Jag kanske ska skriva lite om vad jag har fått gjort idag. Jag tror jag gick upp någon gång vid åtta-tiden. Fick ta blodprov. Efter det gjorde jag inte så mycket annat. Läste kanske lite. Jag har inte fått äta någon frukost eftersom vi skulle en gastropronering. Mamma kom någon gång vid elvatiden. Gastroproneringen blev någonstans vid två-tre-tiden. De skjutsade iväg mig i sängen och vi kom in i ett rum med en massa instrument. Eftersom jag var väldigt orolig så fick jag mycket lugnande. Någon slags vätska sprutades in i munnen som skulle underlätta proceduren. Också något som skulle ta bort bubblor från magen. Sen var det bara att sätta igång. Jag fick något att bita i och som skulle skydda slangen. Sen förde de in den och jag kände obehag nästan på en gång. Jag låg på vänster och hade skydd om det skulle komma saliv från munnen. Men inget kunde förbereda mig på det obehaget jag kände då. Det var så extremt obehagligt. Och jag kunde se insidan på min mage. Som tur var tog det inte lång tid och de drog ut slangen efter ett tag. Det kändes som jag fick kräkreflexer när jag hade den i magen. Men nu var den ute i alla fall och jag kunde fokusera på annat som att ta en promenad med mamma. Skrivandet är det enda som är intressant här. När de fick provsvaren så sa de att jag hade fått en infektion i början av tarmkanalen så jag skulle få medicin mot det. Dessutom ville de hålla kvar mig en natt till. Vilket jag egentligen inte ville eftersom jag har en tidning Illustrerad vetenskap som ligger och väntar på mig. Annars har jag utforskat området lite. Det finns ett ställe att se på tv på. Och ett annat för att låna böcker på. Efter ett tag gick mamma igen. Jag har inte så mycket att skriva om egentligen. Jag har svårt att vänja mig vid de vita väggarna. De får mig att känna att jag har något att skriva om dem. Vad vet jag inte riktigt. Och jag vet inte om jag kommer få reda på det snart heller. Till mat fick jag i alla fall broccolisoppa. Men det känns som jag har något mer att skriva om de vita väggarna. Något som har med drömmar att göra. ”Har jag inte lämnat det vid det här laget?” Kanske någon tänker. Men jag kan inte lämna det riktigt heller. De drömmar jag tänker på har sin utgångspunkt i Brunnsvik. Men de här skulle man kunna kalla sjukhusdrömmar. Jag vet inte hur jag ska börja eller gå tillväga. Men jag har något att skriva i alla fall. Det är rätt skönt i en annars rätt steril miljö. Så hur kommer resten av dan komma gå då? Jag har för mig att de sa att det skulle va fika klockan halv åtta. Annars skulle jag bara kunna gå omkring och göra ingenting…