Men hjälper det? Det får i alla fall isen att spricka. Och när jag fallit tillräckligt länge så hamnar jag på asfalten utanför mitt internat i Brunnsvik. Vad ska jag göra i Brunnsvik nu? Nej men Brunnsvik är ju bara en hållplats. Precis som Kättbo var en hållplats för bussen som åker igenom Kättbo. Och hållplatser har jag massor av. Jag kan när som helst åka i princip var som helst i hela Sverige. Grejen är väl den att sådana där tydliga bilder av vissa platser får man väl bara på vissa platser. Som ett ställe i Stjärnhov så har jag ett träd som hänger ut över en sjö. Det finns även andra saker att minnas från den platsen. Liksom man kan ha som en relation till den. Om en plats har en tillräckligt stark identitet så kan man ha som en relation till den. Som att det är en person. Jag ska bara nämna några platser som att det vore personer. Fäboden i Fyriberg. Gräsmarkerna i Våmhus. De tätbevuxna skogarna i Bonäs. Sedan kommer allt utifrån som en del av skogen i Kättbo och en del av fäboden i Tiberget. Hur mycket man tar av en plats. Beror helt på hur länge man befinner sig på en plats. I det här fallet var det en dröm där det var som att jag var i ett gräslandskap som pågick i all evighet och aldrig tog slut precis som de gjorde i gräsmarkerna i Våmhus. Eller något annat ställe som man inte kan se änden på gräsmarkerna på. I slutänden är man så trött att man inte orkar njuta av synen av det ihärdiga trädet som hänger ut över sjön, den mörka skogen från Kättbo, fäboden som å ena sidan är befolkad å andra sidan övergiven och ser ut att börja ruttna inför ens åsyn, den tätbevuxna skogen som också den ser ut att ha varit övergiven för ett tag för att till slut sluta upp i Tiberget och vändhållplatsen och vad är vändhållplatsen till för? Det skulle ha varit för livet. Men man fortsätter ändå…

Är det här någon slags terapi? Är det här något slags sätt att undvika att tänka på att vi hade kunnat knulla tillsammans? Så många anledningar man kan använda för att undvika att knulla varandra. Man kan kolla på konst. Man kan bara långsamt låta det ebba iväg. Man kan bara bli ihop med någon annan utan att ge någon slags förvarning till en själv om att det var slut. Hon hade kysst henne i matsalen. Vad hade jag känt om det? Vad skulle jag känna om det? Jag fattade ingenting. Jag trodde vi hade varit ihop. Var det inte därför som vi hade varit tillsammans? Varit så nära? Tittat på konst ihop? Vi hade varit så nära. Att jag nästan kunde känna hur det var att vara ihop med någon. Jag hade låtit henne förändra mig. Oavsett om det hade handlat om fester eller konstverk. Förändra mig till det bättre. Så på ett sätt kan man säga att jag bara har varit en halv människa. En halv människa under hur många år har det gått nu? Sju år? Folk har varit rädda för mig för att jag haft så undantryckta känslor? För att det inom mig finns en högstadieungdom som fullständigt vrålar ut sitt sinnestillstånd…

Tanken med dessa bilder var väl att jag skulle få tillbaka minnen som jag inte tänkt på flera år. Men nu har jag upptäckt också att de här texterna kommer nog fortsätta skrivas även efter att jag slutat skriva om de här bilderna. På den här bilden kan vi se en myr som vi besökte på vägen hem från Venjan. Vi hade precis varit i Tiberget och där hade vi varit på en slags rundvisning som Micke hade genomfört. Inuti huset och en slags potatisodling utanför huset. Men det jag tycker mest är fascinerande med Tiberget är skogen utanför. För ett tag har det varit som att den varit orörd fast att den har blivit rörd och nedhuggen. Fast att det hade borde ha blivit naturreservat där. Det säger i alla fall min naturguide-ådra inom mig. Men nu är jag inte där längre. Jag var på en myr och vi skulle plocka hjortron. För det var vad Micke brukade göra nuförtiden. Vilket jag tyckte var en bra syssla att hålla på med. Jag kan komma ihåg Siknäs skola och min lärare Magi. Som jag har för mig att hon hette. Men den stora anledningen till att jag var där var väl för att jag ville att något skulle hände. Att jag skulle få upprättelse för det som hade hänt i Brunnsvik. För även om någon annan sa något annat så visste jag att jag hade haft en relation med Beata. Jag hade blivit manipulerad och nu var hon totalt okontaktbar. Försvunnen i snöstormen. Nej men jag måste ju fortsätta med mitt liv. Det är ju så att jag måste hitta ett arbete så att jag inte blir så där våldsam som jag blev när mamma blev rädd för mig. Fastän det egentligen är undertryckta känslor när jag var kär i en person som inte längre besvarade mina känslor. Såna saker som att ligga med varandra var saker vi inte gjorde. För jag menar vad är det för svårt med att knulla eller ha sex när man är så nära varandra? Tydligen jättesvårt när man är så långt ifrån varandra. Så långt ifrån…

Trafikolycka, singel, Nyköping

På gamla E4 körde personbil av vägen. Klockan 10:06 SOS larmade polis, räddningstjänst och ambulans till länsväg 800 (gamla E4) mellan Jönåker och Kila. Kört av vägen hade en personbil och ut på en åker. Färdats i bilen ska två personer ha. Känt är skadeläget ännu inte. På plats var polis klockan 10:29. Med ambulans till sjukhus har en person förts klockan 10:35. Rapporterats har inga allvarliga skador. På plats är bärgare. En anmälan om olyckan kommer polisen att upprätta klockan 10:50 och det kommer att utredas om föraren kan misstänkas för brott i samband med olyckan. Bärgad är bilen och polisen lämnade platsen.

Källa: Polisen.se

Trafikolycka, Nyköping

Av bussförare blev cyklist påkörd. Det kom klockan 17:26 SOS-larm till polisen om trafikolycka i korsningen Kyrkvägen-Pojkarnas väg i Bergshammar. En cyklist ska enligt SOS ha blivit påkörd av en bussförare. Till platsen åkte polisen klockan 18:20 och påbörjade en utredning av olyckan och då uppstod en misstanke om vållande till kroppsskada. Bussföraren, en man i 55-årsåldern misstänkt är. Ont i en arm fick cyklisten men ville inte följa med ambulansen.

Källa: Polisen.se