En man ringer och uppger att han kommer från Telia. Mannen är artig och vältalig och informerar att personen som svarat i telefon ska få tillbaka pengar från teleoperatören.

Från Telia ringer en man och uppger att han kommer. Artig och vältalig är mannen och informerar att personen som svarat i telefon ska få tillbaka pengar från teleoperatören. Att kunden felaktigt debiterats tycks vara anledningen då en seniorrabatt för det tecknade abonnemanget av misstag uteblivit. Felet förklarar mannen att, som tur är, åtgärdas kan och tillbaka sina pengar att kunden ska få om personen bara hjälper till att signera återbetalningen med hjälp av sitt BankID. Lite märkligt tycker personen som lyssnat på mannens utläggning att det hela låter men samtidigt tycker personen att telefonräkningen från Telia varit lite dyr på sista tiden. Påläst och självsäker låter mannen och både rätt personnummer till kunden och korrekta detaljer om kundens engagemang i Telia har han. Trevligt låter det dessutom med en återbetalning eftersom pensionspengen inte räcker långt, och rätt ska ju vara rätt. Dagens teknik har personen inget intresse eller kunskap om men vänlig är mannen och i de olika steg vägleder kunden som nu presenteras i kundens app för BankID. Inom kort utlovas en återbetalning och samtalet avslutas. Ett tjugotal äldre personer får under loppet av 19 dagar samma telefonsamtal, samma trevliga man ifrån, förlorar sammantaget 1126984 kronor under dessa dagar och personerna. Istället förflyttas personernas pengar till okända bankkonton och pengarna som lovats uteblir eller används för att bekosta köp på olika internetsidor. Att komma från Telia som mannen falskeligen utgett sig för har vilselett personerna att godkänna utgående transaktioner genom att hjälpa dem att utföra signeringar med sitt BankID eller genom att få dem att läsa upp koder som visas i deras Bankdosa.

Stor är den ekonomiska skadan men möjligtvis psykologiska skadan är den än mer djupgående. Att ha blivit lurad över skammen är ofta påtaglig bland de målsägare de möter. Tyvärr bara ett av de Vishingbedrägerier som de på bedrägerienheten utrett under hösten beskrivs som händelseförloppet ovan berör. Med liknande modus som berör telefonbedrägerier inflödet av anmälningar är stort och de har sett en tydlig och oroväckande ökning efter sommaren, det säger Hanna Fryxell, utredningssektionen PO Östergötland.

Av Vishingbrott under utredningen upptäcks ofta nya brott likt penningtvättbrott eller penningtvättsförseelse då målsägarens pengar många gånger överförs i flera led mellan olika konton och olika personer. Likt målvakter är det ofta här som yngre personer utnyttjas, vars uppgift blir att ta emot pengar via Swish, för att sedan ta ut dessa i bankomat och ge dem vidare till nästa person. Behålla några hundralappar får ungdomen för mödan som tack för hjälpen. För själva penningtvättbrottet även om uppsåtet ibland saknas är det av vikt att sprida kunskapen om att en oaktsam handling, likt den som beskriven ovan, i lagens mening räcker för att en person ska anses skyldig till brottet penningtvättsförseelse. En ökning har det i Norrköping identifierats av penningtvättbrott bland unga och rekryteringen av unga som kan tänka sig att ”hjälpa till” att ta emot pengar till sina konton blir allt större. Flera brott för på detta vis Vishingsbedrägerier ofta med sig vilket är en direkt följd av det där trevliga samtalet från den trevliga mannen.

Av Vishing-bedrägerier hårdast drabbas de som är de äldre då bedragarna systematiskt och målinriktat letar upp dessa personer eftersom en generell uppfattning finns det att de äldre inte innehar en lika stor teknisk kunskap i förhållande i förhållande till den yngre befolkningen. Den bristande förståelsen inför hur exempelvis BankID fungerar medför att målgruppen får sämre förutsättningar att freda sig mot denna typ av brott.

Att sprida kunskapen måste vi hjälpas åt i takt med samhällets fortskridande digitalisering och påminna både våra äldre och yngre familjemedlemmar, kollegor, vänner och bekanta att aldrig lämna ut kortuppgifter, koder eller andra känsliga uppgifter till någon utomstående. Även om personen i fråga har mycket uppgifter gäller det om dig och dina olika engagemang eller om personen ringer från ett nummer som tycks tillhöra ett känt företag eller myndighet. På internet finns i dag väldigt mycket personlig information att inhämta och det finns digitala appar som kan användas för att manipulera det telefonnummer du ser som inkommande samtal på din telefon.

Att aldrig använda ditt BankID eller bankdosa på uppmaning av någon annan är ett annat viktigt råd och gå aldrig med på att ta emot pengar på ditt konto om du inte med säkerhet vet att dessa pengar är legitima. Alltid noga ska du kontrollera vem som står likt avsändare för mottagna Swish-transaktioner.

Om du blir uppringd av en person, slutligen, som på något sätt försöker få tillgång till dina bankuppgifter eller andra känsliga uppgifter, lägg på luren och ring polisen på 114 14! Alternativt, be att få motringa eller kräv att få besöka uppringarens fysiska kontor för att diskutera ärendet på plats. Över telefon ska aldrig känslig information lämnas.

Källa: Polisen.se

Rasmus Karlsson