Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björnen-mackor, pulverkaffe och se på när gamla UFOsxm spelade minecraft. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen, spelade lite minecraft och gick till bussen. På busshållplatsen var jag ensam, lite fler folk klev på allt eftersom, men för det mesta var det rätt tomt på bussen. Jag vet inte om det är något speciellt som sportlov eller något liknande men det var skönt för mig i alla fall att sitta i en nästan helt tom buss. Bussen till Spindelplan hade lite mer folk i sig men jag lyckades ändå hitta ett säte. Väl i Spindelplan så hade Patrik kommit tillbaka också. Så vi skulle åka ut på en tur. Eller vi skulle tanka bilen men jag tyckte att det var som en tur så det fick bli som en tur. Efter det satt jag och ritade lite grann. Jag hade inte så många idéer på vad jag skulle rita för något så jag ritade Pajas Pyjamas och några märkliga byggnader som gick i vågor och en labyrint och en skog och Tungan. En annan karaktär i Pajas Pyjamas som kommer visa honom till grottan där han får veta anledningen till varför han är i den här skogen från första början. Jag pratade om att jag ville prata med Hella om Tonys pizza. Han sa att jag fick ringa Hella imorgon. Jag vet inte om det kommer bli något med det trotts allt. Och en på jobbet nämnde aldrig att hon tyckte att hon blivit orättvist behandlad på jobbet. Jag kände mig rätt ensam i det. Att säga något i över huvud taget. Jag vet inte om jag kommer ringa till Hella imorgon dock. Jag kommer vara nere på stan och säkert glömma bort det. Men det är som jag sagt förut rent bedrövligt hur man kan bete sig. När man har ett jobb. På Tonys pizza. Och inget svar får man och när man försöker kontakta den person som man vet velat bli av med en så raderar hon sitt Facebookkonto. Så kan hon fortsätta jobba. Utan några kval eller ånger. I alla fall så gick jag till mamma efter jobbet. Och hunden Bella var så glad att se mig. Den har börjat göra en grej som kan vara rätt irriterande. Nämligen att slicka på hela ens ansikte. På tv sände de teater. Svindlande höjder. Och till mat åt vi potatis, kassler, räksalad och salad. Efter det skulle vi åka ner på stan. Mamma skulle kolla nya glasögon så jag fick stå utanför med en gnyende Bella. Det tog inte så lång tid för mamma att köpa nya glasögon dock och efter det gick vi på Esspressohouse med hunden Bella eftersom man fick ha hund där. Vi beställde två kaffe och en slags semla med sylt i som var mycket god. Efter det åkte vi till ICA knuten. Eller jag gick in i ICA knuten. Ensam. Handlade Varma koppen, mjölk, Runda björn, Coca cola, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, paj vegofärs och glass. Efter det gick jag skjuts hem och efter det har jag inte gjort så mycket. Det mesta tänkte jag göra imorgon när jag ska ner på stan och klippa mig. Jag kanske köper något på bokhandeln också och får jag tid över kan jag alltid sitta och läsa tidning i biblioteket. Klockan kvart över sex börjar skrivarutbildningen så någonting behöver jag äta innan dess. Kanske på kaféet nära centrum eller på Esspressohouse. Jag vet inte riktigt än. I vilket fall som helst så kommer det va en kul dag imorgon. Jag har inte varit i skrivande sällskap på evigheter. Inte sen Brunnsvik. Och sen dess har det ju hunnit hända en hel del. Bland annat har dynghögen sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. Men jag ska inte vara elak. De är de så duktiga på redan, de där sverigedemokraterna. Försvårar ens liv markant. Nej men jag skulle väl tänka på något positivt? Jag ska ju trotts allt ner på stan imorgon! Jag vet inte vad jag satt för mål med dessa dagboksanteckningar dock. Vad de har för mening. Mestadels är det väl bara för mig själv. Att jag ska minnas vad jag gör om dagarna. Men det vore även kul om någon skulle tycka om det man skrev också. Det vore väl mitt mål och min mening. Men så mycket mer är det nog inte. Varken en berättelse eller någon story. Det är bara mitt liv i korthet. Och det är inte så lite heller! Det är inte så lite alls! Faktum är att det är så mycket att det blir övermycket! Men det kan inte bli för mycket för man kan inte berätta för mycket om ens liv. Och just idag har jag jobbat…