Dagboksanteckning den 26/4 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björnen-mackor, pulverkaffe och se något konstigt videoklipp av UFOsxm. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen grönsak, spelade lite minecraft innan jag gick till bussen. Det känns som jag borde veta vilka som klev på bussen men det var så länge sen att jag inte gör det. Jag vet bara att det var många olika personer som klev på. Kan inte påstå att det var något speciellt som hände utan allt var som vanligt. Vad nu ”vanligt” betyder men jag tror ni förstår. Jag vet inte om det är något med själva bussresandet som jag vill skriva. Hur det är att åka buss från Branholmen till Spindelplan. Alla människor man möter. Jag vet inte vad jag vill skriva om egentligen? Att det är roligt att åka buss? Känns lite flummigt. Och jag går långt från den röda tråden nämligen vad jag gjorde under dagen. I alla fall; när jag kom till jobbet så tog vi en promenad. Jag tog ett kort på planteringen som ruttnat. Jag tog också ett kort på promenaden på den där eken som stod ute i vattnet. När jag såg vattnet forsa så tänkte jag på något annat minne när jag paddlade kanot och skulle flyta med vattnet med fötterna först för att lära mig att flyta säkert på naturguidesutbildningen. Jag kan komma ihåg att vattnet var iskallt. Det känns som jag har så mycket mer att skriva om naturguidesutbildningen. Vädret var mulet och kallt. Det hade snöat under natten. Det var därför som odlingen ruttnat. Mina pumpaplantor. Men jag får tänka att jag får kompleteringsodla när det blir varmare väder sen. Jag har i alla fall satt ner tre pumpafrön till. När vi hade promenerat så passade jag på att rita igen. Förra gången ritade jag kartonger, den här gången ritade jag plåtar och jag har en bild i huvudet där jag skulle kunna rita bokhyllor. Brunnsviks bokstuga. Jag har så många minnen av Brunnsvik. Det är nästan så att det blir övermäktigt. Men jag behöver skriva om det. Vardagsrummet, bokstugan, vad vi gjorde om dagarna. Vill folk höra om det än? Jag känner mig så trasig. Men det känns som någon ska komma och laga mig på något sätt. Jag vet inte vem det är men jag tror det är någon som jag tycker om. Jag låter er veta när jag får veta mer. Så jag ritade diskhon med plåtar och spruten precis som jag mindes det. Vi satt rätt länge där. Ja just det; hunden Bosse var på jobbet också. Och då kan man tänka sig hur segt det gick att promenera när Bosse skulle pissa på varenda stolpe han såg. Patrik fick nästan lov att lyfta honom för att komma vidare. Och när vi hade promenerat så gick Bosse och la sig för sig själv. Efter ett tag kom Patriks fru och hämtade Bosse. Och efter det behövde jag inte sitta så länge till. Jag prövade att ringa mamma men hon svarade inte. Jag hade tagit fler kort på teckningen och lagt ut på Instagram. Det hade jag både gjort med odlingen, trädet i vattnet och teckningen. Och efter det gick jag hem. Fast inte först för först gick jag till ICA knuten och jag handlade nachochips, dip, mjölk, onion rings som jag senare upptäckte var trasig, doritos, västkustchips med salt och vinägersmak som var extremt god, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, paj vegofärs, matlåda och godis. När jag stod i kön och det var min tur att handla så nämnde jag att Onion rings var trasig. Då sa hon att jag kunde gå och hämta en hel påse. Så jag gjorde det och blev därmed nöjd. Allt gick så fort sen. Det var precis så jag hann med bussen och när jag satte mig på bussen så satte jag på hörsnäckorna och lyssnade på P3. När jag satte mig på bussen till Brandholmen så tyckte jag mig se polisen med blåljus åka åt motsatt håll. Men det står inget på polisens hemsida så jag vet inte vad de höll på med. När jag kom hem satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor jag hade handlat. Jag har inte gjort så mycket sen dess. Jag har sett på filmen Madame Web för fjärde femte gången. När personalen kom så hade jag inget speciellt att prata om. Det är som när man möter alla andra människor under dagarna. Man avtrubbas. Men en grej jag kan minnas från Tonys pizza var att de alltid spelade musik i högtalarna. Och nu jobbar jag inte där längre. Vilket känns orättvist. Men jag har nog inget mer att rita om det jobbet. Nästa motiv kommer nog vara en bokhylla. I Brunnsvik. Jag åt en paj med vegofärs. Stamsite har startat sin stream och jag har kört parkourrace. Han brukar mest köra Marbles on stream och Party bots. Och jag spelade minecraft. Jag körde ett race men när de skulle köra ett andra race så orkade jag inte köra hela. Just nu tittar jag på när Stamsite spelar 90gq create. Jag kommer inte jobba förrän nästa fredag eftersom jag skulle till tandläkaren på måndag och onsdagen var en röd dag av någon anledning. Resten av tiden kommer vara lästid. Känns verkligen som jag har något att se fram emot. Något som jag tänkt på länge. Det känns som det var det jag ville skriva om när jag skrev om alla de bussturer jag tog. Man möter så många olika människor och kanske de läser någon bok också? Det kan jag ju inte veta förstås men jag ser fram emot all den här tiden jag har att läsa. Det utvecklar mitt skrivande något oerhört. Det har fått mig att skriva om Tonys pizza. Och kanske att jag kan skriva om något annat? Kanske Mariebergsgården? Kanske när jag bodde i Kättbo? Om alla olika människor jag mötte där? Jag hade ju tagit ett kort på min högstadieklass men jag hade ju inte skrivit så mycket. Det känns det som jag kan göra mer. Hur vissa personer behandlade mig under högstadiet. Och fick mig att se saker jag inte ville se. Jag kommer inte ihåg så mycket från Stjärnhov. Kanske om jag frågar min mamma att jag börjar minnas bättre? Jag vet inte riktigt. Jag hade ju skrivit om när pappa lämnade av mig hos mamma och hur jag slet mig och sprang till pappa igen. Och hur de fick lov att hålla mig kvar hos mamma. Vissa gånger känns det som jag fortfarande inte klippt navelsträngen till min mamma. Men med min pappa så känns det som det är meningen att jag ska ha navelsträngen kvar. Jag har helt klart bättre kontakt med pappa än med mamma. Så är det bara. Jag antar att jag får skriva på självbiografin när tid och lust finns. Men till dess så fortsätter jag läsa och jag läser Min hand i min…

Lämna en kommentar