Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor och pulverkaffe. Till min skräck upptäckte jag att min dator blev alldeles vit. Jag hade två dokument uppe som jag behövde spara så det var några minuter där som var skräckfyllda. Jag har dock skrivit rätt mycket om det förut så jag nöjer mig med att säga att jag tog mig igenom det i alla fall. Jag gjorde mig en Varma koppen Grönsak och när datorn fungerade igen så sparade jag dokumenten och stängde av datorn och tog med alla grejer jag skulle ha med mig. Och gick till bussen. På bussen så var det en person som delade ut enkäter men jag svarade inte på något eftersom det inte var länge sen jag delade den senast. Jag tog bussen till Spindelplan och väl på jobbet behövde jag inte byta om. Vi satt mest och spelade mobilspel och efter ett tag gick vi ut på en promenad. Efter promenaden gick jag och Patrik och tog ut tvätten. Jag fick ta bort luddet från filtret och stänga igen torken. Väl ute så tog jag kort på några blommor som jag inte lagt upp än. Jag satt på jobbet ett litet tag till men efter ett tag ringde jag mamma som inte svarade först. Jag spelade lite mer My little universe och sen ringde mamma. Hon sa att hon precis hade badat och att jag kunde komma om jag ville. Så jag gick hem till mamma och väl hos henne så var hunden Bella jätteglad att se mig. Hon hade koppel på sig så det var bara att gå ut med henne igen. Hon kissade men bajsade inget. Efter det hjälpte jag mamma att laga mat. Jag stekte champinjoner och sen la vi det på riset och la in det i ugnen. Sen stekte jag några slags panerade kycklingburgare. När maten var färdig så såg vi lite av Nyhetsdagen på fyran och Sverige! På ettan. Efter det såg vi på Mickes båt och Eva Longoria: Searching for Mexico. Vi tog lite pulverkaffe och glass. Såg lite på Adam och Eva. Nämnde jag förresten att hunden Bosse var på jobbet? För han var det. Men han brukar morra åt mig när jag försöker klappa honom så jag är inte säker på att han tycker om mig. Vi tog med en pall och en skål som jag gjort i skolan någon gång så mamma kissade och bajsade hunden Bella själv. När det var gjort så åkte vi till ICA knuten där jag handlade oliver, nudlar, mjölk, bregott, chips, Doritos, Coca cola, fanta, ett storpack panpizzor, paj och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och för första gången på länge så har jag fått mycket post hem. Som jag kommer ta kort på någon gång. Vi gick in till min lägenhet, jag, mamma och hunden Bella, och satte igång radion, datorn och packade upp alla varor. Efter det gick vi på en liten promenad med Bella. Tanken var att Bella skulle vara hos mig ända sen dess så nu har jag en hund hemma hos mig. Ibland har hon ylat och ibland har hon bara legat vid dörren. Vilket jag antar att hon göra nu också. Anledningen till att jag skulle hem så tidigt var ju för att jag skulle köra parkourrace på minecraft. Men det var ingen inne på parkourservern så det blev inget. Däremot så har jag sett på Stamsites stream. Och jag har en scen som jag skulle vilja skriva i min berättelse om Lugero Sömnväktaren. Personen, som är en psykolog, befinner sig på mark som brinner. Det känns som man kan experimentera med den scenen lite som jag vill och det skulle göra berättelsen mer logisk. Inga drömmar om snöklädda landskap. Det ska vara svettigt och jobbigt att befinna sig i Lugeros drömmar. Det kan hända att jag kommer behöva ändra lite i berättelsen för att få in den här texten men rent allmänt känns det som jag har mer att skriva om den här berättelsen än jag gjort med någon annan berättelse! Och det är så kul! 

”Så Lugero. Kan du berätta varför du är här?” sa Elias, psykolog och samtalsterapeut. 

“Jag har haft så jobbiga drömmar den senaste tiden” sa Lugero, en inte helt enkel person att förstå sig på tyckte Elias. Och varför klädde han sig i svart och hade en knotig käpp med sig? 

“Jaså? Kan du beskriva de här drömmarna mer ingående?” 

“Just den här drömmen är det mycket död och blod och döda kroppar” 

“Jag förstår. Men har den här drömmen varit ett problem för dig?” 

“Inte för mig personligen. Men för den som har haft den.” 

“Nu tror jag inte riktigt att jag förstår…” 

“I drömmen. Jag kan besöka andras drömmar. Det var en förbannelse jag fick när jag var som hungrigast. När jag var som mest desperat fick jag den här staven. Som jag kan besöka andras drömmar” 

“Jag förstår. Och är det något annat jag bör veta om?” 

“Jag har besökt dina drömmar. Jag vet allt om dig. Även om det inte är mycket att veta egentligen”

Elias fingrade nervöst på sin namnbricka. Han visste inte riktigt vad han skulle säga härnäst, så Lugero fortsatte…

”Jag kom hit för att rösterna blev för mycket. Jag visste inte riktigt var jag skulle ta vägen.”

”Så du hör röster? Hör du röster nu i det här rummet?”

”Inte sådana röster! Det är mer när folk sover. Och jag kan inte kontrollera när jag ska höra dem också.”

”Jag förstår. Men du kan säkert få någon medicin mot det om du ber snällt. Annars tänkte jag att vi avslutar samtalet här för idag så får du sova över här. Är det okej?”

Lugero sa inget. Han fick för sig att psykologen försökte undvika något men sa inget. Han följde bara med längs med korridorer och till ett vitt rum med neddragna persienner. Dörren bakom honom stängdes. Han visste att han kunde gå ut och hälsa på de andra när han ville men han ville bara stå där. Och medan han stod där kom ett minne tillbaka till honom.