Det första vi gjorde var att åka till en lägenhet i Mora. Väl där var det något som krånglade med bilen så vi fick hålla på med den ett tag. Jag ska inte skriva vad vi gjorde i lägenheten eftersom det var lite för personligt för min smak. Men efteråt åkte vi till ICA i alla fall…
Väl där så köpte jag choklad, mjölk, godis och öl. Jag tänkte att ölen kunde jag fira med sen när jag var färdig. Resan till Kättbo tog ungefär en halvtimme. Jag kunde inte komma ihåg hur det såg ut eller hur lång tid det tog. Att komma dit. Men nu gjorde jag det. Och det var lite av en befrielse att veta allt var annorlunda här. Till och med marken man går på…
Väl i Kättbo tog jag kort på allt jag kunde. Allt från mitt gamla rum i övervåningen till skogen utanför huset. Men första Dan orkade jag inte ta kort på hela Kättbo. Det fick jag göra nästa dag…
Att vara och bo i Kättbo var ungefär som att bo där förut. Förutom det faktum att jag sov i det som var Jimmys rum. Som hade gjorts i ordning för att sova i. Micke höll på med bilen. Det var fel med kylaren eller liknande. Han hade kört in den i ladan. Som tur är hade han fler bilar som han kunde ta av. Men det är mycket med bilar som han är intresserad av. Som att mecka och hålla på med bilarna. Det var väl först senare han upptäckte att jag dokumenterade allting. Alltså senare på helgen…
Dag två var Linus och jag ut på långpromenad. Jag skulle ta kort på hela Kättbo. Började med bystugan och slutade med änden av byn. Där några bodde som jag mindes jag kände igen. Men på vägen stötte vi på två miljonåk. Och på vägen stötte vi även på några som bodde där. Som fick mig att fundera över deras plats av boende. Men deras barn var ute och cyklade och det verkade ju gå bra. Tills någon gjorde illa sig och då gick det inte så bra längre. Men jag orkade inte tänka på det längre utan gick vidare…
Med Linus. Vi gick förbi tvättstugan. Och ett hus som några hade bott som vi sa kom från Stockholm. Kanske var det lite fördommar inblandat där också eftersom de hade svårt att komma in i gemenskapen. Men å andra sidan hade vi det också. Jag och Jimmy…
När vi bodde där hade vi också svårt att komma in i gemenskapen. Men av två helt olika anledningar. Jimmy var rätt snabb med att gå med i ett gäng då. Men då var då och nu var en annan tid…
Och vi beslutade oss att vända om när jag inte kunde hitta den plats jag sökte efter. Ett gammalt övergivet hus som var timrat. Vi fick gå och fiska istället och då jag inte hade så bra batteri på mobilen så fick jag gå hem och ladda den. Men jag var nöjd med promenaden. Jag fick de foton jag ville ha. I alla fall själva Kättbo. Men sen kom jag på att jag behövde kort på källaren, postlådorna och anslagstavlan. Men jag fick kort på båthamnen i alla fall…
Efteråt for vi iväg på en spontantur till Venjan. Det var väldigt spontant. Så pass spontant att vi fick byta bil där hos en gammal pensionär, ta med oss pensionären som jag tror heter Göte och åkte upp till Tiberget där han hade ett hus. Men allt blev väldigt stelt och jag var inte säker på att de själva visste vad vi gjorde där. Då ganska snart åkte vi därifrån. Till kvällen fick jag duscha eftersom jag luktade illa…
Jag kom på att jag tittade på Stamsites stream på fredagen. Men på lördagen tittade jag inte på något speciellt. Inte vad jag kommer ihåg i alla fall. Så det var nog inget speciellt…
Men tv tittade vi nog på i alla fall. Och det är nog lite det som är grejen också; att göra saker tillsammans. För nästkommande dag, efter att jag hade tagit kort på källaren, brevlådorna och anslagstavlan orkade jag inte göra mycket mer än att ligga och vila. Men så hade jag haft en så märklig dröm under natten också där det var världens undergång och vi var några överlevande och vi skulle ner för ett rör och nedanför det här röret fanns en massa gifter som vi inte fick ta på. Grejen med den drömmen var att vi befann oss i en bok och att vi skulle hitta fortsättningen på den boken som också kunde vara en nyckel. För att ställa allt till rätta igen så att alla gifter och bensin försvann. Precis som det som min lillebrors använde för att köra bil. Men jag tänkte mer på det under dan utan låg mest och spelade mobilspel. Och först när klockan närmade sig fyra kom Micke hem från sitt hjortronplockande. Så nu har vi hjortron som räcker i flera dagar. Men att åka därifrån var jobbigt. Vi pratade lite om hur jag skulle kunna göra för att komma dit igen men det är många resor. Krävs mycket planerande. Bland annat för att komma till Mora men inte minst för att komma till Stockholm. Men det får jag lösa eftersom. Jag har helt enkelt för mycket annat att tänka på nu…
Och när de kommer till de här minnena så ger de ännu en anledning till att åka till Kättbo igen. Vad skulle det krävas? Buss till Gnesta? Tåg till Stockholm? Buss till Mora? Och sedan buss till Kättbo? Hela tiden finns det något mer och se och det är också meningen med att resa så här. En slags äventyrslust vaknar i mig och jag börjar förstå varför jag började naturguidesutbildningen för så länge sen. För jag ville upptäcka saker hela tiden. Men de här minnena. De här guldkornen. Kommer komma till mig tydligare nu. När jag ser på de här bilderna och ser tillbaks på när jag var i Kättbo. För nästkommande dag tog jag kort på källaren, brevlådorna och anslagstavlan. Men inte det minst viktigaste var busshållplatsen. Där jag gått på så många gånger. Jag tog kort på den för att jag skulle kunna planera. Resorna jag hade att se fram emot framöver. För även om jag vet att jag inte är i Kättbo nu så kommer alltid min själ vandra i Kättbos skogar…
Rasmus karlsson
Skogsnytt 