Jag kan minnas när jag var liten och skulle följa med till Finland. Det kunde ske antingen med bil eller till fots. Jag var så liten då men kan fortfarande minnas hur jag satt och spelade tv-spel på Finlandsbåten. Jag tyckte det var så kul och vi hade ju inga sådana tv-spel hemma så jag passade på när jag hade chansen. Sen önskar jag att jag mindes spelen lite bättre än jag gjorde. Ett spel var Pacman, ett annat var Croc, men det hade jag ju även hemma i Stjärnhov så det var ju inget nytt spel att spela. Men kul var det. Väl i Finland fick vi skjuts av farmors bror Stig till Venjervi. Där sommarstugan låg. Farmor brukade alltid bo i Finland på sommarhalvåret. Så när vi kom dit hade hon redan varit där en lång stund. Under de här perioderna så åt vi gott, badade bastu och i sjön, löste korsord, spelade kort, åt godis, plockade smultron och blåbär, fällde träd, gjorde något slags äventyrsbana med pinnar som väl fick sin inspiration från något sommarprogram eller liknande. Grejen var väl den att när jag kom hem till Kättbo sen, och det här var senare under min barndom, så visste ingen vad jag hade gjort i Finland. Jag försökte desperat hitta på egna saker att göra som att bygga koja eller gå till bäcken. Men Micke hade nästan alltid något jobb till mig, som att hugga ved eller utfodra djuren, borta var sommartänket jag hade haft i Finland. Att jag var ledig från någonting. Att jag inte behövde tänka på skola och jobb. Men jobb gjorde jag aldrig i Kättbo. Det skulle jag inte kalla det. Det var mer frivilliga sysslor. Men nu var det inte Kättbo jag skulle prata om utan Finland. Förutom Venjervi så var vi till Tallbacka. Vi var på många äventyr i Finland. Tog långa promenader. Både i naturreservat och över bäckar där vi fick lov att ha badbyxor på oss och kasta över kläderna före oss. Grejen var den att jag alltid hade det så bra i Finland. Att farmor skulle gå och få cancer och kort efter gå bort i cancer kunde ingen förbereda sig på. Det fanns ingen anledning att ha kvar sommarstugan i Venjervi så den såldes. Farmor kremerades och hennes aska hälldes ut i havet. Så nu blev hon en del av havet som hon alltid hade velat bli. Och nu, härnäst, gick ju Stig bort så vad jag har hört ska Agneta ha tagit över Tallbacka efter honom…