Jag har jobbat mitt enda jobbdygn denna vecka och trodde jag längtade hem, men så var det visst inte. Min föränderliga själ var på annat humör.

Hämtade Meya hos G och grabbarna, tog en miniturfrunda i stan, hälsade på Läffe och tog en tur ut mot skärgården istället.

Vänern var alldeles stilla i kväll. Så vackert och fridfullt. Denna vy jag sett sedan jag föddes, men aldrig tröttnar på. Så många minnen är förknippade med denna plats. Här har jag strosat, festat, badat, paddlat, åkt båt, fiskat, åkt skridskor, isfiskat, sett stormar och stjärnklara nätter.

Jag har börjat packa så smått. Om humöret och vädret är med oss blir det utenatt imorgon.