WordPress undrar vilka positiva händelser som har ägt rum i mitt liv under det senaste året. Och jag tänker att; ja! Det är precis det här jag behöver just nu! Tänka på det positiva som har ägt rum i mitt liv. Inte tänka på krig andra sådana tråkigheter även fast det är viktigt att tänka på det ibland. Utan på de positiva sakerna. Som att man har ett jobb att gå till. Eller att mamma skaffat hund. Eller att vi har varit till Rädbjörka. Eller att jag idag har bakat för första gången på länge. Det är inte alltid man kan skriva att man har gjort det. Men jag undrar vad framtiden har att erbjuda mig. Jag undrar hur det kommer att gå på den där veckokursen som anordnas av Ung Vänster. Det är ju ett tag kvar förstås. Först ska det vara Musikhjälpen och jag har tagit ledigt hela veckan för att sitta och titta på Musikhjälpen. Sedan har vi jul och nyår. Men jag vill nog tänka på de som gått bort också. De som inte finns med oss mer. Stig Holmberg, mormor, morfar, farmor. Det känns som den sorgen ibland kan bli övermäktig. Men ändå lyckas jag på något vis ta mig igenom den. Jag vet inte hur eller på vilket sätt men på något sätt gör jag det ändå. Jag ser fram emot framtiden. Jag ser fram emot det som ska komma. Jag tror att det finns många roliga saker som ligger framför mig och som jag inte gjort än. Kanske hittar jag någon att dela mitt liv med. Kanske inte. Det gör inte så mycket. Så länge man inte blir inskränkt och småtjurig för minsta lilla sak. Jag tror att framtiden har mycket erbjuda och att det finns mycket att se fram emot framöver. Mycket att upptäcka…

WordPress undrar om jag någonsin ser vilda djur. Och jag kan svara att ja det gör jag. Ganska många vilda djur här i Nyköping faktiskt. Men oftast harar och rådjur. Jag vet inte vilka vilda djur jag sett förr i tiden men jag kan tänka mig någon räv eller någon igelkott. Så mycket mer tror jag inte att jag inte sett faktiskt vilket är lite synd. Jag hade gärna sett fler vilda djur oavsett om det är inne i storstan eller ute på landet…

WordPress undrar om jag har något favoritställe som jag har besökt. Och var det är i så fall. Jag brukar alltid nämna Brunnsvik när det kommer till den frågan. Men inte som det är nu utan som det var förut med fullt med folk och sådana saker. Har jag haft några drömmar om Brunnsvik den senaste tiden? Jag vet inte om det var en dröm eller något jag tänkte på bara men jag föreställde mig hur det skulle vara om det var en badplats precis nedanför de röda byggnaderna. Också skulle jag ta kort för att använda i mitt eget berättande men inget kort blev det andra lik. Så det slutade med en enda röra och jag vet inte om det symboliserar hur jag är men det känns som det. Och jag är okej med det. Seriöst; jag vet hur rörig jag kan bli! Inte konstigt att folk tappar tråden när de läser mina texter. Så hur ska jag undvika det då? Att folk tappar tråden? Jag vet inte riktigt. Jag har liksom ingen universallösning på världens alla problem. Tänk om jag hade det! Då hade jag kunnat lösa alla problem som någonsin funnits på den här planeten. Men sen jag inte har det så blir mitt svar att nej; jag kan inte få folk att sluta tappa tråden. På något sätt måste nog det här borttappandet av sig själv beskrivas i texten. Som att visa på hur skör man är egentligen. Om man inte skriver skört så blir texten självuppfylld och narcissisk. Och det tror jag inte någon vill läsa om…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på när UFOsxm spelade något konstigt matlagningsspel. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen med sparrissmak och spelade lite minecraft där jag äntligen lyckats låsa upp lagnings-böcker på en villager men jag gick i alla fall till busshållplatsen. Där jag mötte dessa killar som var stökiga. Jag vågade inte riktigt gå ända fram och det kändes som jag riskerade att bli nedslagen bara genom att stå där. Jag har försökt beskriva hur deras beteende är. Jag har använt ord som ”elakt”, ”retfullt” och ”trollande”. Jag skulle nog kalla det elakt trollande. De skrek på varandra. Och jag funderade på om man skulle behöva ringa polisen. Men det är ju inget man vågar när man står mitt i skottgluggen så att säga. I alla fall klev jag på bussen och det gjorde de stökiga ungdomarna också. Nämnde jag att det bara var killar som var stökiga och att tjejerna bara kunde stå och se på? De led nog minst lika mycket som jag gjorde och jag kunde inte fatta att de här killarna kunde stå ut med sig själva. I alla fall satt jag längst fram och jag kunde väl höra de stökiga pojkarna bakom mig men allt mindre ju mer folk som klev på bussen. Till slut kunde man inte höra dem längre och man trodde de hade gett upp med sitt elaka trollande. Jag vet inte men vad händer om de ska åka samma buss igen? Kommer de att slå ner mig då? Jag har ingen aning om vad som kommer att hända men jag hoppas verkligen att de inte slår ner mig. Det kändes som att det lätt kunde blossa upp till ett slagsmål. Om man typ la sig i deras elaka trollande. Det är ju typ därför man trollar. För att få en reaktion. Och sedan kan fortsätta säga något irriterande som att ”men du då?” eller ”vad då då?” som ett svar på ens konstaterande att de trollar. Den som trollar är ju väl medveten om det själv och det hjälper oftast inte att konfrontera en trollare. Det tror jag i alla fall. Då råkar man dit för trollandet själv. Och man hamnar i en ond cirkel. På bussen till Spindelplan var det lugnare i alla fall. Och det tog inte lång tid innan jag var på jobbet. Väl där bytte jag om och sedan inspekterade vi soprummen som behövde städas en del. Det låg skräp på golvet och det sopades och flyttade sopkärl. När vi var färdiga med det så var det inte så mycket mer att göra än att byta om och när jag var färdig med det så gjorde jag inte så mycket annat än att sitta där och vänta. Mamma ringde efter ett tag och sa att jag kunde komma till henne. Hon skulle bada men sa att hon skulle lämna dörren öppen så att jag kunde komma in. Väl hemma hos henne så hade hon redan badat färdigt. Jag satte mig och tittade på tv. Något om narkotikapolitiken handlade det om på SVT forum. Sen var det Rapport och sen kan jag inte riktigt komma ihåg vad det handlade om. Men det gjorde inte så mycket heller för sen var det mat också. Och hon hade lagat till chicken nuggets med pomes frites och wokade grönsaker. Till det kunde man ha sötsur sås på och sen dröjde det inte länge förrän vi skulle åka hem. Men jag glömde nämna att hunden Bella var glad över att se mig också. Hon brukar alltid slicka en i ansiktet för att visa att hon älskar en. Så det gjorde hon på mig. Och jag kunde knappt få någon luft men det gjorde inget. Också gick vi ut. Bella skulle kissa och bajsa. Fast hon kissade bara. Att skrapa bilen var mycket svårt. Isen satt mycket hårt på bilen och mamma fick kämpa en hel del bara för att få bort lite is. Jag försökte hjälpa till bäst jag kunde men kände väl att jag inte var mycket till hjälp. När vi var färdiga med det i alla fall så åkte vi till ICA knuten och där handlade jag Varma koppen, mandariner, mjölk, makaroner, Coca cola, Mer pärondricka, pajer och choklad. Efter det åkte vi till Stadium och där fick Bella följa med i affären. Där råkade hon bajsa mitt på golvet men som tur var hade mamma bajspåsar på sig som hon snabbt kunde plocka undan bajskorven med. Vi skulle köpa ett par täckbyxor och jag fick prova några gånger innan jag hittade rätt storlek. Mamma ville att jag skulle köpa en jacka också men jag sa att det skulle bli för mycket om jag skulle köpa en jacka också. Så vi nöjde oss med täckbyxor och nog var det bra det. Efter det fick jag skjuts hem och nu sitter jag här och funderar vad jag ska göra härnäst. Jag lyssnade på P3 ett litet tag men bytte till P2. Jag funderar mycket på det jag fick var med om på tolvtiden idag. Det faktum att det hade varit så stökiga ungdomar där var så irriterande men jag visste inte vad man skulle göra åt det. Jag försöker att inte reta något eller göra ett helvete av någon annans liv. Men sen att det finns andra som gör det gör ju inte saken bättre. Borde man ha ringt polisen vid ett sådant tillfälle? Fast de hade inte hotat eller skadat någon. De hade bara skrikit. Vilket borde vara skäl nog att anmäla dem för någonting. Det är så tråkigt bara, hur vissa beter sig. Men jag tror det bryter ner sig till den enkla frågan; hur står det till med relationer egentligen? Hur beter vi oss mot varann? Och när ska jag någonsin hitta någon tjej?

WordPress vill att jag delar fem saker jag är bra på. Vilket är kul eftersom det ger en kick i baken att skriva i övrigt. I alla fall är jag bra på att skriva. I alla fall när jag känner för det. Och att berätta. Historier. Vad man annars ska berätta om vet jag inte. Men kanske är det just därför som man skriver också. För att komma underfund med varför man berättar. Också är jag bra på att lyssna också. Jag har en kvar och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om där. Kanske något om att protestera mot orättvisor; precis som vi gjorde i Brunnsvik. Annars vet jag inte riktigt vad man ska protestera mot. Kanske man kommer på det ju mer man skriver? I alla fall brukar det va så att man kommer på det ju mer man skriver…