Dagboksanteckning den 31/10 – 2025

Idag började jag dagen med att börja se andra avsnittet av Welcome to Derry. Den innehöll inte lika många effekter och det var ingen clown i det avsnittet heller. Så jag fick stå ut men det fanns några tillfällen där jag blev riktigt skrämd. Jag började se avsnittet vid halv tio och det tog slut vid halv elva. Ungefär halvvägs så bäddade jag sängen och gjorde mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Efteråt så packade jag för att åka till pappa. Jag stängde av datorn vid elva och tog ur all elektronik som jag skulle ha med mig till pappa. Det var ett tag där som jag kunde ligga och läsa Stormningen men sen fick jag lov att gå när klockan blev tolv. Jag tog bussen som tog mig till jobbet och väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom det är fredag. Vi var jättemånga på jobbet och till och med Hella var där. Det var en grej jag kände att jag hade behövt prata om egentligen. Att hon var där för sällan. Jag mår inte bra när hon är där så sällan. Det är som hon inte bryr sig om hur vi mår. Men det känner jag att jag skulle kunna ta upp i facklig vänster. Vi tog vår promenad i alla fall. Längs med ån och efteråt gick jag och Patrik och tömde torktumlaren. Jag tog bort allt ludd från filtret och sorterade ut det jag antog var mina kläder. Jag tog bussen vid fem över två och på busstation så tog jag bussen mot Gnesta 14:40. Just nu är jag hos pappa och har det rätt bra. Vi har ätit tacos och jag har sett Gokväll och På spåret med pappa och Carina. Synd bara att tiden känns som den går för fort, men nu är jag här i alla fall, det var länge sen sist. Det är alldeles för sällan jag är här, egentligen, men nu är jag här i alla fall. Och jag såg att Stamsites stream inte slutat än så det vore lite kul att fortsätta se på… 

Dagboksanteckning den 29/10 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med pulverkaffe. Jag gjorde mig en Varma koppen sparris och spelade lite minecraft innan jag tog bussen som skulle ta mig till jobbet. Väl på jobbet var det bara att byta om och sen började vi jobba. Vi krattade löv som hade hamnat på asfalt och det tog ett tag men det var det värt. För när vi hade lagt alla löv i säckar och åkt till Rosvalla för att tömma dem så kändes det extra skönt att gå hem sen. Men först behövde jag byta om förstås. Jag hade en känsla av att allt var omöjligt. Den hade växt till sig under dagen. Jag skrev något om snällhet och att vi borde vara mer snälla mot varann. Inser väl själv att jag inte är så snäll alla gånger men alltså; Det är något sjukt i samhället när varje dag känns som en överlevnad. Jag gick till mamma i alla fall och när jag kom dit fick jag gå ut med hunden Bella så att hon fick kissa och bajsa. När jag kom in igen så satte jag mig framför tv;n där de sände Nyhetsdagen. Mamma värmde på lite mer ris och när det var färdigt så åt vi chilli con carne. Casten funkade inte så vi fick se på Nyhetsdagen hela dagen. Men det gjorde inte mig något. Vi såg ända tills Efter fem började. Så länge tror jag inte att jag tittat på tv med mamma någonsin. Kanske är det betydelsefullt trotts allt? Och vi pratade om att jag ville ha en tavla i present. Helst den med tjädern som står på en stubbe men det verkar som jag aldrig hittar igen den så jag antar att jag får glömma den. Det fanns någon fin tavla på havet också. Jag pratade om att pappa och jag kunde åka till någon affär och titta på någon tavla. Men först skulle vi ta lite pulverkaffe och sen åkte vi till ICA knuten där jag handlade Varma koppen, mjölk, iskaffe, proteinshakes och ett par strumpor som ingick i det, chips, Mer äpple- och svartvinbärs/hallondricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Efter det har jag inte riktigt vetat vad jag ska göra. Jag började se på en video på youtube, ser om Welcome to Derry för tredje gången och pendlar mellan skrivandet och spelandet. Jag borde också läsa mer men mest undrar jag vad jag ska göra av livet. Var det så här livet skulle bli? Man jobbar och äter och sen är det inget mer med det? Men jag är säker på att jag har mer saker att skriva om. Saker som jag tänkt mycket på och som jag vill skriva om. Det kan vara en massa olika saker egentligen men just i det här fallet tänkte jag skriva om evigheten… 

Drömmar, trädgårdar och tiden i Skattungbyn

I en perfekt värld finns inga fiender. Är det inte det som vi alla vill uppnå? Varför är det då så svårt att uppnå det? Om det fanns fred i världen så behövde vi inte längre bekymra oss för de mest basala saker som mat, husrum och sängar. I de här dikterna tänkte jag försöka beskriva drömmar, trädgårdar och tiden i Skattungekursen. Kanske inte tiden i Skattungekursen blir en dikt specifikt men drömmar och trädgårdar blir nog förmodligen det. Därför tror jag att jag börjar med drömmar… 

… 

Drömmar är inte, som de flesta tror, något ytligt 

Det är en spegelbild av dig själv 

Du borrar in i dig själv 

Djupare än något annat du ägnat dig åt 

Det är därför drömmar känns så levande 

Dess själva existens är på grund av vår fantasi 

Och den kan bara vara din egen 

Så vad exakt har jag drömt om då? 

Jag vet inte riktigt men jag har för mig 

Att den har något med evigheten att göra… 

… 

När man pratar om drömmar och trädgårdar så brukar man prata om trädgårdsdrömmar 

Man brukar föreställa sig den allra mest vildvuxna trädgården 

Som man kan rensa ogräs i 

I alla fall är det så jag ser en trädgård 

Om jag hade en själv 

I stället har jag några pallkragar och blomlådor 

Odlandet är ytterst begränsat 

Men jag klagar inte 

Jag kan odla blåbär och lingon 

Det börjar bli min egen lilla skog där 

Och det bästa med det är att det är helt gratis! 

… 

Ovanan att gräva i jorden gick aldrig över 

Det var något som dog i mig första gången jag satte spaden i jorden 

Jag kunde känna det för det hade varit allt jag hade varit och ville vara 

En skrivande människa 

Varför började jag odla i stället? 

Jag visste inte riktigt säker men jag tror att det har med 

Mitt undermedvetna att göra… 

… 

Att se plantor gro 

Att se livet återvända på jorden 

Det är värt vartenda frö som man kunde sätta på våren 

Man väcks åter till liv 

Blir så där klar i huvudet som man bara kan bli av grönskande grönsaker 

Jag kan odla och samtidigt skriva att jag odlar 

Mina texter kan bli fyllda av det grönskande gröna och samtidigt 

Vara precis som jag vill att de ska vara 

Tredje världskrigets fasor

Att Nyköping ännu inte sagt nej till återvändning är under all kritik! Ska vi verkligen vara SD;s förlängda arm? Jag hatar att vara den tjatige men nu verkar det som jag måste vara det för att det ska hända något! Historiens dom kommer vara hård mot oss när vi la grogrunden för tredje världkriget. För ja; jag har läst Kafkapaviljongen. Jag har föreställt mig en värld där Adolf Hitler vunnit kriget. Och vi har en Hitler i Riksdagen just nu vid namn Jimmie Åkesson. Vi vågar knappt ta på honom med sanitetshandskar. Men genomföra hans politik det kan vi göra! Skämmes ta mig fan! Och ja; det är er Nyköping benämner än en gång… 

Upprörd gubbe