så kom poliserna ut. Jag har väl fortfarande men från när poliser misshandlade mig i mammas lägenhet. Antar jag. Men just då skulle vi handla. Och när vi hade gjort det åkte vi hem till mig. Bella blev helt tokig och mamma blev trött på henne. Hon fick sitta i mitt knä men de följde mig även upp i lägenheten. Jag började bli lite trött på dem men visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag satte igång radion, datorn och packade upp mina varor i alla fall. Det var nästan så att Bella fick va kvar här eftersom hon låg i sin hundsäng. Jag tyckte det inte passade just nu dock eftersom jag ville se på stream. Ser fortfarande på stream. Just nu har jag inga större planer för vad jag ska göra i helgen. Jag fick ett nytt nummer av tidningen Skriva. Tänkte väl eventuellt fylla en dunk med vatten och lägga i min stora ryggsäck som övning för längre turer som jag eventuellt kommer göra. Jag tittade ju på Maktens ringar igår. Känns som det finns så mycket mer som man skulle kunna skriva om den. Bland annat om äventyrslusten som även jag vill känna. I serien är det normaliserat dock. Själv så har jag inte åkt längre än till Rädbjörka. Jag pratade journalistik med personalen som kom ikväll dock. Sa att de inte fick glömma bort det att jag ville ha dessa journalistmöten. Men hon sa att jag framförallt fick prata med Malin om det eftersom hon är min kontaktperson. Jag bara önskar att det kunde bli mer självgående. Den där bloggen jag skapat. Så jag slipper tänka på journalistik. Men förmodligen kommer jag få tänka journalistik ända in i min död. Jag såg några nyheter som jag ville skriva om. Men mitt övriga skrivande. Är märkligt. Är det tillåtet att vara märklig. Jag anser att det är det. Jag tyckte jag såg något om det i senaste numret av tidningen Skriva. Att någon skrev märkligt. Och att det var okej att göra det. Jag vet inte. Vad mer jag ska skriva om egentligen. Jag känner mig väl rätt vilsen egentligen. Och jag kan ju inte bara läsa. Jag behöver ju skriva också. Om allt möjligt egentligen. Dessa dagboksanteckningar är ju en bra övning. Men det är väl egentligen inte det jag vill skriva om? Jag vet inte vad jag vill skriva om. Jag antar att jag hade velat bli kär. Känna närhet, ha sex, pussas. Kärlek är så avlägset för mig. Det är som en länge bortglömd dröm. Och drömmar kan ändras och vara oberäkneliga. Jag skrev något i En natt i Nyköping. Jag vet inte om jag ska dela det eller hur jag ska göra. Jag kan låta er veta att jag arbetar på något i alla fall. Och detta något kanske inte blir perfekt men det är något i alla fall. Jag vet inte vad jag pratar om längre. Varför skriver jag egentligen? Ibland undrar jag om det inte är bättre att jag håller tyst. Som så många andra. Men dessa andra kanske gör andra saker. Som att arbeta. Jag har arbetat. Och kommer fortsätta arbeta på måndag. Men nu känner jag att jag inte har något mer att skriva om så jag väntar till att jag läst lite mer eller gjort något annat som är värt att lägga upp så får ni hålla till godo! Till att jag hamnar i skrivarhumör igen!