Jag hade egentligen tänkt skriva om något annat nu. Nu råkade det bli rattfylleri i Nyköping. Men jag skulle kunna skriva om Kättbo. Alla gånger jag varit i Kättbo. Och gjort saker som att hugga ved. Eller något annat som skulle räknas som ”jobb”. Hur mådde jag då? När jag var så ung? Livet var enklare då. När man inte behövde tänka på ekonomi. Att handla mat. Eller något annat som har med vuxenlivet att göra. Jag önskar ibland att livet vore så enkelt igen. Men det var inte enkelt då heller. Till exempel bodde jag flera mil ifrån min pappa. För att komma till honom krävdes det att jag tog buss som tog fyra timmar att åka. Och sedan skulle jag åka pendeltåg till Gnesta. Så livet var inte alltid enkelt då heller. Det bara var annorlunda. Annorlunda att bo i en by som heter Kättbo…