Idag började jag dagen med att göra en skål med fil, müsli, pulverkaffe och såg på någon konstig video av UFOsxm. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen sparris och spelade lite minecraft innan jag åkte till jobbet. På busshållplatsen stod inte många personer. Och inte heller på busstationen stod det många personer. Jag fick uppfattningen av att det var rätt lugnt men att det kändes som det bubblade under ytan. Jag vet inte på riktigt på vilket sätt men rent allmänt så kändes det som folk var mer irriterade och frustrerade idag. Jag vet inte om det är på grund av att Kalla fakta avslöjat att SD har en trollfabrik men förmodligen är det just därför. Just därför är det viktigare än någonsin att inte gå trollen till mötes. De säger att de har rensat upp men problemet är ju just att SD sitter i regeringen. Så länge de gör det så kommer det finnas troll i samhället. Och är det inte något på var femte person som röstar SD? I så fall betyder det att det är var femte person som man möter på stan som är SD;are. Jag vet inte om de har någon speciell klädstil eller bil men förmodligen är det just det de har. I alla fall så gick jag till jobbet där mina arbetskamrater satt ute. Jag satte mig också ner och såg att pumpaplantorna såg lite ledsna ut. Men först skulle vi ut på promenad och hunden Bosse var med. Så det var knappt vi kom fram men det blev en promenad i alla fall. Och efter promenad skulle vi ut på en tur med bilen. Vi körde ner till hamnen och till centrum där Patrik var in till Pressbyrån en liten sväng. Det verkade dock som han kom tillbaka tomhänt och sen körde vi tillbaka till arbetslokalen. Jag ska eventuellt få låna en bok av Jan Guillou av honom så då kanske det kommer en bild på det efteråt. Men tiden efteråt var väldigt svår för mig. För en liten stund satt vi ute men gick in sen. Och sen satt vi bara där. Det var så oerhört tyst. Jag ville bara skrika ”Men säg någonting då!” men sa ingenting. Jag vågade inte säga någonting. Den här tystnaden är så påfrestande för mig. Det finns så många ord som kan beskriva den. Ord som jag är rätt sparsam med. Jag tänkte att jag skulle vänta till en av mina arbetskamrater skulle åka med taxin hem men han åker hem halv fyra så det hade jag aldrig orkat. Men jag hade önskat att jag orkat. Jag hade så svårt att behålla koncentrationen medan jag väntade på att min arbetsledare skulle säga någonting. När jag blev varm så fick jag lov att ta av mig jackan och lägga den i väskan. Det var inte en bekväm värme utan en värme som kommer av känslan av panikångest. Eller känslan att man ska dö. Den gick dock över ganska snabbt när jag bara satt i t-shirt. Och efter ett tag, som kändes som en evighet, så sa vår arbetshandledare att jag kunde gå. På vägen till affären satt jag på mig jackan igen eftersom jag känner mig mer bekväm i den. Jag gick till ICA knuten där jag handlade dip, soltorkade tomater, oliver, mjöl, chips, doritos, aloe vera-dricka, pajer och glass. Jag glömde matlåda men jag ska väl ändå laga maten i helgen så det gör nog inte så mycket. Jag tänkte också gå till 24 i 7 så då kanske jag kan handla matlåda förutom Mer och en tvåliters flaska av någon läsk så jag kan ta med mig vatten till odlingen när jag inte jobbar längre. Jag är dock osäker på om jag kommer orka det. Det är rätt långt att cykla men nånting ska man väl ha att göra när man är ledig? Efter att jag hade handlat så skulle jag med bussen men missade den precis när jag såg den åka förbi. Så jag fick vänta tio minuter på nästa buss och medan jag väntade på bussen så åt jag glassen som var söt och god. När bussen kom så gick det rätt snabbt för mig att komma till busstationen och hem till Brandholmen. Jag längtade till att jag kom hem så att jag kunde sätta på radion och datorn. Jag tjuvsmakade på oliverna som var mycket god. Den hade jag tillsammans med den soltorkade tomaten för att ha extra smak på pajen jag värmde på sen. Jag såg att det hade varit trafikolycka i Nyköping och sa det till personalen som kom sen. Jag sa att jag inte var intresserad av att berätta om min dag och att jag inte kunde berätta så mycket om trafikolyckan eftersom jag inte visste så mycket om den. Hon frågade om jag hade sett fåren som var nere i hagen eller om jag brukade vara nere i gemensamhetslägenheten något. Så då fick jag lov att repetera att det hade varit trafikolycka i Nyköping och då verkade hon lite skakis när hon lämnade mig sen. Efter det spelade jag parkourrace i minecraft och för ovanligheternas skull körde vi värld 2. Vilket var svårt men jag klarade av den efter ett tag. Den ska se ut som en by, en gruva och ett stort hus med olika nivåer som är mer eller mindre svåra. Så jag hade kul minst sagt. Jag tycker om den världen. Den är så påhittig. Efter ett tag ringde mamma också. Det fick mig att misstänka att hon haft kontakt med personalen som blivit så där skakig. Hon ställde vanliga frågor som hur jag mådde och vad jag skulle göra i helgen men man kunde märka på undertonen att jag hade varit lite för sträng mot personalen. Och det fick man inte vara minsann. Nu har jag spelat färdigt minecraft och ser på när Stamsite spelar Pummel party. Jag vet inte vad jag ska göra i helgen. Jag kommer väl förmodligen läsa ut tidningen Skriva och försöka skriva lite själv. Jag har sagt det att det jag skriver är så konstigt och det kanske vore lättare om jag skrev självbiografi. För just nu vet jag inte vad jag håller på med. Jag blir så frustrerad på mig själv. Men har jag inte varit det rätt länge nu? Det kanske är under sådana här tillfällen som det hade passat bra med en utlandssemester? Eller bara koppla av på något sätt. Jag vet inte vad jag ska skriva om längre så jag antar att det får räcka så här. I tanken om att det finns något mer att skriva om…