Har precis sett Bladerunner 2049. Jag finner inga ord för hur bra den är. Jag vet inte om jag skrivit så mycket om den förut men den handlar i alla fall om Officer K. Som undersöker något gammalt tillhåll för en replikant. En replikant som odlar protein och vitlök. Officer K är där för att pensionera honom. Alltså döda honom. Som väntat uppstår det bråk mellan dem och något han säger i slutet stannar kvar hos en genom hela filmen. Han säger något i stil med ”Ni nya replikanter gör gärna skitjobbet. För ni har inte sett ett mirakel”. Sedan dödas han. Och mer och mer kommer upp i dagsljuset. Bland annat får de syn på en låda som är nedgrävd i skanningen. Officer K åker hem först och gör en slags basvärdestest som väl är ett test för att visa hur mänsklig man är. Är man en skinrobot så är man tydligen inte så mänsklig och får utstå många glåpord från både den ena och den andra. Han går hem och duschar av sig och lagar mat och sedan får han meddelande från polisen att de är färdiga med grävandet och vill att han kommer in. Vilket är lite pinsamt eftersom han stod och kysstes med sin AI-flickvän men han stänger i alla fall av den och åker in till stationen. Till en början har de upptäckt en mängd ben som dött under mystiska omständigheter. De har skannat benen och fått syn på några rispor i benet som verkar va från en skalpell av något slag. Sedan skannar officer K skelettet lite mer och upptäcker ett nummer skrivet på benet. Det här numret avslöjar att den person som nu är en hög med skelett en gång i tiden hade varit en replikant. Vilket var rätt uppseendeväckande eftersom hon var gravid. Och att man trodde att replikanter inte kunde bli gravida. Resten av filmen är bara ett enda stort sökande efter svaren på vem den här personen var och vad hon gjorde. Några av de starkaste ögonblicken i filmen är när officer K står i i ugnsrummet och upptäcker att ett minne var på riktigt och att någon verkligen hade gömt en trähäst där i askan. Ett annat ögonblick som är starkt är när Officer K, som nu kallar sig Joe, möter motståndsrörelsen som ska störta Wallace och därmed befria sig själva. Det finns ett tillfälle i filmen där hon säger att det inte finns något viktigare än att dö för rätt sak. Det känns som man kan implementera mycket av det i sitt liv också oavsett vad det handlar om. Att kämpa för rätt sak. För mig kanske det är att vara med i Ung Vänster. Man måste tänka lite större. Vad är viktigt för mig just nu? Sedan finns det andra tillfällen som när officer K för första gången träffar den undangömda mannen som jag av någon anledning inte fått reda på namnet på. Han finner honom i ett område som förstörts av radioaktivitet och som nästan ingen bor i. Men mest är den här filmen ett enda stort mysterium. Det finns inte mycket att gå på egentligen. Men de spår de hittar leder dem till det hör barnet som nu är en vuxen kvinna. Jag tänker inte avslöja mer utan låter det vara upp till betraktaren att upptäcka vad den här filmen handlar om. Men om den här filmen skulle få ett betyg så skulle det va ett fem av fem betyg. Denna film bygger också mycket på stämningar. Stora futuristiska landskap som man åker igenom när man får följa officer K medan han löser den gåtan på det försvunna barnet. Öppningsscenen är ett öga som öppnar sig. Det är ungefär det hela filmen handlar om. För när officer K sen får möta motståndsrörelsen så frågare kvinnan om han ska be henne att titta upp och till höger. Då får man se att hon saknar ett öga. Vilket tyder på att någon tagit det från henne en gång i tiden. Men mest handlar filmen om vad som är mänskligare än mänskligt. Att dö för rätt sak. Budskapet är att ingens liv betyder mer, varken officer K, Sappers eller kvinnans, än den sak de kämpar för. Ett liv i frihet. Ett liv utan förtryck. Det känns som man kan göra många paralleller till saker som hänt i den riktiga världen också. Som apartheid eller liknande saker. Jag kan inte komma på just nu vad jag ska jämföra med men det kanske inte gör så mycket heller? Det betyder ju bara att den här filmen står ut…