Jag funderar vad jag vill skriva om nu. Kanske något om Kättbo. Kanske något om vad jag gjorde där. Så vad gjorde jag där? Mestadels arbetade. Högg ved tillsammans med Mickes son Jimmy. Han bodde dock inte så länge i Kättbo utan jag blev själv när han flyttade tillbaka till Gnesta. Men jag började ju skaffa mig ett liv i Kättbo. Ett där jag tog bussen till byskolan Siknäs skola. Varje margon gick till den här anslagstavlan där minibussen kom och hämtade upp mig. Det är som att jag fortfarande är kvar i Kättbo. Som att jag fortfarande ska ta den här minibussen till byskolan. Men tiderna förändras. Just nu sitter jag i mitt rum. Jag lyssnar på Mike and the mechanics. Det tar mig tillbaka till när jag bodde i Brunnsvik. Då brukade jag ofta lyssna på Mike and the mechanics. Men även på när musikarna brukade spela någon musik de hade kommit på. I skrivarutbildningen ingick också att skriva låttexter. Det var dock ingen som ville sjunga mina låttexter. Var de för lantliga? I alla fall. Ibland brukade jag lyssna på när musikarna hade något att spela. Och det kände jag var en sån trygghet i allt annat som var jobbigt. Annars kan man ju tycka att det är lite mycket att tänka på med saker som ekonomi. Och samma år gick ju min farmor bort. Så kanske att lyssna på Mike and the mechanics var den enda tröst jag fick. Förutom den jag fick av mina klasskamrater. Men den var inte tillräcklig för att jag skulle bo kvar där…