Idag började jag dagen med att göra en skål med fil, müsli, pulverkaffe och börja se på ett videoklipp av UFOsxm. Klockan elva kom min god man. Vi skulle prata om när jag skulle göra gastroskopin. Men vi pratade om en massa annat också som vilka utgifter jag hade. Eller han hade med sig ett papper med alla uttag jag gjort på Länsförsäkringar. Det var några som han inte förstod vad de var och jag fick förklara. Jag har för mig att det var tidningen Skriva och Disney plus, så det var ingen fara, sa han. Han sa att jag hade god ekonomi så om jag behövde mer så kunde jag bara säga till någon gång. Han ville höra hur jag hade haft det i Dalarna också. Jag berättade att jag hade varit i Kättbo, Siknäs och Brunnsvik. När jag pratade om Brunnsvik så fick jag övertyga mig själv att jag fortfarande vill skriva om det. Det får jag göra fortfarande men just då så pratade jag inte så mycket om Brunnsvik i alla fall. Även om jag ville göra. Jag visste inte hur jag skulle göra det så att han förstår. Jag antar att jag får skriva åt er i stället. Vilket jag får göra efter att jag skrivit den här dagboksanteckningen. Han var inte här så länge dock. Jag hade gjort mig en Varma koppen med sparrissmak. När han hade gått såg jag klart videoklippet med UFOsxm och spelade lite minecraft. Efter det gick jag till bussen som skulle ta mig till jobbet. Det var väl lagom mycket folk på bussen. Jag såg en polisbil som körde in på polisstationen. Och när jag stod på busstationen såg jag en polisminibuss som körde omkring där. De pratade med någon person på busstationen och körde runt lite till. Sen åkte de därifrån lagom till att bussen till Harg kom. Jag vet inte vad poliserna gjorde där men det verkar inte som något brott har begåtts i alla fall eftersom inget står på polisens hemsida. Någon gång på vägen ville en kvinna ha hjälp att lyfta barnvagnen och hon drog på då hon sa att busschauffören parkerat alldeles för långt från busshållplatsen. ”Du måste hjälpa mig!” ”Du har parkerat för långt från busshållplatsen” sa hon. Så han fick lov att hjälpa henne till slut. Vilket ju gick bra. Men det får en att tänka på hur viktigt det är att hjälpa personer som har till exempel barnvagnar vilket inte jag har än i alla fall. Bussen åkte resten av vägen från Oppeby till Spindelplan. Väl på jobbet var det bara att byta om och sen började vi jobba. Vi gick till garaget och tog fram gräsklipparen och trimmern. Jag fick trimma först och fick ta en paus och klippa med gräsklipparen. Och trimma lite till innan jag kunde ta en paus och vila. Efter ett tag tog det slut på bensin i trimmern så då fick vi lov att sluta jobba i alla fall. En grej som jag tänkte på när jag satt där och vilade. Min arbetskamrat satte sig obehagligt nära mig. Jag vill egentligen inte ha något med henne att göra men det är svårt när vi jobbar på samma jobb. Vad ville hon mig egentligen? Jag blev lite förvirrad men sa inget. Vi gick ändå därifrån efter ett tag. Och bytte om igen. Vi satt ute och gjorde inget speciellt. Jag pratade om att jag ville ta dit pumpaplantorna på onsdag, så det kanske jag tar bilder på senare. Men just då var arbetsdagen avslutad i alla fall. Och jag fick gå hem ”innan det börjar regna” sa Patrik. Jag gick till ICA knuten och handlade Varma koppen, mjölk, chips, Mer apelsindricka, aloe vera-dricka, pajer och glass. Kön till kassan var rätt seg så jag fick byta till en som var lite snabbare och jag missade egentligen den buss som jag tänkte åka med men hann med den buss som åkte tio minuter efter den. Vägen hem var rätt lugn. Det var några killar som satt och pratade på bussen till Brandholmen. Men inga tjejer. Jag har ju sett att det finns tjejer nere på stan men just här finns det inga. Jag var ensam när jag gick in i min lägenhet och satte på radion och packade upp mina grejer. Satte på datorn. Jag vet inte vad jag gör för fel men jag funderar inte mycket på det. Jag vill fortsätta skriva om Brunnsvik. Jag var ju där igår. Tog kort på alla möjliga saker. Men grejen är den att man behöver övertyga sig själv att det är tillräckligt intressant att skriva om. Bara bilder är tomma ord. De behöver ett innehåll. Ett innehåll jag får skriva om. Jag vet att det var länge sen jag gick där men låt mig försöka förklara för er varför det är intressant ändå. I mina påhittade drömmar hemsöks jag av gigantiska röda byggnader. Byggnader som jag tog kort på igår. Brunnsvik är mer än en plats. Den är en del av vårt undermedvetna. Jag tror inte att någon av mina skolkamrater vet om att det har blivit så för mig. Jag tänker på så många personer som försvunnit från jordens yta. Som Helga Arvesten. Henne brukade jag prata med ibland och jag var fascinerad över allt som hon hade varit med om. Nu har jag varit med om minst lika mycket som hon hade varit med om då. Jag har varit utomlands och sett platser som man bara kan drömma om. Vad nu det har med Brunnsvik att göra. Vet jag inte. Jag får återkomma när jag skrivit mer om detta stora surrealistiska ämne…