Andra gången gillt då. Och jag måste säga att jag inte blev besviken. Man kan också säga att det är lite av en relationsfilm. Det är förresten de andra filmerna också. De som kom före The devil made me do it. Men jag måste säga att jag saknar den där dockan en del. Visst det finns element om hur man blir besatt av en demon genom ett totem som kallas en häxas totem. Men dockans namn nämns inte mer än när de ska försöka övertyga advokaten att Arne hade blivit besatt av en demon. De element som däremot finns är ju den koppling som satanisten eller ockultisten använder. Så länge den kopplingen är kvar kan hon göra i princip vad som helst med Arne. Det är flera gånger han har gjort saker som han inte kunnat kontrollera på grund av den kopplingen. Men om jag skulle försöka skriva lite om början av filmen så skulle jag kunna skriva lite om hur den började. Jag tänkte nämna hur jag under vissa stunder i filmen kände en koppling till Annabelle Comes home. Men sen kom det där liket in i bilden och bilden ändrades helt och hållet. Början av filmen börjar med besattheten av den lille pojken. Man kan säga att det är som om en osynlig varelse levde inom honom eftersom den lämna kloavtryck i väggarna. Men den kunde också göra så att den besatte kunde befinna sig i de mest onaturliga ställningar. Det fanns vissa ledtrådar till var filmen skulle hamna redan i början. Men jag skulle vilja koncentrera mig på just den delen där de ska utforska tunnlarna som ligger under landet. När Lorraine ser sig själv både framifrån och bakifrån. Möter hon också på Ockultisten. Men även ser hon vad ockultisten ser genom hennes ögon. Det blir inget riktigt avslut på det hela förrän Ed inser att han blivit besatt och måste slå sönder altaret han själv. När han gör det går det som en vind genom gångarna som finns där. Men det som har funnits där innan var alltså en förbannelse som gjorde att allt repeterade sig själv. Det är i alla fall det jag vill koncentrera mig på…

Det som hade hänt med Ed var alltså att han hade blivit besatt. Och det av denna ockultist som fanns där. Hon lurade honom genom att springa mot honom som Lorraine och i sista stund förvandla sig tillbaka till den ockultist hon är. Det kanske låter som jag är besviken på den här filmen dock vilket jag absolut måste säga att jag inte är. Jag älskar den här filmen. Jag tycker om alla möjliga delar av filmen. Jag kanske bara saknar dock vissa stunder men varför ska man göra det när det finns en massa andra jumpscares? En scen är också som tagen från Det när den lilla pojken dränks i blod. Så jag skulle säga att den här filmen tagit från flera filmvärldar. Däribland Inception. Men hur man ska beskriva dessa drömvärldar har väl de flesta religioner problem att beskriva. Det tycker jag att The Conjuring lyckas alldeles utmärkt med! Dessa drömvärldar alltså. Fast ibland undrar man när det ska ta slut. När Lorraine får dessa syner som satanisten ger henne så händer en massa andra saker också som får henne närapå att hoppa utför ett stup. Tills hon, i sista stund, blir räddad av Ed och därmed har de hjälpt en polis med ett fall med en försvunnen person. Så det är inte bara det övernaturliga som spelar in i den här filmen utan även mysteriet. Mysteriet kring ett mord som var allt annat än vanligt och som fick en att fråga om denna person hade blivit besatt av en demon…

En annan grej jag funderat på är om jag borde läsa Bibeln. Men varför ska jag göra det när nästan all populärkultur har referenser till Bibeln? Om inte för mig själv så till vem läser jag för i så fall? Jag får börja med att läsa ut Vägen och se sen…