Det kanske är på sin plats att skriva lite om hur man haft det på semestern hittills. Jag tänker mig då att jag kan skriva om flera dagar eftersom jag inte skrivit något på väldigt länge. Just idag hade jag det så väldigt skönt på balkongen när jag åt fil med crunchy och drack pulverkaffe. Men det är inte bara det jag gjort. Jag kommer inte ihåg ifall det var igår eller förrgår som jag såg skräckfilmen Midsommar som passar rätt bra eftersom det varit midsommar precis. Den visar på att det inte bara är positivt med midsommar. Och igår så hade Stamsite stream. Jag körde också parkourrace på parkourservern. Vi hade röstat om vilken värld vi skulle köra och de flesta hade röstat på värld 1. Bara jag hade röstat på värld 2. Men jag vann ändå. Så jag fick köra min favoritbana värld 2. Vad har jag gjort annars då? För att få hem mat har jag fått lov att cykla. När jag gjorde det så såg jag en flyttbil som stod ovanligt länge på samma ställe. Jag blev misstänksam och tipsade polisen. Kort därefter ringde polisen upp vilket betyder att det är första gången på flera år som jag pratat med polisen. De sa dock att om de inte gjorde något brottsligt så kunde de inte göra annat än att ha det som tips. Jag har också tipsat en personal om Kafkapaviljongen när jag tyckt att hon blivit lite väl jobbig. Alltså bara vill prata om saker man kan göra och hon frågade om inte jag tänkte gå ner och se på tv med dem eller liknande. Jag hade inte tänkt göra det den närmaste tiden heller men jag tror att det där tipset på boken tystade henne något. Men sen kommer en ny personal som man funderar om det hade varit bra om man tipsat boken om. Jag vet inte. Det var ju ett tag sen jag läste boken själv. Men jag har ju en egen bok att läsa. Alejandro. Och sen ska jag läsa den där boken av Jan Guillou. Men den senaste tiden har jag spenderat väldigt mycket spelandes minecraft och Fall out 4. Och jag har sett många youtube-klipp. Från UFOsxm, Chriswhippit och The jnx. Jag tror jag har en till att titta på men vet inte riktigt vad han heter. Men just nu vill jag nog bara skriva. Om hur jag mår. För jag mår nog hyfsat bra. Även om jag inte har obehindrad tillgång till att bada eller liknande. Om jag vill bada så kommer jag nog få lov att cykla till badhuset. Kanske att jag kan ringa till mamma och fråga om vi kan åka iväg och bada men jag kan ju inte göra mig beroende av henne heller. Jag saknar hunden Bella också. De hade ju varit upp till Dalarna. Och nu jobbar säkert mamma. Hon skulle ha sen semester. Och jag vet inte riktigt hur det blir med det där att åka Finlandsfärja. Och inte heller vet jag om jag kommer in på Jakobsbergs folkhögskola. Just nu känns det som allt går emot mig. Men då får jag fortsätta skriva och se det från den positiva sidan i stället. Alltid den positiva sidan. Jag är inte dödssjuk. Jag har inte cancer. Jag har full möjlighet att göra precis det jag vill göra. Vad säger att jag inte kan åka upp till Stockholm och bara va? Jag vet att jag sagt att jag skulle ägna den här semestern åt att skriva men jag har inte vetat vad jag ska skriva för något. Jag hoppas den här lilla texten på något sätt gör den senaste tiden åtminstone lite begriplig. Hädanefter kanske jag, om ni vill, ska försöka skriva en dagboksanteckning varje dag i stället. Eller så kanske det blir för mycket. Men jag behöver komma igång med skrivandet igen. Det här är bästa sättet…

Så jag tipsade polisen. Fick samtal kort därefter. Och med ens så har alla de år jag inte vågat ringa polisen försvunnit. Ärendet handlar om en granne till mig. De har stått ovanligt länge och burit in kartonger i en lägenhet. Jag misstänkte att de gjorde något kriminellt men kunde så klart inte veta. Så vad har jag gjort annars idag? Jag gjorde mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och såg på någon video på youtube. Efter det har jag cyklat iväg och handlat lite mjölk, pajer, soltorkade tomater, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, Coca cola, fil, Doritos, choklad och tvål. Efter det cyklade jag hem igen och jag svettades som en gris. Har vattnat här i lägenheten och balkongen och ska väl vattna i pallkragen också. Dessutom ska jag väl tvätta idag också. Så det finns alltid något att göra. Jag hade velat hitta tid för att skriva. Skriva om det jag vill skriva. Vad vill jag skriva om? Jag vet inte riktigt. Just nu känns det som jag måste radera en massa text för som det är just nu är det inte synopsis. Utan berättelse. Jag brottas med min egna tankar om vad jag kan skriva för något. Hur personlig jag får bli. Men det borde inte vara någon fara så länge jag inte lämnar ut någon med namn. Det som jag vill skriva om handlar väl mest om Nyköping. Om Nyköpings å, Hållet och Brandkärr. Men det jag skriver om just nu handlar om något annat. Om ett köttsligt landskap. Så jag har nog en hel del att arbeta med när det kommer till mina texter. Men just nu är jag rätt imponerad över mig själv att jag vågade svara när polisen ringde. Det trodde jag aldrig att jag skulle våga göra. Och nu kanske det är min tur att ringa chefen. Fast inte nu för nu börjar det bli försent. Jag vill bara titta på en massa youtube-klipp. Och spela minecraft. Och eventuellt spela Fall out 4. Förresten så drömde jag om Fall out för länge sen. Det blev en riktigt dystopisk och obehaglig dröm som jag inte är säker på att jag skulle komma levande ifrån. I drömmen gör han ju inte det. Han dör och kommer till ett annat ställe. Men det har jag inte skrivit om än. Jag vet inte vad jag skriver om egentligen. Jag känner mig så rörig. Och det är det ju meningen att skrivandet ska råda bot på. Den ska lösa upp knutar som förut tycktes omöjliga att lösas upp. Sen förhoppningsvis så har man lättare att skriva. När man läst lite. Och lärt sig lite mer om skrivandet. Det är en ständig lärandeprocess. Går inte att säga något annat. Och den här lärandeprocessen måste få ta tid. Annars kanske man missar något viktigt och får börja om från början igen. Vilket jag fått göra. Alldeles för många gånger. Jag är så trött på att jag inte kan bestämma mig för vad jag vill skriva för något. Varför hade jag inte kunnat skriva någon barnbok, fantasy eller krim som alla andra? Jag prövade ju för ett tag sen att skriva om Pajas Pyjamas. Men jag känner att det saknas något i samhället. Jag känner att det saknas något för oss alla. En berättelse att fly till när allt annat känns för övermäktigt och överrumplande. Så var det i alla fall för mig när jag gick i Brunnsvik. När jag höll på med journalistik. Och drömde att jag var i något slags semesterparadis. Men det är länge sen nu. Det är andra tider nu. Och andra tider kräver en annan berättelse. Men frågan är om det behöver vara det? Kanske kan jag lägga in lite av de landskap jag drömde om då i den berättelse jag håller på att skriva om nu? Allt behöver inte vara som man först tänkt att det ska vara utan saker kan förändras och kanske förbättras…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se någon video av UFOsxm. Jag har också suttit på balkongen och läst Alejandro. Jag har tyckt det vara så svårt att veta vad jag ska skriva om. Jag har tänkt att jag ska gå på boendemötet ikväll och sen får det vara bra med det. Men jag känner djup oro inför att göra det. Eftersom jag inte var på förra mötet. Och jag vet inte vad som väntar mig när jag går dit. Jag har bara vissa punkter att gå efter. Är inte mycket för att vi skuldbelägger varandra. Hur gör ni om någon gör något kriminellt? Hur beter vi oss mot varandra? Var är chefen? Och nästa journalistmöte? Jag vill bara få det gjort men kan heller inte bara gå och vänta på att det ska bli boendemöte. Jag tyckte jag hörde en smäll alldeles nyss. Borde jag ringa polisen? Den ständiga frågan. Jag vill inte gå runt och vara orolig hela tiden. Jag vill inte det. Men då måste någon börja lyssna på det jag säger. Eller i alla fall försöka. Föra anteckningar hade varit förtroendeingivande. Varför gör ingen det? Sen har jag fått det förklarat för mig att ingen har det som ”intresse” att skriva journalistik. Men då har jag fått förklara att det inte är ett intresse. Det är något annat. Jag kan inte beskriva det mer än att det är något annat. Att det skulle vara ett ”intresse” är för enkelt förklarat. Jag har det knappast som intresse att skriva om trafikolyckor, misshandel och mord. Sen kan det va olika svårt för olika personer men det är en annan fråga. Borde jag tänka så? Att det är olika svårt för olika personer? Det känns inte som jag kommer någonstans annars. Det känns som man bankar huvudet i en vägg. Och jag är rätt trött på att ha samtal som ändå inte kommer någonstans. Jag har också slängt skräp idag. Funderar på att se färdigt Scary stories to se in the dark. Men vill inte riktigt lämna ämnet. Kan det va som så att det är så svårt att prata om journalistik för att det är svårt att prata om sex och samlevnad? Det var ju en period där jag pratade väldigt mycket om det men inte skrev så mycket om det. Jag vet dock inte hur de skulle reagera om jag tog upp det på ett boendemöte. Förmodligen på samma sätt som journalistik. Kanske man till och med skulle kunna ha ett möte om sex och samlevnad? Det har jag aldrig tänkt på förut och vill förmodligen aldrig tänka på det igen. Men jag borde skriva om sex och samlevnad. Även fast jag har så svårt att skriva om det. Jag har ju ingen erfarenhet av det. Och mitt skrivande innehåller knappast särskilt mycket sex också. Det gjorde däremot Alejandro. Det jag läste alldeles nyss var en sexscen. Men det är också ett annat ämne. Så jag har saker att prata om ikväll. Väldigt många saker. Jag är rädd för att någon ska tysta mig för att ämnet jag pratar om är för jobbigt. Det har jag tyvärr alldeles för mycket erfarenhet ifrån. Att bli tystad. De vill bara prata aktiviteter. Men frågan är fortfarande vad skulle de göra om någon gjorde något kriminellt? För om de inte har något svar på den frågan så blir själva anledning till att ha boendemöten värdelöst…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björnen-mackor, pulverkaffe och se färdigt en av UFOsxms youtube-videos. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen grönsak, spelade lite minecraft och gick till bussen. På bussen var det inte så mycket folk, varken från Brandholmen eller busstationen. Resan gick flytande och det var också sista resan dit innan semestern. När jag kom till jobbet så sa Patrik det att jag ju hade semester. Jag hade tänkt på det också att egentligen började den ju tjugofjärde som är idag, men jag sa väl att jag ville komma och besöka dem ändå, trotts att det var semester för min del. Han sa att de kunde skjutsa mig till affären. Jag försökte ringa mamma men hon svara inte. Innan vi åkte så frågade jag om de hade vattnat pumporna och det hade de gjort. Jag tog också ett kort på planteringen innan vi åkte iväg. En plantering som börjat växa utanför pallkragen också. Jag undrar hur det kommer se ut efter semestern. Om det kommer va stora pumpor att skörda där sen. Och hur jag ska få hem dem har jag ingen aning om. Jag antar att jag får vara lite påhittig och kanske cykla dit någon gång under semester. Om jag nu får plats med några pumpor i väskan det vill säga. Jag kanske får lov att ta den stora väskan. Jag får va lite påhittig som sagt. I alla fall åkte vi och mamma ringde upp mig. Hon var fortfarande kvar i stugan så jag kunde inte komma idag. Men kanske någon annan gång under semestern att jag kunde komma. Vi skulle höras av i alla fall så vi får se när jag kan gå till henne sen. I alla fall så släppte Patrik av mig vid ICA knuten och med ens så hade jag påbörjat semestern på åtta veckor. På affären handlade jag dip, Varma koppen, oliver, mjölk, chips, doritos, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, crispies, pajer, matlåda, choklad och glass. Efter att jag hade handlat såg jag bussen åka iväg så då fick jag sitta där och vänta på nästa buss. Jag tror det inte skulle va förrän om en halvtimme. Det är andra tider under sommaren nu och det är inte så jättekul att sitta och vänta på en buss i en halvtimme men vad ska man göra liksom? Jag hade tid att äta upp min glass i alla fall och när bussen kom klev jag på. Den höll på att missa den andra bussen till Brandholmen men när jag kom till busstationen såg jag bussen till Brandholmen åka iväg. Jag kunde kliva på den mitt i farten och jag tänkte att jag kanske inte skulle ha så bråttom egentligen. Det är väl lätt att det blir olyckor då; som att jag snubblar över några personer eller att någon skadas. Jag borde tänka på det lite oftare. På bussen till jobbet kommer jag förresten ihåg en person som satt i telefon och som kommenterade varje grej som hände utanför bussen. ”Varför åker bussen fel väg?” och ”Varför krånglar de med en massa flagor på byggarbetsplatser?” vilket fick mig att tänka på NMR men förstod senare att hon menad vakterna till byggarbetsplatserna som dirigerade trafiken. Jag kom i alla fall hem och nu har jag satt igång datorn och radion. Jag har packat upp alla varor och öppnat balkongdörren fullt ut. Jag har käkat chips med vinäger och salt-smak och druckit aloe vera-dricka. Jag är i full semestermode och de flesta skulle väl tänka att jag skulle ta det lugnt och inte skriva när jag är ledig. Men tvärtom kommer jag skriva ännu mer nu när jag har mer tid. En grej som inte var så rolig som jag fick lov att skriva om var en trafikolycka i Nyköping. Jag hoppas att jag får skriva om roligare saker än det i sommar. Men det kan ingen annan än jag bestämma. Eller jo; andra kan bestämma vad jag ska göra och ha för mig. Personalen till exempel. Men jag ska försöka ignorera lapparna som de brukar skicka till en titt som tätt. Det kommer nog också bli lättare att gå på boendemötet på onsdag om jag känner mig mer ledig. Jag kommer nog fortfarande vara sträng, eftersom jag hade hört att de bara hade skakat huvudet åt journalistiken, men fortfarande lite mer ledig. Hur ledig man nu kan vara när man pratar krim. Alla på boendet har någon åsikt om polisen. Vissa kommer säga ”Man kan inte ringa polisen på grund av den och den saken” och jag kommer bara svara att det kan man visst det. Jag kommer få lov att vända en omöjlighet till en möjlighet. Och det kommer inte vara lätt men det är det sällan när man håller på med journalistik. Den senaste tiden har det också blivit mycket skrivande som jag inte mått så bra av. Eller jag har fått lov att skriva tills att jag mår bra. Vilket inte varit lätt precis. Eftersom jag var arg på personalen. Och jag vet inte om jag är det fortfarande men de måste ändå förändras på något vis. Det kan inte va så som det alltid har varit. För det har ju uppenbarligen inte funkat. I alla fall har jag mycket annat att skriva om. Just nu sitter jag och tänker mycket på Skattungbyn. På utsikten som man såg när man var uppe på berget. Jag vet inte varför jag tänker just på det men på något sätt tänker jag väl att det är rofyllt. Att det är en plats att vila på när alla andra platser känns för stressiga och oroliga. Det var ju också därför som jag drömde i Brunnsvik. Jag hade upplevt mycket stress och oro för en kort tid och därför drömt att jag befann mig i något slags semesterlandskap. Nu är det bara på tiden att jag skriver om det också. Vilket jag inte gjort på en lång tid. Och efter Skattungbyn flyttade jag till Bonäs också. Till min mormor. Det var tre månader som var mycket betydelsefulla för mig. Jag fick en helt annan bild av mormor än jag annars hade tänkt mig. Vi gjorde sysslor som att tvätta kläder och laga mat. Vi ritade vilket är något jag fortsatt med efter att jag flyttade från Bonäs också. Det blir, på ett sätt, lättare att skriva om man har någon teckning att utgå ifrån. Så det kanske jag ska göra under semestern. Jag har ju också ritat de där höga höghusen som ser så onaturligt höga ut. Förmodligen kommer de vara med i berättelsen på något vis. Jag håller ju på att skriva synopsisen för En natt i Nyköping så där kan jag säkert få ha med dem på något vis. Just nu känns det dock som jag skrivit för mycket. Jag vet inte vad jag skrivit men förmodligen behöver jag gå tillbaka och skriva om vissa kapitel. Det eller fortsätta och se var jag hamnar härnäst. Det kanske jag ska göra. Så får ni följa min resa om ni vill när jag skriver om mina undermedvetna resor…

Trafikolycka, Nyköping

I diket lastbil. Klockan 13:05, riksväg 52 Skavsta. I diket har en mindre lastbil kört på riksväg 52 utanför Nyköping. Skadats ska ingen person ha. Viss trafikpåverkan kan förekomma under tiden räddningsenheterna är på plats. Avstängd är vägen i riktning mot Nyköping. I ärendet är polis, räddningstjänst samt ambulans involverade.

Källa: Polisen.se