Misshandel, grov, Malung-Sälen

En man har polisen gripit i 20-årsåldern som misstänks för att ha misshandlat en bekant man inomhus söder om Sälen. Till en bostad larmades polis och ambulans där en man i 70-årsåldern misshandlats med ett eller flera slag. Medvetslös bedömdes han vara och gärningspersonen fanns kvar i bostaden. Det visade sig då polispatrullen anlänt att det fanns fler personer (vittnen) i bostaden. Samtliga inblandade är bekanta med varandra. Utredningsåtgärderna på plats ledde till att en man i 20-årsåldern kunde gripas misstänkt för grov misshandel. Den del av bostaden där skett misshandeln har spärrats av för att en brottsplatsundersökning ska kunna genomföras. Målsägaren har medvetslös förts med ambulanshelikopter till sjukhus för vård. Åklagare kommer efter förhör att ta ställning till om den gripne ska anhållas eller friges under den fortsatta utredningen. En uppdatering. Efter förhör med den misstänkte hävdes gripandet efter beslut av åklagare. Mannen är fortfarande misstänkt för brott men kommer att vara fri under den fortsatta utredningen.

Källa: Polisen.se

Idag började jag dagen med att gå upp på morgonen. Till frukost åt jag fruktsalad på apelsin och äpple. Jag åt också en Runda björn och drack lite pulverkaffe till det. Jag läste lite av Pauline Olssons Alejandro. Och tidningen Skriva. Vi åkte till Orsa där vi köpte lite gasol hos Karl Hedin. Vi gick till förrådet för att hämta en stång av trä. Kändes lite som jag var tillbaka i Tonys pizza igen. Den där lite ödsliga känslan infann sig. På Karl Hedin fanns det folk, men på Tonys pizza bara inne, det var en speciell känsla att komma dit. Man kände sig viktig. Som att man hade ett jobb som man bryr sig om. Och vad har jag nu? Gräsklippning? Efter det så åkte mamma i alla fall till Willys och handlade. Jag stannade kvar i bilen med Bella och läste om hur man skriver för barn. Efter det åkte vi till Cirkel K och fyllde på vatten och köpte en varsin baguette, min med currykykling, och aloe vera-dricka till det. Efter det åkte vi till Bäcka herrgård och badade. Fast inte så länge för det var iskallt. Efter det åkte vi hem. Jag satte på radion och vi båda vilade för en stund. Jag har haft svårt att veta vad jag ska göra, men så kom jag på att jag behöver förbereda mig inför imorgon, när det är slåtterdag. Vi tog med oss hinkar och trimmer från förrådet. Några gubbar kollade på trimmern men ingen av oss verkade förstå sig på den. Den behövde ju tankas i alla fall, så det gjorde vi. Men sen verkade det inte finnas något mer snöre i den. Jag prövade att dra igång den men den gick inte igång först. Mamma ringde Micke för hon trodde att det var hans och jag drog igång den igen. Och då gick den igång. Jag är dock osäker om jag kommer använda den imorgon. Jag osäker på vad vi kommer använda oss av imorgon i över huvud taget. Slutligen så klippte jag lite gräs. Och nu ska vi väl äta köttsoppa. Jag trodde ärligt talat inte att jag skulle orka skriva något igår. Men se det orkade jag och fick jag någon respons? Nej det fick jag inte. Fick jag någon respons på de tidigare inlägg jag lagt upp? Det fick jag heller inte. Det är svårt, för att inte säga rent omöjligt, för mig att veta vad jag ska skriva när jag inte får någon respons. Är jag verkligen så ointressant? Det kan bara ni svara på. När jag skriver små korta inlägg så känns det som jag bara skriver för mig själv. Så också när jag skriver långa inlägg. Jag vill ju verkligen att det jag skriver ska betyda något för er. Det är ju för er jag skriver. Ingen annan. Därför vill jag gärna ha en liten kommentar under det här inlägget. En liten kommentar om vad jag ska skriva för något. För om inte ni säger vad jag ska skriva, då kommer jag inte veta, då kommer jag inte ha en aning om vad jag ska skriva härnäst. Jag har tyckt att jag försökt dela med mig av mina hemligaste drömmar. Men ingen respons. Jag kommer inte ifrån känslan att det handlar om politik. Om man blundar för det så finns det inte. Jag vet inte hur mycket politik egentligen mina texter innehåller. Men de är ju först och främst känslofulla. Så egentligen borde de hanteras som att sköra glas. Det är bara att tänka på texten jag skrev om Krampus. Ingen kommentar eller respons. Det är så tråkigt. Jag tycker om att skriva. Jag gör det verkligen. Men ibland känns det som jag kommer bli som vissa av mina vänner på Facebook som inte skriver någonting. Och det vill jag absolut inte. Sen kanske det är lite svårt att veta hur man ska reagera på det jag skriver. Och det kan jag också förstå. Om jag hade fått läsa om en persons ofta disträa spretiga texter så hade jag också funderat hur jag skulle reagera. Men någon respons hade jag i alla fall velat få. Nu ska jag inte bli för långrandig. Kommer jag fortsätta lägga upp sådana här dagboksanteckningar. Förmodligen inte. Inte om jag inte får någon respons på det jag skriver. Men sen så inser ju jag att vi alla är olika personer. Vi får se när nästa gång jag skriver något blir. Kanske när jag börjat arbeta igen. Eller när jag haft en sån där dröm där det känts som jag verkligen varit där och det inte funnits någon väg ut…

Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Start. Jag var ganska trött eftersom jag hade varit uppe lite innan. Jag hade tänkt gå upp nio men jag tror klockan blev närmare tio-elva innan jag gick upp. Det gjorde dock inget eftersom mamma sa att hon inte skulle komma förrän tvåtiden. Under den tiden såg jag på ett videoklipp av ChrisWhippit, packade, blev sur på mamma för att hon kunde leva så vanligt. Ha körkort och göra mat åt sig själv. Bara för det fick jag lov att göra lite egen mat; snabbnudlar med kyklingsmak. Det åt jag medan jag satt ute på balkongen. Jag hade tagit ett kort på nudlarna och lagt upp på Instagram. Jag tog även kort när jag satt på balkongen, både på balkongen och på mig själv, skrev något i stil med ”ja relationen med mamma är inte den bästa”. Jag fortsatte packa ner allt möjligt. Badkläder, regnkläder, underkläder. Jag tror jag blev sur på mamma när jag ringde henne och frågade om det fanns möjlighet att tvätta uppe i stugan. Hon hade sagt då att jag kunde köra igång en maskin då också skulle hon äta sa hon. Jag fick bara känslan av att hon bemötte mig så arogant. Men sedan gjorde jag ju mig en skål med nudlar, vilket heller inte är det enklaste, eftersom jag inte brukar äta lunch annars. Men nu gjorde jag det och det var nog bra för det skulle ta ett tag till mamma skulle komma. Jag kan komma ihåg att jag torkade upp dammråttor från datorhörnan. Jag kan komma ihåg att jag dan innan läste ut förra numret av tidningen Skriva så att jag skulle slippa ta med den när vi skulle åka sen. Jag kan inte komma ihåg att jag gjorde så mycket annat utan sen kom mamma och sen var det dags att åka iväg. Självklart var det en massa andra saker vi skulle göra innan dess, som att ta ut medicin, det är ju jätteviktigt. Vi kom iväg rätt sent. Vid tretiden tror jag. Vi stannade till en liten stund på jobbet och jag tog kort på pumporna. Vi åkte en liten bit men mamma fick lov att vila i fem minuter. Då sa jag att om jag hade haft körkort så hade jag kunnat köra i stället. Vi pratade ganska mycket om körkortet efter det. Jag försökte övertala henne att börja övningsköra med mig igen. Jag vet inte om jag lyckades, men hon nämnde något om att det hade varit lätt för lillebror i alla fall, så om det skulle vara lätt för honom skulle det vara lätt för mig. Hon skulle i alla fall in på IKEA och köpa något. Jag tror det var en kruka. Och efter det åt vi på Burger king. Whopper med bacon och ost tog jag. Jag hade börjat läsa på lite på körskoleboken. Ett helt kapitel faktiskt. Jag tror jag ska skriva in mig när jag är tillbaka i Nyköping igen. Jag borde väl vara glad för att jag är i Rädbjörka. Och vi kommer göra roliga saker också. Bland dem klippa gräs, bada, läsa och eventuellt åka upp till Fulufjället. Jag har också läst lite av tidningen Skriva. Men jag måste säga att jag saknar datorn. Att få spela Skyrim, Fall Out 4 och minecraft. Det är något speciellt att dyka ner i en helt annan värld. Men jag har saker att läsa och körkort att ta och nu är det så sent också så då är det väl inget annat göra än att gå och lägga sig. Det här blev ju rörigt. Kanske det röriga har lagt sig lite till imorgon. Eller inte. Jag vet inte riktigt. Jag har ju skrivit så mycket om skrivandet innan men det är så få som reagerat på det man skriver. Det gör det svårt att veta vad man ska skriva härnäst. Men det är sant; jag behöver läsa mer. Utveckla mitt intellektuella förråd. Jag har ju två böcker, Symptom och Lejonmyran, som jag skulle vilja läsa. Så jag får återkomma när jag gjort det…

En uppdatering angående branden i Sölvesborg

Förd till sjukhus är en man i 70-årsåldern med ambulans. Ingen uppgift har polisen om skadeläget, i denna del hänvisas till sjukvården. Anmälan om allmänfarlig vårdslöshet upprättas.

Källa: Polisen.se