I den tätbevuxna skogen börjar du se en massa människor du inte sett på mycket länge. Människor som har varit dina kompisar. Ni har kämpat ihop för att en skola skulle vara kvar. Och nu lever de bara kvar i drömmarna. I den tätbevuxna skogen. Är det en fest? I den tätbevuxna skogen? Är det där en massa diskoljus? Som skiner mellan träden?

Jag vet inte var jag ska börja och sluta. Jag vet inte vad som är upp eller ner. Höger eller vänster. Vad som är fram eller bak. Det är som allting faller och allting har fallit länge. Så pass länge att jag inte längre vet om det går att komma ut härifrån längre. Jag har blivit en gammal själ sökandets efter nåt som jag tyckte om. Var det något som handlade om att den här världen inte var den riktiga världen utan att den riktiga världen fanns någon annan stans? Eller var det en fest?