”3/3-13
Jag har varit hos pappa.

13/3-13
Tomhet i bakhuvet
– Jag vill ha en egen verksamhet på landsbygden! Jag vill leva som bonde eller dräng! Jag vill kunna överleva och kunna njuta av landsbygden! Är det så mycket begärt?
– Ja, det är fruktansvärt mycket begärt! Jag kan väl inte komma från storstan och tro att jag kan komma och hjälpa till bara så där. ”Du ska väl inte tro att du kan nå!”
– Jag drömmer och jag minns. Jag gör allt jag kan för att hålla mig kvar i landsbygden. Det sliter och tär; plånboken gapar allt tommare! Kan vi inte bo där nere vid sjön? Varför inte? Vill du inte? Varför då? Vill du träffa folk… ?
– Då är jag ensam… i den tomma stugan. Vissa gånger dyker det upp eldsjälar, men de försvinner också tillslut. Man orkar inte med hur mycket som helst!
Jag är ensam med tystnaden. Jag finner ro, hör mitt hjärta slå, lyssnar på varje andetag jag tar, känner varje rörelse, känner att jag lever, att livet är på riktigt.
Sedan vaknar jag kviksnabbt upp! Ljud är överallt. Röster hörs, klampande steg tas, fordon far runt omkring. Så många färger, så många intryck! Det är så nytt, det är så mycket! Inget är som förut…
Jag är inte hemma; min själ vandrar fortfarande i folktomma skogar. Jag stod helt enkelt inte ut med min situation.
Så nu tar jag första steget, bakåt, till den plats, där jag hör hemma; de gamla tiderna.

18/3-13
Dagens citat:
”Att klättra på karriärsstegen i dagens samhälle är som att försöka hoppa till månen: Det är så gott som omöjligt.”

Jag har varit i Hedemora på DÅK (Distriktsårskonferens) med Ung Vänster Dalarna.”