Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och corn flakes. Något av det första vi gjorde var att plocka hallon. Det var en lite speciell känsla att va så långt ifrån samhället och plocka hallon. Det är nästan som det känns som jag har skrivit om det förut. Jag fick inte så mycket hallon i alla fall. Mamma fick betydligt mer. Jag misstänker att hon ska göra sylt eftersom hon köpte syltsocker. Tanken var att vi skulle gå till Fyriberg men mamma ville skrapa fönsterramar i stället. Vi åt i alla fall lite fika beståendes av macka och kaffe. Sedan skulle vi åka till färghandeln i Orsa och sedan skulle vi åka till Mora till Biltema. Någonstans på vägen läste jag om trafikolyckan i Nyköping och branden i Orsa. Det var inte alls planerat utan kom plötsligt. Jag kan inte påstå att jag är särskilt förvånad dock. Eller jo; det är jag nog men nu vill jag prata om något annat. Som att vi var till Orsayran igår. Jag såg ju på när musikerna spelade någon låt och vandrade längs med gatan men det jag minns mest utav var när Stihl timbersport hade sin uppvisning på gräsmattan där. Jag tog både kort och filmade men telefonen vägrade fungera ibland. Så den tog inte goton ibland utan slocknade helt plötsligt. Det är bara på senare tid som det blivit så för mig. Är det någon annan som varit med om något liknande? Jag fick träffa min gamla lärare Hans-Ove i alla fall så det var ju kul. Men annars minns jag inte så mycket mer av gårdagen. Det tar ju tid att ladda upp något på you tube så det fick jag lov att sitta och vänta på. Av någon anledning tänker jag på ett lägenhetshus i Älvdalen när jag tänker på min gamla lärare. Fast egentligen har han ju inget med det att göra. Däremot var en del av drömmen jag hade i Brunnsvik en del av Älvdalen. Om jag skulle skriva en fortsättning någon gång så borde den handla om Älvdalen men jag kan inte göra det just nu eftersom jag är i Rädbjörka. Förutom Brunnsvik då som jag inte tycker är lika intressant. Eller tycker jag det? Jag har försökt intala mig det i alla fall. Jag har till och med varit där och tagit kort efter alla dessa år. Och saker är sig lika. Förutom vardagsrummet. Vardagsrummet finns inte längre kvar där. Vilket gör det ännu svårare att skriva en berättelse som tar sin början i vardagsrummet. Men jag får försöka. När vi kom hem så gjorde jag i alla fall upp eld i spiskaminen. Vi skulle äta potatis med crispies, vitlökssås och tomater idag. Vilket blev jättegott. Eftersom mamma skulle fortsätta skrapa fönsterkarmar så fick jag diska. Det gick fort dock. Och nu ligger jag här och lyssnar på P3. Vi ska upp tidigt imorgon eftersom de ska kita fönstet. Så vi får lov att gå och lägga oss tidigt imorgon också. Jag kan dock inte sluta tänka på det där lägenhetshuset i Älvdalen. Hur nära till naturen det var. Men det var ju mycket annat också som vi var till. Gryvelån, Grövelsjön, Fulufjället. Koppången har jag hört ska vara fint också. Och igår träffade jag min gamla lärare Hans-Ove. Kanske naturguidningen inte är så långt bort trotts allt? Kanske att jag kan bli en natirguide en dag trotts allt? Jag vet inte riktigt. Men en grej vet jag i alla fall och det är att jag inte kan förlita mig på mamma hela tiden om vi ska någonstans. Jag har velat ta körkort för under så lång tid nu. Jag hade ju uppkörningen som det enda jag hade kvar. Men livet tog en annan väg och jag hamnade i Skattungbyn. Med allt vad det innebär. Jag kan inte fatta att jag inte kan lämna Skattungbyn bakom mig. Och Brunnsvik börjar bli så gammalt nu att jag inte minns något av vad jag gjorde där. Eller jo det gör jag nog men ingen bryr sig längre. Och Kättbo och Tiberget skulle jag ha skrivit om någon gång. Någon gång när jag har tid och lust. Och inte är i en fäbod långt upp i Dalarna…