Har precis sett första avsnittet av Tunna blå linjen säsong två. Det var mycket blottning, arbetsplatsolycka och stökiga ungdomar i den. De ungdomar som var stökiga var mycket stökiga och var högljudda av sig. Det var lite speciellt eftersom en av poliserna inte lyckades lugna ner stämningen men en gjorde det. Så det blev ju lite pinsamt för den som inte hade lyckats lugna ner stämningen. Men de fortsatte arbetet i alla fall och som polis är det ju rätt mycket. De hade fått in samtal om att några hade hört ljud inifrån en lagerbyggnad. Och först hade de inte sett eller hört något men sen när det började lukta bränt så började de misstänka att något var på gång. Kort därefter slår det lågor ut från ett fönster och flera personer ropar efter hjälp. Poliserna har dock ingen möjlighet att hjälpa dem eftersom de är inlåsta och det är först när brandkåren kommer som de kan svetsa upp dörren. Flera personer fanns omkomna och vissa hade så alvarliga brännskador att de inte fick röra på dem i över huvud taget. Så det var ett händelserikt avsnitt och jag ser fram emot att fortsätta följa serien. Oavsett om det är på tv eller via dator; det finns ju så många alternativ att välja på. Men det märks att det är en mörkare ton i serien nu och den här mörka tonen sätter på något vis tonen på hela den här säsongen. På vad som ska komma. Och jag hoppas att det kommer att komma mer om de här som hade blivit utsatt för trafficking. Hur det gick för dem. Och vilka mentala skador man får av att låsas in i en byggnad som brinner. För det är väl vad jag antar baserat på verkligheten och är i så fall rätt otäckt. Men jag vet inte så jag borde inte uttala mig om det. Det enda jag vet är att Tunna blå linjen har börjat sändas igen och att jag ser fram emot att fortsätta följa den här serien. Att följa polisens arbete i både ljus och mörker, lätta och tunga utmaningar, allt och inget på samma gång. Det är så många känslor. Men det är ändå så enkelt som en kram en dag när allt känns extra tufft. För det är ju så att ibland behöver man bara någon som kramar en säger att jag vet att du har det tufft just nu men här får du lite choklad och en miljon kronor. Eller lite seriösare; att man bara är en vän. Som finns där när det är tufft. Det är det jag tycker den här serien levererar. Utmaningen att vara den där personen som är en vän även fast det blåser lite tufft. Jag vet inte riktigt vad jag skriver längre; det här svävade iväg rätt rejält och kom och handla om något helt annat än det jag hade tänkt att det skulle handla. Kort sagt; jag tycker det är kul att serien är igång igen. Och att jag tycker att det ska bli kul att fortsätta följa den här serien. Slutpratat…