Dagboksanteckning den 29/11 – 2023

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på när UFOsxm spelade något konstigt spel. Det har han gjort rätt länge nu. En gång skulle han laga pizzor och en annan gång skulle han driva internetkafé. Och nu skulle han måla tavlor. Jag börjar fundera på om han gett upp om att spela något mer minecraft. Kanske börjar han få slut på idéer. I vilket fall som helst så följer jag honom lika troget som vanligt. Och efter det gjorde jag mig en Varma koppen med sparrissmak och spelade lite minecraft innan det var dags att gå till jobbet. Och på busshållplatsen stod det inte många personer men desto fler personer klev på bussen allt eftersom. Alla möjliga personer från alla möjliga. Det är så det ska se ut i vårat land. Vi ska vara inkluderande. Och det tog inte lång tid innan jag var på jobbet igen. Väl där sa vår arbetshandledare att jag inte behövde byta om. De hade redan skottat och sandat så att jag inte behövde göra det. Däremot åkte vi ner till stan en liten sväng. Patrik skulle tydligen till Telia och fixa med en grej. Efter det var vi nära på att åka hem men då kom Patrik på att Veronika skulle köpa snus. Så vi åkte upp till City gross så att hon kunde köpa sitt snus vilket fortfarande känns lite konstigt. Men nu var det gjort i alla fall och vi åkte tillbaka till arbetslokalen. Jag glömde nämna att hunden Bosse var kvar i arbetslokalen och att han var glad att se oss när vi kom tillbaka sen. Efter det fanns det inte mycket kvar att göra utan jag fick gå hem kort efter det. Och på vägen hem ringde jag mamma som precis hade gått upp när jag ringde henne. Hon skulle laga till något med bacon sa hon så jag gick till henne. Och jag mötte dem utanför porten. Hon och hunden Bella alltså. Och Bella var så glad att se mig att hon inte visste var hon skulle ta vägen. I alla fall skulle hon slänga bajspåse innan vi kunde gå upp till deras lägenhet och väl inne i deras lägenhet så satte jag på tv;n för att se vad de sände där. Där sände de i alla fall inte SD;s landsdagar i alla fall vilket var en lättnad för mig. I stället satt någon panel och diskuterade sådana saker som ungdomsfängelser och vad man skulle kunna ha i stället. Som ett fungerande samhälle till exempel. Riva moskéer och införa ungdomsfängelser vill sverigedemokraterna. Men det är inget samhälle som någon vill ha. Tro mig. Så medan jag satt där och tittade på SVT forum så höll mamma på att laga mat. Efter ett tag var hon färdig och det blev både pasta, ostsås, bacon och lite grönsaker till. Jag hann se nyheterna och lite av Ulf Kristersson innan de bytte kanal till något på Kunskapskanalen. Till efterrätt åt vi det som var kvar av tårtan och lite pulverkaffe innan det var dags att skjutsa hem mig. Vi åkte till ICA knuten och där handlade jag Varma koppen sparris, ädelost på tub, mjölk, Coca cola, Mer lingondricka eftersom pärondricka var slut, paj med mozzarella och körsbärstomat och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och efter det har jag inte gjort så mycket annat. Jag har tänkt att jag ska se färdigt filmen Oppenheimer. En film på hela tre timmar. Och det jag sett hittills har varit mycket bra. Mycket dramatik och sexscener. Och så har vi den där bomben som han skapade då. Där jag är just nu i filmen så har de precis sprängt bomben. Men jag undrar vad resten av filmen ska handla om eftersom det är en timme kvar av den. Jag får helt enkelt se och avgöra själv…

Vilket är det svåraste beslutet du någonsin behövt ta? Varför?

WordPress undrar vilket som är det svåraste beslutet jag någonsin behövt ta och varför. Jag vet inte om det är så mycket av ett beslut, jag följde mest med strömmen, men när vi beslutade oss för att gå emot vår egen ledning i Brunnsvik. Det var svårt eftersom vi fick göra allt från grunden och vi hade ingen erfarenhet om något liknande sen tidigare. Kanske när Siknäs skola skulle lägga ner men då var vi ändå så få så då kunde den inte vara kvar längre. Det här var annorlunda. Det här var en skola som funnit i 107 år och nu skulle den bara läggas ner. Det kunde vi inte acceptera. Därför ringde vi en massa journalister, skapade skrivelser som vi kunde skicka in till instanser, skrev insändare och skapade manifestationer. Två som jag var med och talade på. Jag stod där i mitten av alltihop och läste upp min livs text. Beslut som var svårare att ta var att åka ner till min cancersjuka farmor för att se henne en sista gång och att flytta från Brunnsvik. Men just där och då var det svåraste beslutet att protestera. Vi hade aldrig gjort något liknande tidigare. Vi fick några tips från vår lärare Örjan Svedberg som för övrigt också är bortgången nu. Men i övrigt stod vi helt ensamma i ledningens vilja att flytta skolan till Borlänge. När jag tänker efter så är kanske ett ännu svårare beslut när jag beslutade mig för att flytta från mamma. Då förändrades allt och inget skulle bli sig likt igen. Men jag har fått det mycket bättre än när jag bodde hos mamma. Det skulle jag nog säga. Men jag kommer ju inte ifrån det faktum att det var livsomvälvande…

Dagboksanteckning den 27/11 – 2023

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och tittade på när UFOsxm spelade något spel som heter The profesional. Det var något spel som var bisarrt roligt. I alla fall jag tyckte det var dråpligt kul. Och förmodligen han också eftersom han själv skrattade åt detta spel. I alla fall så gjorde jag en Varma koppen efter det och spelade lite minecraft innan det var dags att gå till jobbet. På busshållplatsen stod det inte många personer men desto fler personer klev på allt eftersom. Jag bytte buss i busstationen till buss mot Harg och på den bussen var det väl lagom mycket personer. Väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom ”allt hade gjorts redan”. Så jag satt och gjorde ingenting men efter ett tag beslutade vi oss för att gå till garaget i alla fall. Efter det satt jag och spelade Bloons td 6 och när jag inte orkade spela det längre eftersom jag hela tiden dog så satt jag och gjorde ingenting. Mot slutet, när jag trodde att jag skulle få gå hem, så kom Patriks sambo med juldekorationer. Röda dukar och stjärnor som kunde stå i fönstren. Men efter det kunde jag gå hem. Jag ringde mamma men hade inte fått något svar. Det var inte förrän jag nästan var på ICA som mamma ringde och hon förklarade att hon hade duschat och inte sett att jag hade ringt så jag kunde gå hem till henne i stället. Väl hemma hos henne så bytte jag kanal till tvåan och såg att de sände från SD:s landsdagar. Det var något jag missat men något som jag antar att jag måste ta till mig också. Att det finns några som heter Sverigedemokraterna i Riksdagen. Det är så svårt att ta in; det är som att det finns utomjordingar i Riksdagen. Så verkliga är de för mig. Men att se Jimmie Åkesson stå där och plädera ut sitt hat gjorde mycket ont i mig. Vad hände liksom med vår mänsklighet? Har vi ingen sådan kvar? Och jag har känt lite som så att jag har haft lite svårt att fråga mamma om jag kan komma över till henne eftersom hon var fientligt inställd till det. Inte nu längre. Men har varit. Det är i å för sig svårt att säga om hon fortfarande är fientligt inställd till att jag kommer till henne. Jag hoppas inte det i alla fall. Det vore ju väldigt konstigt i så fall att jag ringer henne och att hon egentligen är fientligt inställd att jag kommer till henne…

Till mat åt vi i alla fall fisk i fisksås med potatis, ärter och grönsaker. När de såg vad jag hade på tv;n så bytte de kanal så att jag istället fick se Will Smith och sedan bytte de kanal igen till Kunskapskanalen och spolade tillbaka så att vi såg ett program som hade gått för ett tag sen. Det var något om en by i Frankrike och sedan åt vi tårta och pulverkaffe eftersom min lillebror Linus hade fyllt år i lördags och firades i efterskott. Jag hade dock kommit ihåg att gratta honom i efterskott. Och efter såg vi något program om några samer som skulle över någon frusen älv men det tog slut eftersom det var tillbakaspolat. I stället sände de från Bokmässan. Det var någonstans där som vi beslutade oss för att gå eftersom hunden Bella behövde bajsa och kissa. Jag tyckte inte att mamma var fientligt inställd till att jag var där. Eller så var hon det på ett sätt som jag inte vet om. Jag kan komma ihåg när vi övningskörde. Jag fick känslan av att hon hade gett upp om mig. Och sedan började jag Skattungekursen. Men jag vill inte att någon ger upp om mig. Jag kan också göra saker i den här världen. Men just nu känns det som man måste slå sig fram. Kanske att det är bra att jag får gå på något som heter Ung vänsters veckokurs i så fall. Och den elfte december är det Musikhjälpen. Då ska jag bara vara hemma och sitta och titta på Musikhjälpen. Men det är svårt att blunda för den andra världen. Den som heter sverigedemokraterna och som sändes på tv idag. Jag funderar på om jag borde ha sett hela sändningen men kommer på mig själv med att tänka att jag tyckte det var en lättnad när de andra bytte kanal så att jag slapp lyssna på all rasism och nazism som ständigt väller ur denna till synes rumsrena Åkessons mun. Vi åkte i alla fall till ICA knuten och där handlade jag matolja, sweet chili sås, mjölk, Coca cola, Mer pärondricka, Crispies, paj och choklad. Och efter det åkte vi hem till mig. Sen dess har jag inte gjort så mycket annat. Jag satte på P3 och världen har inte gått under än. Vi har inte sett några koncentrationsläger än. Jag vet att Åkesson hatar allt som jag står för. Hade han fått som han ville så hade jag inte överlevt en dag. Men som tur är finns det likasinnade som mig. Jag får vila mig i tryggheten att de finns. De som också är ”vänster”. Egentligen har jag inte så mycket mer att skriva utan får lämna er med känslan att något är outalat. Bara en känsla. Inget mer. Vad kan det vara, kanske ni undrar. Det har något med mitt skrivande att göra. En idé jag planterade i mig för länge sen att jag skulle kunna skriva om mina drömmar…