WordPress undrar vad som tråkar ut mig. Meningslösa möten? Möten där man ändå inte kommer fram till något. Det är så värdelöst att prata om ämnen som ingen ändå bryr sig om. Att prata om aktiviteter är som att undvika prata om något annat och jag vet inte vad det här något annat är men inte är det aktiviteter i alla fall. Vad som tråkar ut mig är människor som vägrar att förändra sig. Alltså vägrar. De lever bara på samma liv dag ut och dag in och är nöjd med det. Men när något händer. Alltså verkligen händer. Då ska man ha möten och prata aktiviteter. Fast att man kanske egentligen borde prata med polisen. Varför ska man prata med polisen då? Det har jag frågat mig många gånger. Jag har inte ringt polisen sen den gången jag blev slaktad rent mentalt. Jag har nästan bara dåliga erfarenheter av polisen. De trakasserar vanliga medborgare som bara försöker leva sina liv normalt och när det gör det så har de drabbade inte så mycket att säga till om. Jag tänkte på det att när vi satt på Esspressohouse, jag, mamma och lillebror, så kom det in tre poliser där och tycktes säga till några personer att gå ut. Mamma reagerade med att säga att ja det är ju inte till för att sitta i om man inte fikar. Jag förstod inte riktigt vad som hade hänt men tyckte väl att det kändes konstigt. Att fullt utrustade poliser kunde gå in i ett kafé lite hur som helst. Efter det skulle jag ju på skrivarkurs i alla fall och det är ju en helt annan historia…

WordPress undrar vad som är min favoritdryck. Coca cola. Kort därefter kommer aloe vera-dricka som är en dricka som jag fastnat mycket för. Jag fattar inte att jag inte upptäckt den förut för den är hur god som helst och tar slut hur snabbt som helst. Uppfriskande helt enkelt! Annars tycker jag väldigt mycket om Mer päron- eller äppeldricka. Annars har jag nog ingen tydlig sådan favoritdricka. Till vardags dricker jag ju mjölk men det är ju bara för att jag är törstig…

WordPress undrar vilka mina favoritpersoner att umgås med är. Pappa. Och nu på senare tid även mamma. Även fast jag kanske inte kommer kunna umgås på samma sätt med mamma som med pappa. Det är för många saker som har hänt. Saker som skapat trauman i mitt minne. Som när polisen kom och hämta mig. Förvåningen över att se tre poliser stå i mammas lägenhet var enorm. Och är fortfarande ett ärr i mitt minne. Men jag är beredd att försonas med min mamma. Om hon tillåter mig att skriva om sådana saker som gör ont. För det är bara så vi kan gå vidare. Att skriva om saker som gör ont…

Idag började jag dagen med att göra ett par Runda björnen-mackor, pulverkaffe och se något konstigt videoklipp av UFOsxm. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen och spelade lite minecraft innan det var dags att gå till bussen. Och på busshållplatsen stod det inte många personer. Desto fler klev på i busstationen. Det var nästan fullt men jag hittade något säte bredvid en tjej. Väl på jobbet gjorde vi inte mycket. Jag behövde inte byta om men kände mig ändå överflödig. Eller jag vet inte vad jag kände mig som egentligen men inte kändes det som jag bidrog till något i alla fall. Vi kom överens om att vi skulle ta en promenad i alla fall men när var mer osäkert. För ett tag satt vi bara där och gjorde ingenting. Tills vi gick ut för då gjorde vi ju någonting. Jag kommer inte ihåg om jag spelade Bloons td 6 före eller efter promenaden men jag förlorade i alla fall båda gångerna så det spelade ingen roll. Idag har solen skinit och vårkänslorna infunnit sig. Det enda som saknas är någon att dela det här livet med också. Vi gick promenaden i det vackra vårvädret och ganska snart var vi tillbaka i arbetslokalen igen. Så mycket mer gjorde vi inte. Vissa gick iväg för att hämta tvätten som förmodligen hade torkat just då. Men jag tyckte det var väldigt svårt och stelt att säga att man ville gå där ifrån. Jag vet inte vad det var men jag önskade väl att vår arbetshandledare kunde säga någonting så att det inte blev så stelt. Nu kändes det som det blev stelt och jag hatade det. Så pass mycket att jag bara ville slå tystnaden sönder och samman. Men jag sa i alla fall inget. Med mig i en mapp hade jag lappen med tiderna som jag skulle vara ledig. När jag hade gett den till Patrik så la jag in teckningarna i den i stället. Efter det fanns det inte mycket annat att göra än att gå hem och det var också det jag gjorde. Efter att ha frågat vår arbetshandledare så klart. Och jag gick till affären där jag handlade tortillachips, dip, mjölk, snacks, Coca cola, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, paj, godis och choklad. Efter det smet jag över vägen så att jag skulle hinna med bussen hem. Förresten såg jag polisen på väg till butiken. Efter det gjorde jag inte mycket mer än att sätta i hörlurar i öronen eftersom jag var så svältfödd på radiolyssning. Det är jag inte nu längre i alla fall. Och väl hemma så packade jag bara upp och satte på radion. Jag har sett något videoklipp av Stamsite dock. Och kört parkourrace i minecraft. Och sett Stamsites stream. Det gör jag förresten fortfarande! Och efter det kommer jag nog se Whataboutit berätta om SpaceX. Jag tänkte skriva något annat först men kom på att det var för elakt att skriva ut. Jag skriver så mycket i alla fall att det inte är alla som tänker på vad de gör på jobbet och att det är ett ganska stort störningsmoment. Jag kan skriva om vad jag tänkte göra i helgen. Som att jag tänkte spela Black Mesa. Eller läsa tidningen Skriva. Eller läsa boken Medan giftet sprider sig. Grejen är den att jag hade trott att jag skulle få tillbringa den här helgen med någon. Jag vet inte med vem men någon. Kanske kommer jag hitta denna någon lite längre in i helgen? Eller någon annan gång som jag inte tänker på? Jag vet inte riktigt men jag vill ju inte aldrig hitta någon att dela mitt liv med liksom. Nu tror jag inte att jag aldrig kommer hitta någon att dela mitt liv med men jag hade hoppats att jag gjort det någon gång i alla fall. Annars sitter jag bara där. Och undrar vad jag gör för fel. Det känns så konstigt att ingen tjej ens vill lära känna mig. Så farlig är jag väl ändå inte? Eller är jag? I så fall är det något jag inte tänker på i så fall…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på något konstigt youtube-klipp som UFOsxm hade lagt upp. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen och spelade lite minecraft innan det var dags att gå till bussen. Och på busshållplatsen var vi inte så många. Desto fler klev på, på busstationen så att jag fick lov att stå upp först. Men efter ett tag klev några av och då kunde jag sätta mig i ett säte som var bakvänt. Väl på jobbet så var det bara att byta om och börja arbeta. Och idag skulle vi sopa och moppa tvättrum. Som är ungefär så glamouröst som det låter. Jag var lite trött och vresig efter igår som var en lång dag då jag hade gått långt. Men jag gjorde jobbet och sen var det inget mer med det. Efter jobbet ritade jag lite. Mamma ringde först och sa att hon skulle ta bussen till mitt jobb så jag behövde inte gå riktigt än. Jag ritade något landskap som är lite utomjordiskt. Jag har haft det här landskapet länge i mitt sinne. Något jordiskt. Något väldigt ursprungligt. Och resten av berättelsen är väldigt surrealistisk. Jag vet inte riktigt hur karaktären ska hamna i det här landskapet. Om det är något hon gör eller har gjort som får henne att hamna där. Det är minst sagt intressant att jobba med dock och jag ser fram emot att jobba med det mer. Efter det kom mamma och hunden Bella och Bella tyckte det var så kul att vara i arbetslokalen. Och man märkte att de andra arbetskamraterna sken upp av att se Bella. I alla fall gick vi hem kort efter det och mamma måste ha gått långt nu som både har gått till bussen och från bussen och där och då gick hon hela den långa vägen hem igen. Väl hemma igen så satte hon genast igång med att laga maten. Och jag satte på tv;n. Bella var så busig. Hon hade tvättats och sprang nu omkring i lägenheten precis som hon ville jagas. På tv sände de Uppfinnarens drömträdgård. Efter det tittade jag på Svenska tv-historier. Någonstans där så fick vi mat också. Som var tortillas med kyckling i och någon slags nachograttäng med nachochips och ost som smält över. Och till det en salad. En måltid som var mycket god. Jag hade lyxen att jag inte behövde göra någonting. Vilket jag kan känna så här efteråt kanske var lite orättvist mot min mamma. Men det är lätt att vara efterklok. På tv såg vi i alla fall Hundra procent bonde och efter det ville jag se Camilla Hamids bakresa sista avsnittet så det gjorde vi. Efter det fick jag skjuts av min lillebror eftersom mamma skulle jobba natt och behövde sova. Så jag antar att jag, även på fredag, får gå direkt hem eftersom mamma jobbar så mycket. Men då handlar jag i alla fall. Det gjorde jag inte nu. Nu åkte jag bara hem. Och jag måste ha varit rätt trött eftersom jag somnade på sängen. Lite trött är jag väl nu också men just nu skulle jag bara vilja skriva. Se på Loranga, Masarin och Dartanjang. Just nu håller jag på och ser Svärdet i stenen. En film jag kommer ihåg att jag såg som liten. Men annars vet jag inte hur det går med skrivandet. Jag har inte börjat med den där novellkurvan än som läraren på den där skrivarkursen som jag var på igår ville att vi skulle skriva. Men jag har gott om tid ännu att skriva den. Under tiden kan jag se på Loranga, Masarin och Dartanjang och se om jag kan hämta något från den. Om inte annat får jag en inblick i en värld som varit helt främmande för mig. Barnens värld. Jag har tänkt det att jag hade velat jobba på förskola eller dagis egentligen. Då hade jag kunnat berätta berättelser dagligen och hitta på så många konstiga saker. För berättelsen om Pajas Pyjamas är konstig. Och jag är inte säker på att han vill ha det namnet hela tiden. Kanske när han upptäckt vem han är som han kan ta till sig riktiga namn. Vad nu det är. Berättelsen ska i alla fall börja med att han vandrar i skogen. För att ha något att göra bygger han en koja. Men efter ett tag får han besök av en märklig filur med en lång tunga som visar honom vägen till en grotta. Och det är ungefär där jag är just nu…