Det hade varit en grå och regnig dag, denna hemresedag. Någon hade ställt till det rätt rejält för oss killar i slutet av Gotlandsresan: Nyckeln till vårt hus hade tappats bort. Därför kunde inte vi killar låsa efter oss och därför fick vi lov att meddela detta till receptionen. Receptionen hade ingen extranyckel så därför skulle vi få lov att betala för ett nytt lås. Men efter många misslyckade uppsökningar efter den lilla nyckeln så gav vi till slut upp och André (vår körkamrat) fick lov att betala in så att de kunde fixa ett nytt lås och nyckel till dörren.
Jag tyckte inte om sådana onödiga kostnader. Och jag tyckte inte om att någon av dem hade varit slarvig nog att tappa bort nyckeln. Men jag sa inget. Mitt humör var som vädret; grått och mulet. Och jag ville inte ha några vulkanutbrott den här dan! Jag ville bara komma hem så att jag kunde packa upp och packa om till kursen jag skulle till nästa dag. Jag skulle upp tidigt och jag visste inte riktigt hur jag skulle orka med det. Men det fick jag ta då, när jag väl skulle göra de här grejerna. Just där och då ville jag bara vila upp mig; titta ut över vågorna och drömma mig tillbaka till den ö som vi precis hade lämnat…
Det gick fort att packa upp och packa om när jag kom hem. Jag var färdig tidigt på kvällen och när jag väl skulle upp sen dagen därefter så var det inga problem. Däremot var det många bussar att hålla kolla på från Mora men jag kom fram hyfsat tidigt till Brunnsvik på måndagsmorgonen. Där var det en som hette Örjan Svedberg som mötte upp mig och som gav mig min rumsnyckel och visade mig till mitt rum. Sen var det bara att vänta på det första mötet på dagen…
Månad: mars 2018
När mörkret falnar
När mörkret falnar
och dimman lättar
kan du äntligen se allt
som legat mörker
äntligen finna fäste igen
kanske inte alltid som du tänkt dig
för när mörkret falnar
och dimman lättar
kan du äntligen se de spår
från det krig som pågått
mellan makt
och människa…