Tanken med dessa bilder var väl att jag skulle få tillbaka minnen som jag inte tänkt på flera år. Men nu har jag upptäckt också att de här texterna kommer nog fortsätta skrivas även efter att jag slutat skriva om de här bilderna. På den här bilden kan vi se en myr som vi besökte på vägen hem från Venjan. Vi hade precis varit i Tiberget och där hade vi varit på en slags rundvisning som Micke hade genomfört. Inuti huset och en slags potatisodling utanför huset. Men det jag tycker mest är fascinerande med Tiberget är skogen utanför. För ett tag har det varit som att den varit orörd fast att den har blivit rörd och nedhuggen. Fast att det hade borde ha blivit naturreservat där. Det säger i alla fall min naturguide-ådra inom mig. Men nu är jag inte där längre. Jag var på en myr och vi skulle plocka hjortron. För det var vad Micke brukade göra nuförtiden. Vilket jag tyckte var en bra syssla att hålla på med. Jag kan komma ihåg Siknäs skola och min lärare Magi. Som jag har för mig att hon hette. Men den stora anledningen till att jag var där var väl för att jag ville att något skulle hände. Att jag skulle få upprättelse för det som hade hänt i Brunnsvik. För även om någon annan sa något annat så visste jag att jag hade haft en relation med Beata. Jag hade blivit manipulerad och nu var hon totalt okontaktbar. Försvunnen i snöstormen. Nej men jag måste ju fortsätta med mitt liv. Det är ju så att jag måste hitta ett arbete så att jag inte blir så där våldsam som jag blev när mamma blev rädd för mig. Fastän det egentligen är undertryckta känslor när jag var kär i en person som inte längre besvarade mina känslor. Såna saker som att ligga med varandra var saker vi inte gjorde. För jag menar vad är det för svårt med att knulla eller ha sex när man är så nära varandra? Tydligen jättesvårt när man är så långt ifrån varandra. Så långt ifrån…