Idag började jag dagen med att göra mig en skål med fil och crunchy. Sen spelade jag lite Skyrim. Jag skulle undersöka en crypt med the mages. Mamma ringde och sa att jag kunde ta bussen till henne så skulle vi äta hamburgare. Att spela Skyrim var typ det enda jag hann göra. Jag såg lite på Inga Konstigheter, Chriswhippit och UFOsxm. När det var dags att ta bussen så lät jag datorn och radion stå på. Väl på bussen var det inte mycket som hände. Det kändes som det var lite stelt; någon gubbe satt där med gammaldags kläder. Det kändes som jag hade hamnat i SD;s drömsamhälle men jag vet inte riktigt. Det kan ju hända att jag överanalyserade situationen också. När jag kom hem till mamma så hälsade hunden Bella på mig. Hon var så glad att se mig att det inte var klokt. Och jag hjälpte till att laga hamburgare genom att skära upp lök och tomat. Hamburgarna var kyklinghamburgare så de var extra goda. Tyckte jag i alla fall. Och jag tog ett kort på hela härligheten och la upp på Instagram. Vi satte oss tillrätta i soffan och tittade på Curry med korre. Det var något program där en person gjorde besök hos olika korrespondenter i olika länder i världen. Det var mer eller mindre hemskt när man fick se alla döda personer som dött i krig. Så var det i alla fall i Ukraina. Andra länder hon besökte var Egypten och USA. Till efterrätt fick vi pulverkaffe med ananasglass med chokladöverdrag. Vi skulle åka och handla med först skulle hunden Bella kissa och bajsa. Efter det åkte vi till ICA knuten där jag handlade dip, oliver, mjölk, yoghurt, chips, Doritos, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, Coca cola, pajer och choklad. Efter det åkte vi till planteringen på jobbet men jag kunde inte se några pumpor där än. Jag tog i alla fall ett kort på planteringen och la upp på Instagram. Efter det åkte vi till det nyöppnade Biltema. Det var ju gigantiskt. Fanns så mycket att titta på där inne att det inte var klokt. Mamma handlade i alla fall en rund trästav och några krokar att hänga upp på den här stången som hon förmodligen ska ha i fäboden. Efter det åkte vi hem till mig och jag berättade att jag ville ha ut myntan och citronmelissen ur blomlådan men vi lyckades aldrig gräva ut den så vi fick lov att ta ner hela blomlådan till odlingen. Jag packade upp alla varor så att jag hade det gjort och hunden Bella verkade glad att få vara här. En grej jag tänkte på var att mamma inte riktigt hade pli på hunden. Att vi kanske skulle besöka Annika i Skattungbyn så att hon fick se hur man får pli på hundar. Det kanske vi kommer göra när vi är uppe i Dalarna sen. Dit tänkte vi förresten åka eventuellt på onsdag eller torsdag nästa vecka. Vi gick ner till landet med blomlådan och jag slängde lite kompost på vägen. Resten av plantorna verkar trivas rätt bra i pallkragen i alla fall och det tog sin lilla tid att gräva ett tillräckligt stort hål för både myntan och citronmelissen. Men till slut hade vi satt ner plantorna. Rötterna hade bildat en fyrkant av jorden i blomlådan och när vi tog ur plantorna så åkte även den mesta av jorden med. Så vi fick gräva lite jord och lägga tillbaka i blomlådan så att den inte skulle vara helt tom på jord. Jag tog inga kort på landet men däremot, när vi tog en promenad till fåren, så tog jag ett kort på dem. I alla fall deras rumpor. De hade hälsat på mig i början men var väl lite för rädda för mig för att gå fram till mig. Efter det gick vi hem till mig och för ett tag stod vi bara där. Mamma och jag. Hon hade jättesvårt att gå men jag ville verkligen att hon skulle gå. Jag visste bara inte hur man skulle säga det på ett vänligt sätt. Om det gick att säga det på ett vänligt sätt. Efter ett tag gick hon i alla fall och jag la upp en massa bilder på Instagram. En bild var också på jordgubbarna och körsbären som vi hade plockat på jobbet. Efter det spelade jag en del Skyrim där jag hade gått med i the Stormcloaks. Jag skulle överleva att ta mig så långt norrut som möjligt och döda några ice wraiths. Jag tror det bara var en dock. Andra saker jag gjorde var att gå till the mages collage men det har jag redan skrivit om. Eftersom jag skriver om det här på torsdag så har jag hunnit äta en skål med fil och crunchy igen och skrivit om en trafikolycka i Nyköping. Just nu skulle jag väl bara vilja spela minecraft eller Skyrim eller Fall Out 4. Bara göra något annat än att behöva tänka på alla hemskheter som händer i världen. Det är för mycket. Jag klarar inte av det. Låt mig bara va…

Trafikolycka, Nyköping

På E4 olycka. Klockan 10:38 larmades polis och räddningstjänst till E4 i södergående riktning öster om Nyköping. Kört in i en lastbil ska en mindre bil ha. I personbilen uppges en person vara kvar med oklart skadeläge. Med köer som byggs upp påverkas trafiken. Klockan 10:57 tas föraren i den mindre bilen ut. Med vittnen gör gör polisen förhör. Klockan 11:06 enligt rapporter initiala är den drabbade vaken och talbar. Klockan 11:26 är det full framkomlighet för trafik igen. Klockan 11:27 förs den drabbade med ambulans med ambulans till sjukhus med misstänkta frakturer på benen. Klockan 11:33 i bilen fanns det två personer. Oskadd föraren. Klockan 11:47 utreds händelsen som vållande till kroppskada och vårdslöshet i trafik.

Källa: Polisen.se

Jag tror jag börjar dela Underbara Claras inlägg. Så får vi se om det kommer några egna inlägg. Vem vet det kanske kommer något nytt inlägg från mig också. Men just nu känns det som jag helt tappat inspirationen…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor och pulverkaffe medan jag väntade på att God man skulle komma. Jag har för mig att jag tittade på en av UFOsxms videos eller om det var igår. Jag spelade lite minecraft i alla fall och när God man kom stängde jag av radion. Då hade jag också bäddat sängen. Vi pratade i alla fall om lite allt möjligt. Hur det gick med polisutredningen. Hur det går med skrivandet. Jag berättade att jag brukar skriva dagbok och att jag nog skulle göra det idag också. Annars brukar jag göra det efter varje arbetsdag. Det är lättare så. Men så mycket mer hade vi inte att prata om. Jo just det; vi pratade om planteringen. Han gick ut på balkongen och såg på mina jordgubbsplanteringar och myntaplanteringar. Jag berättade att jag hade en pallkrage också med rotfrukter, grönkål, vattenmelon och paprika. På jobbet växer ju pumpaplantorna för fullt. Jag vet ju inte hur det står till med dem eftersom jag inte varit till dem på ett tag. Men jag antar att de trivs med att det regnar så mycket som det gör nu. Det sa jag också till min God man. Jag berättade även att jag hade haft gräsklipp på jorden så att den skulle hålla fukten. Så jag tror den ska klara sig även under de fyra veckor som jag inte är på plats och vattnar. Annars får jag väl ta cykeln och cykla dit med en tvåliters-flaska och vattna. På tal om cykel så tog jag cykeln och handlade idag också. Jag började med att ringa mamma men hon skulle till något fik med någon kompis så det passade sig inte just då i alla fall att vi åkte och handlade. Hon nämnde att jag fick ta bussen in till stan i så fall så att vi. Gemensamt, fick åka hem och handla på ICA knuten. Jag var rätt hungrig då. Så jag ville egentligen inte cykla iväg. Det var svårt nog som det var. Men jag hade skrivit en inhandlingslista. Jag lyssnade också på P2 så egentligen ville jag väl egentligen ligga och läsa. Men jag behövde mat och jag hade ägnat mycket tid åt att titta på youtube-klipp. Både Inga Konstigheter och Chriswhippit. Whataboutit antar jag att jag såg efter att jag hade cyklat och handlat. Det var hela två videoklipp att se igenom och det tog ju sin lilla tid. Men den tiden var ju helt klart värt det. När man får mer information om vad som händer i Starbase och om man hittar liv på kometer. Sådant vore ju så oerhört spännande. Inte för att jag vet så mycket om liv på främmande planeter. Men jag fascineras över spel som Black Mesa som försöker beskriva hur sådant liv skulle kunna se ut. Det verkar ju också som att de ska göra ett spel till Opposing force vilket väl skulle vara lite speciellt. Jag skulle tycka om det men det är nog inte alla som gör. I alla fall handlade jag mjölk, pajer, matlåda, dip, soltorkade tomater, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, Coca cola, chips, Doritos, choklad och nudlar. Så det blev en hel del men jag var ju hungrig också. Direkt efter att jag handlat och cyklat hem så öppnade jag chipspåsen och åt en bit choklad. Det är väl inte så normalt att vara så här hungrig egentligen. De med jobb kommer säkert säga; men ät lunch då! Och jag funderar seriöst på att göra det. Men det är inte bara det; allt jag har är cykeln. Jag har inget körkort, ingen bil, ingen tjej och inga rutiner. Kommer det med att man skaffar tjej tro? I alla fall kokade jag upp vattnet och hade i lite nudlar och när jag var färdig med det så har jag för mig att jag såg på Whataboutits videos om SpaceX. Det tog i alla fall sin lilla tid och under den tiden hann jag äta upp nudlarna. När det blev dags för matstöd så hamnade jag i någon slags konflikt med personalen. Jag berättade att jag redan hade ätit men hon ville ändå komma in och att jag skulle skriva under några lappar. Jag sa att jag inte var i form för det; jag har för mig att jag höll på att spela Skyrim då. Jag var mitt inne i Skyrims landskap och höll på att gå med i The thieves guild, Stormcloak och The black brotherhood. Jag hittade även till Dawnguard där jag kunde påbörja uppdraget med att jaga vampyrer. Jag funderar på att fortsätta spela Skyrim men jag funderar också på att skriva om annat. För mötet med personalen slutade med att jag hotade att ringa till polisen om hon inte lämnade lägenheten. Det är svårt, mycket svårt, det här med att ha en diagnos. Det påverkar en mer än jag kunnat ana. Och det är skrämmande. Men egentligen är det väl inte det jag vill skriva om. För det är nog så mycket jobbigt som händer i världen ändå. Nej jag vill skriva om drömmar. Jag har sagt det förut men säger det igen. Men gång på gång påminns jag om verklighetens råhet. Eller vissa personers beteende. De kommer hit och tror att de kan bete sig hur som helst. Men det säger jag att det kan de inte göra. Jag är väl en människa med integritet. Det kan man säga. Personalen som kom ikväll känns som en person som ”bara gör sitt jobb”. Vad nu det betyder. Jag tänker mig att hon skulle kunna göra rätt mycket som skulle gå över gränsen för ens privata sfär. För visst har jag en sån sfär? Det tror jag i alla fall. Just nu längtar jag mest efter att vara kär i alla fall. Och att få skriva om drömmar. Det är rätt galet att skriva om drömmar, visste nu det? Det är lätt att man förlorar förståndet om man inte tar det försiktigt. Man är på minerad mark. Och den här marken är precis allt man är och lever för. Men jag kan inte fatta att jag inte hittat någon tjej än. Jag känner mig så ensam här. Eller hur man nu ska beskriva det. Jag är så trött på att se personal hela tiden. Och matstödet gjorde mig lite orolig. Det finns en person men jag är inte säker på att hon vill veta av mig. Det hindrar ju inte mig från att tänka på henne dock. Hela livet handlar ju om kärlek. Det är ju så det är. Men för en skrivande person ska det ju också handla om skrivande. Man ska ju egentligen skriva flera tusen ord per dag. Och jag skriver men jag vet inte om det är nog. Så jag läser i stället och det jag läser om är en annan sida av samhället. Där det finns gräs och droger. I boken Alejandro. Den här boken var nog det bästa köpet jag gjort hittills. Jag hittade ju den inte på bokhandeln så jag fick beställa den på Bokias hemsida. Jag hade velat läsa mer, liksom jag hade velat lyssna på P2 mer, men saker kommer ivägen hela tiden. Livet känns i alla fall mindre rörigt nu när jag sett de två videoklippen av Whataboutit. Nu gäller det bara att ordna upp alla sina texter också. Men jag är trött. Jag tror jag satt uppe och spelade till två på natten igår. Också gick jag upp nio för att få medicin. Så jag har inte sovit särskilt länge och jag har gjort mycket idag. Om jag kunde göra en beställning på de drömmar jag skulle vilja ha så är väl det drömmar där det känns som att man är på semester. Lite som man är nu fast lite mer ute i det vilda. Lite som drömmen jag hade igår där jag satt stängslad bakom stängsel. Jag var ju ute i det fria men kunde inte komma ur hagen. En mycket obehaglig känsla. Vad jag tror att jag verkligen vill skriva om, alltså verkligen verkligen skriva om, är ond bråd död. Det skulle ju inte va så mycket sånt i den första boken men det betyder inte att det inte finns i den bok jag skriver på nu. Lemlästade livlösa kroppar i högar. En mardröm besannas…

WordPress vill att jag beskriver min mest minnesvärda semester. Semester kanske det inte var eftersom jag inte hade jobb då men efter gymnasiet åkte pappa, jag, hans fru, storebror och hennes son till Cypern. Jag kan komma ihåg att det var extremt varmt där och att jag fick lov att låna pengar av storebror eftersom allt var så dyrt där. Jag kan komma ihåg att vi solade och badade där. Att vi åt god mat. Och en gång så råkade jag få diarré som kom i sängen så vi fick lov att städa och hålla på. Vet inte om just det var så minnesvärt, men resten av semestern var minnesvärd i alla fall…