Jag har nog något mer att prata om Kättbo. Så kände jag i alla fall när personalen kom på matstöd ikväll. Hon försökte kanske prata om något annat men jag kom in på det här med Kättbo och hur det var att bo där. Jag berättade om mitt rum som hade använts som förråd för en massa skräp. Likaså djurens boende fungerade numera som förråd för en massa skräp. Jag vet ju inte om han hunnit rensa upp lite av sitt skräp men jag tror han hade rensat lite av sitt skräp senast vi var där. Så jag har varit där två gånger. I Kättbo. Första gången skulle jag bara ta bilder av Kättbo och andra gången var mer av ett spontanbesök. Andra gången var vi också och plockades hjortron. Så ja; jag har gjort mycket i Kättbo nu. Men jag vet inte om jag behöver komma tillbaka dit igen någon gång. Jag tyckte väl egentligen att det räckte med att ta de där bilderna och sedan skriva ner de minnen jag har av Kättbo. Minnen från ett rum som numera fungerar som ett förråd för en massa skräp. Eller det var ju inte så jag mindes det rummet. Jag mindes det rummet fullt med växter och ett akvarium med fiskar. Liksom så många andra rum jag haft gillade jag att dekorera det med det jag gillade för tillfället…