Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på någon konstig video av UFOsxm. Efter det gjorde jag mig en Varma Koppen med sparrissmak, spelade lite minecraft innan jag gick till bussen som skulle ta mig till jobbet. Bussen från Brandholmen var inte så full på folk men bussen från busstationen fick jag lov att stå upp. I alla fall till några gick av och jag kunde sätta mig ner. Väl på jobbet så var det bara en till där förutom Patrik och vi pratade lite innan jag gick och bytte om och vi började jobba. Han brukar prata rätt mycket. Min andra arbetskamrat. Om allt möjligt egentligen. Och det är bara att nicka och se glad ut. Det går inte att veta allting. Men lite kan man försöka ta till sig i alla fall. Jobbet vi gjorde i alla fall var att sopa grus. Och det kändes som vi sopade mindre grus än vi gjorde i måndags men förmodligen sopade vi lika mycket grus. Och efter jobbet satt vi bara där. Det kändes riktigt segt att sitta där och göra ingenting. Men min andra arbetskamrats taxi skulle inte komma förrän halv fyra så det var väl inte mer än rätt att sitta där och vänta med dem för ett litet tag. Men det kändes riktigt segt. Till slut får man slut på idéer på vad man ska göra. Efter ett tag bytte jag om i alla fall och efter det gick jag till affären. Jag gick inte till mamma eftersom hon ska till storebror imorgon och jag tänkte att jag inte ville störa henne. Jag gick till ICA knuten och handlade mjölk, onion rings, Coca cola, Mer apelsindricka, aloe vera-dricka, paj och choklad. För att hinna med bussen smet jag över där det inte fanns något övergångsställe vilket gick eftersom det nästan inte var någon trafik där. Men det rekommenderas inte om man är rädd om sitt liv och inte vill bli av med det. På bussen så ringde mamma och frågade om jag var hemma. Jag berättade att jag satt på bussen till busstationen och jag pratade med henne medan jag tog min väska och min påse och klev av bussen. Hon berättade att hon skulle packa lite så det var nog lika bra att jag åkte hem. I bakgrunden gnydde hunden Bella som också ska följa med till Pontus min storebror. Jag hann med bussen till Brandholmen och sen dess har jag inte gjort så mycket. En nyhet fick jag skriva om ett inbrott som skett i Nyköping. Men annars vet jag inte vad jag ska skriva om. Egentligen borde jag ligga och läsa Atefeh Sebdanis bok Min hand i min. Samtidigt tittar jag på videoklipp. Ett var en trailer för den nya Joker-filmen. Ett annat ett klipp från en gammal Batman-film. Batman returns tror jag att den heter. Funderar på att se den. Funderar också på att fortsätta se på Ronja på Netflix. Det är också det enda jag ser på Netflix. Och på SVT play kan jag fortsätta se på Jens i vildmarken. Men förmodligen kommer jag bara sitta och spela minecraft. Jag har inte så många andra idéer på vad jag ska skriva. Jag är så inne i Min hand i min att jag inte vet vad jag själv ska skriva. I å för sig så har jag ju min egen självbiografi att skriva. Den då jag bodde i Stjärnhov, Nyköping och Kättbo. När jag separerades från min pappa och sprang ut för att jag inte ville lämna pappa. Hur jag fick lov att separeras med min pappa mot min vilja. Hur jag bet min storebror för att han bar bort mig för att jag hade varit strulig. Jag hade heller inte haft någon lätt barndom. Det kanske är lite därför som jag skriver. För att lilla Rasmus ska få upprättelse. Min fantasifulla lilla hjärna var full av berättelser redan då och jag trodde att jag skulle bli en isbjörn. Både dator- och tvspel påverkade drömmarna till den grad att de till slut blev helt obegripliga. Kanske det är det jag försöker skriva om? Eller så vill jag bara skriva om En natt i Nyköping eller Pajas Pyjamas. Som sagt så kommer jag nog ägna den senaste tiden åt att läsa Atefeh Sebdanis bok Min hand i min…