WordPress undrar vad en sak är som jag skulle förändra med mig själv. Jag vet inte riktigt. Det känns som jag lever ett hyfsat bra liv i alla fall. Om det är något jag skulle vilja förändra i mitt liv så är det väl hur mycket jag skriver. Det känner jag väl att jag hade kunnat göra mycket mer. Men nu är det som det är med den saken och det går inte att göra så mycket åt det. Så jag fortsätter att skriva men jag gör det inte så mycket. Bara någon gång ibland när jag känner för det. Men nu var det länge sen jag skrev något i över huvud taget. Oftast skriver jag om vad jag gör om dagarna och är nöjd med det. Men om jag skulle skriva något annat så skulle jag behöva få in det i rutinen. Typ tänka på det när jag går upp, gör frukost eller går till jobbet. Just nu kan jag inte tänka på något annat än jobbet jag ska göra imorgon. Jag hoppas ju att det går bra. Jag hoppas att alla konflikter löser sig…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och tittade på när UFOsxm spelade något konstigt spel. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen med sparrissmak och spelade lite minecraft innan det var dags för mig att gå till jobbet. Och vi var inte så många som klev på i Brandholmen men desto fler klev på allt eftersom. Så bussen blev full när vi väl kom till busstationen. Och på bussen till Spindelplan var det också ganska mycket folk. Väl på jobbet behövde jag inte byta om. Så jag satte mig bara i soffan som fanns där. Hon som satt bredvid mig hade jag jättemycket att prata med om. Men en grej som fastnade lite extra var att hon sa att hon ville att vi glömmer den konflikt som varit och lägger det bakom oss. Jag blev lite paff och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Men vi pratade om andra saker också. Som det faktum att jag hade pratat om studiecirkel i journalistik på adventsfikat igår. Och hon höll med mig om att det var tråkigt att de liksom svarade så. Att ingen var intresserad. Men jag kunde inte sluta tänka på det hon hade sagt att vi skulle glömma konflikten och lägga det bakom oss. Det kändes nästan som att hon skulle flyga på mig ett tag där. Men mest satt vi bara tysta där. Vi visste väl inte riktigt vad vi skulle prata om. Och efter ett tag beslutade jag mig för att gå därifrån. Jag gick inte till mamma men jag hade ringt henne utan att få svar. Jag promenerade till affären med mina kängor och jacka. Väl där handlade jag kanel, flingsalt, mjölk, bregott, vaniljsocker, mjöl, Coca cola, Mer apelsindricka och choklad. Jag skulle handla glykossirap också men jag hoppas det går bra ändå att göra smörkola eftersom jag inte hittade någon glykossirap. I alla tog jag bussen där i närheten och stod där ute i kylan. Jag är rätt glad ändå att bussen går så ofta som den gör. Då hinner man inte frysa sönder några kroppsdelar och så kan man värma upp sig på bussen också. Väl på bussen så ringde mamma också. Hon frågade var jag var någonstans och jag sa att jag var på bussen. Jag har för mig att jag precis hade bytt buss till buss mot Brandholmen. Och hon berättade att hon hade jobbat helg och hade vilat. Man kunde höra att hunden saknade mig i bakgrunden. I alla fall så kanske jag ska till dem på onsdag. Men jag kan inte sluta tänka på det hon hade sagt som jobbar med mig i Spindelplan. Att jag skulle glömma konflikten och gå vidare. Hur länge hade hon egentligen tänkt på den konflikten i så fall? Varje gång jag hade varit på jobbet? Utan att säga någonting? När är det läge att ringa polisen? När det känns som att man blir hotad. Jag vet inte riktigt hur man ska göra. Det här är nytt för mig. Men jag är lite rädd för att gå till jobbet nu. Jag är lite rädd för vad hon skulle kunna göra mot mig. Men nu ska jag inte tänka mer på det. Sen jag kom hem så har jag mest lyssnat på P3. Och Pink Floyd. Jag tror de flesta vet vad jag lyssnar på annars också. Jag delar jämt vad jag lyssnar på annars. Liksom jag delar andra tankar jag har. Som jag gör nu. Men nu ska jag nog göra något annat. Som att spela minecraft…

WordPress undrar om jag är mer av en natt- eller morgonmänniska. Ja det heter ju inte En dag i Brunnsvik utan En natt i Brunnsvik. För övrigt tycker jag om mystiken som förmedlas på natten. Det är den som får en att se saker som inte är där. Som ett par ögon i mörkret. Eller något annat, mycket mer, personligt. Vad nu det kan tänkas va. Jag har väl inte brukat vara särskilt personlig av mig vad jag vet om. I alla fall så handlar drömmar om något helt annat. Det vet ju jag om. Som försökt skriva ner min dröm i flera år nu. Men det behöver inte vara så komplicerat. Jag kan göra det väldigt enkelt för mig också. Som att skriva precis som det är var det nu än är…

WordPress undrar vad som är mina känslor om att äta kött. Då kan jag säga att jag försöker äta så lite kött jag kan. Bland annat köper jag pajer med mozzarella och körsbärstomat eller vegofärs i. Men jag måste säga att jag är dålig på att äta vegetariskt annars. Det blir alldeles för många maträtter med kött och allt skräp som det medför känns inte bra. Man känner sig som en belastning för samhället. Vad jag istället hade kunnat göra är att ta inspiration från miljörörelsen; kanske laga till något eget vegetariskt någon gång. Men jag vet inte vad som finns; om man till exempel tar vegobullar; hur vet man att de är ekologiska? Känns dock som mycket är bättre än så jag lever nu. Eller jag hade nog i alla fall behövt förändra mitt sätt att leva på något sätt…

WordPress undrar vilka som är mina två favoritklädesplagg. Då skulle jag nog säga byxan och jackan. Byxan för att vi var och köpte nya byxor, jag och mamma, eftersom de gamla fått stora hål i sig. Och jackan för att det rent allmänt är skönt att hålla sig varm när det är kallt ute…