Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Crunchy. Eftersom min god man skulle komma så fick jag gå upp extra tidigt. Jag tänkte gå upp nio men klockan blev nog snarare halv tio innan jag gick upp. Jag tror jag såg en video av JNX innan jag gjorde mig en Varma koppen och sen kom min god man. Jag visade honom problemet jag hade med att jag inte kunde skriva i kortuppgifterna men efter att han ringt banken så fick vi reda på att man behövde kryssa i så att man kunde göra internetköp så var den saken löst. Jag har rätt många sidor registrerade för internetköp så det var viktigt att det löste sig. Men det är ingen idé att jag går igenom alla sidor för er. Det finns ingen mening med det liksom. Men jag tyckte att det var givande. Att god man kom hit. Då kunde jag för en gång skull få gå igenom allt som jag hade tyckt var ett problem men som visade sig inte vara ett så stort problem trotts allt. Det var nästan så att jag inte kom iväg till arbetet eftersom jag var mitt inne i att skriva i kortuppgifterna i varje sida som förut inte fungerade men som nu fungerade utmärkt då jag bara hade kryssat i något på bankens hemsida. Jag åkte i alla fall till jobbet och på vägen tyckte jag mig se Dick Lundberg och Patrik Renfors i Oppeby. Jag undrade vad de gjorde där. Men sen fortsatte vi bara till Spindelplan och sen var det inget mer med det. Väl på jobbet så skulle Patrik göra något som jag inte förstod vad det var. Hunden Bosse var på jobbet också och den skällde på mig när jag kom. Sen skällde den inte mer på mig när jag hade suttit där för en liten stund. Jag satt där för en ganska lång stund innan det var dags att gå ut på promenad. Vi gick till garaget eftersom det var där vi trodde att vår arbetshandledare var. Men det var ingen där. Och jag försökte ringa men han svarade aldrig. Så vi gick tillbaka och mötte Patrik på vägen. Vi tog en till promenad och efter det satt vi mest i arbetslokalen och gjorde ingenting. Jag har för mig att jag spelade lite Bloons td 6 också bara för att göra någonting. Till slut sa Patrik att det var okej om jag ville gå hem så jag gick hem. Jag ringde mamma och hon sa att hon precis hade vaknat så då sa jag att vi kunde ta Chop-chop någon annan dag. Jag ville inte att hon skulle missa jobbet bara för att jag ville få skjuts någonstans så jag gick till ICA knuten och jag handlade dip, oliver, mjölk, yoghurt, bregott, chips, Doritos, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, Coca cola, paj och choklad. Sedan fick jag bråttom då bussen skulle gå om bara någon minut så jag sprang med min tunga ryggsäck och min kasse i handen. Bussen var dock försenad så jag stod där flera minuter, andfådd, innan bussen kom. När den väl kom så öppnade jag en flaska med dricka då jag var så törstig efter springandet. Efter det var det bara att åka hem. Och väl hemma packade jag upp, satte på datorn och radion. Om jag minns rätt så satt jag mest och spelade minecraft innan personalen kom. Det var en man så det var lite tråkigt. Men vad ska man göra liksom? Här går man och jobbar en hel dag och så kommer det en man? Var är alla tjejer liksom? I alla fall så värmde jag på en paj. Och han verkade ju nöjd så jag antar att det var bra då. Sen så var det parkourrace. Jag körde ett eget race i Fängelshålorna först men efter det skulle vi rösta om vilken värld vi ville köra och då vann, förvånande nog, värld två. Så det körde vi och efter parkourracet körde jag event på 90gqopen. Personalen som kom klockan halv nio var också en man. Jag fick lite känsla av att jag befann mig i något slags läger i Auschwitz eller liknande. Det var mycket otäckt. Och jag blev som paralyserad. När han sa att jag kanske behövde sänka musiken när det blev senare. Inte stänga av utan sänka musiken. Själv tänkte jag inte på att jag spelade hög musik, men så klart gjorde jag som han sa och bytte kanal till P2 och sänkte musiken, vilket var tråkigt och just nu är jag mest arg för att jag inte får leva mitt liv fullt ut bara på grund av några grannar som inte kan bete sig ordentligt. Nu är en annan dag dock och jag har satt på P3 igen och höjt volymen. Jag ringde ju personalen också eftersom jag tyckte att jag blivit orättvist behandlad. Jag frågade var alla tjejer är och han svarade att det bara var en slump att det bara var killar som jobbade just idag. Sen pratade vi om att vi skulle fixa så att det inte skulle komma personal hit i över huvud taget. Han pratade om att vi kunde sitta ner i söndag och prata om det. Jag bara funderar; gör det mig fördomsfull genom att göra så? Börjar jag hata mina grannar för att det inte kommer någon personal hit och jag börjar se ner på dem på något sätt? Jag tror inte det va? Jag kommer ju fortfarande se dem på jobbet men jag kan undra vad det är han vill prata om imorgon. Chrille alltså. Det verkar som det är en hel del som behöver fixas innan jag kan bli helt självständig. Det mesta har med medicinen att göra, verkar det som, men det kan vara andra saker som att man kanske behöver prata med några pedagoger om hur man ska gå vidare. Målet är dock, fortfarande, att personalen inte ska komma hit längre. Jag vill dock fortfarande gå på boendemötet på onsdag och hoppas att jag blir bjuden på framtida boendemöten även fast jag inte längre har någon personal här. För jag har så mycket att prata om. Sen kanske inte alla vill lyssna på det jag har att prata om men det kan jag inte göra så mycket åt. Ibland måste man lyssna på det som är obekvämt, och journalistik är obekvämt, jag har för mig att jag skrev journalistik när jag gick i Brunnsvik också. Jag tror det var också därför som jag drömde så levande; för att jag höll på att bli utbränd. Men nu är jag inte utbränd. Och jag har ju fortfarande jobbet i alla fall. Och idag tänkte jag mest spela minecraft och eventuellt slänga kompost och vattna. Men jag kan hålla kvar tanken om att jag har något att skriva om den där drömmen jag hade Brunnsvik. Det kan tyckas som att det var länge sen jag hade den nu men jag har den fortfarande i färskt minne. Jag kan inte tänka på något annat. Om jag inte tänker på något annat jag gjorde i Brunnsvik. Som att lyssna på när Helga spelade piano i Storstugan, se på när någon spelade Fall Out på X-box i ett överfullt rum i något internat någonstans, sitta i ett kontor bredvid bokstugan och försöka skriva någonting och festa till långt in på natten…

Försvunnen person, Oxelösund

Efter en försvunnen person söker polisen. Efter en försvunnen kvinna söker polisen och önskar hjälp med eventuella iakttagelser från allmänheten. En sjukdomsbild har kvinnan som gör att det är angeläget att hon anträffas. Polisen använder i sökandet både helikopter och UAS (drönare). Från centrala Oxelösund försvann kvinnan och sågs senast runt kl. 20:00. 75 år är hon och är troligen klädd i en rosa jacka och mörkblå byxor. Ca 150 cm är hon lång och har vitt hår. Den som iakttagelser har kring försvinnandet ombeds ringa 112. En uppdatering klockan 1:55. Anträffad vid liv är kvinnan, insatsen avslutas.

Källa: Polisen.se

Rattfylleri, Mora

I Venjan har mopedist kört i diket. SOS-alarm skickade ut ambulans på en singelolycka med moped. Till olycksplatsen beordrades även polispatrull för att utreda omständigheterna bakom olyckan. Utredningsåtgärd gav för handen att föraren kan misstänkas för rattfylleri. En kvinna i 45-årsåldern är misstänkt och fördes till sjukvården, skadeläge okänt. Inledd är förundersökning med rubricering rattfylleri.

Källa: Polisen.se

Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Crunchy. Jag såg någon video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen. Bäddade sängen, spelade lite minecraft, stängde av datorn, radion och gick till bussen. Kan inte påstå att det varit särskilt mycket folk på bussen. Varken från Brandholmen eller busstationen. På busstationen såg jag en humla som krälade med en vinge på snedden. Det kändes så symboliskt för samtiden på något vis. Man försöker göra bra saker, som en humla, men hamnar med sned vinge längst ner i botten av samhället. Jag vågade inte riktigt hjälpa den heller eftersom jag var rädd att bränna mig. Så den fick fortsätta kräla omkring på backen utan möjlighet att flyga iväg eftersom vingen var sned. Jag gick i alla fall på bussen till Spindelplan och tänkte inget mer på det just då i alla fall. Väl på jobbet var det bara att byta om och sen åkte vi med våran skruttiga bil och skulle slänga lite kompost. Det var något blött illaluktande. I påsar så vi fick ta en påse i taget och lyfta in i bilen. Jag trodde vi skulle åka till Björshult först men vi åkte till Rosvalla. De har ett ställe där man kan slänga grenar, kompost, löv och fallfrukt. Så det gjorde vi. Sen åkte vi till City Gross. Egentligen skulle vi möta upp Fia-gruppen där men de var inte där. Jag kollade upp vattenkanna som vi kunde ha på jobbet. Men det var för dyrt tyckte Patrik så det blev inget. I stället åkte vi till Rusta men inte heller de hade vattenkanna så vi åkte tillbaka till arbetslokalen. Det hade regnat på morgonen så jag hade långbyxor och regnjacka på mig utifall att det skulle börja regna igen. Men på jobbet hade jag shorts och t-shirt. Vilket jag tyckte räckte eftersom det inte regnade just då i alla fall. Jag rensade lite ogräs och vattnade i landet. Ringde mamma och gick hem till henne kort efter att jag hade ringt henne. De mötte upp mig ungefär halvvägs. Hon och hunden Bella. Som var så glad att se mig. Det brukar hon alltid va. Och väl hemma hos mamma så började hon laga mat. Såg på Antikrundan och sedan var det mat. Pasta med köttfärsås. Och någon jättegod sallad till beståendes av tomater, rödlök och sån där vit ost. Efteråt såg vi på En kvinnas slav men eftersom mamma tyckte att det var rätt segt så bytte vi till tvåan där de sände utrikesbyrån. Vi åt glass och pulverkaffe och såg lite på Skattjägarna innan vi åkte därifrån. Mamma slängde sopor och jag rastade hunden Bella. Vi åkte till ICA knuten där jag handlade paprikakrydda, soltorkade tomater, kaviar, mjölk, chips, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, paj, glass och choklad. Eftersom jag hade glass så kunde vi inte stanna till på Blomsterlandet så vi åkte direkt hem till mig. Och sen dess har jag inte gjort så mycket annat. Mest spelat spel och sett UFOsxm på youtube. Jag funderar mycket på de här dagboksanteckningarna och vad jag ska skriva i dem. Nu var det ju andra dagen jag arbetade men jag vill ändå skriva lite mer om hur det är att arbeta. Jag känner att det saknas någon i mitt liv. Jag trodde jag var ihop med någon en gång i tiden. Men det är länge sen. Just nu känner jag mig mest vilsen. Och det är så dramatiskt att leva som journalist. Men inget har hänt i Nyköping. Än. Vad jag har att se fram emot framöver är att god man kommer klockan elva imorgon och hjälper till så att vi kan flytta över alla överföringar till Sparbanken. Sedan blir det väl promenad på jobbet och om mamma orkar så kanske vi handlar och äter på Chop-chop. Men det är imorgon det. Som ni kanske märker så skriver jag inte om onsdagen längre. Jag orkade helt enkelt inte skriva färdigt dagboksanteckningen igår. Och idag har jag också gjort en massa saker. Jag såg att skrivarutbildningen startat på Jakobsbergs folkhögskola. Det var några bilder som betyder allt för mig. Men jag har fortfarande tidningen Skriva att läsa. Men jag hade bra gärna velat gå en skrivarutbildning. Som jag gjorde i Brunnsvik. Det börjar bli allt svårare att skriva om de röda byggnaderna. Det liksom kommer ingenstans. Inbillar jag mig själv. Självklart kan jag skriva om de röda byggnaderna. Om jag vill. Men just nu kan jag inte tänka på annat än att jag missat skrivarutbildningen i Jakobsbergs folkhögskola. Men jag har ju tänkt göra annat också som att ta körkort och öka på arbetstiden så att jag jobbar på morgonen också. Sen läste jag att Musikhjälpen kommer äga rum någon gång i december. Så jag har mycket att se fram emot. Trotts allt…

Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Start och pulverkaffe och se på en video av ChrisWhippit. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen och spelade lite minecraft innan det var dags att gå iväg. Rutinerna satt i med att bädda sängen och klä sig rätt och ha allt med sig som man skulle ha med sig som i mitt fall bara var en vattenflaska. Datorn och radion stängde jag av innan jag gick till bussen så att de inte stod på och drog en massa ström medan jag var borta. På busshållplatsen var det lagom mycket folk. Vissa personer känns som nassar. Med sina munktröjor och tatueringar. Men det kan jag inte veta förstås. Och det ska jag väl inte lägga mig i alla fall. Jag kan bara undra hur en del tänker när vissa väljer livspartner. Är det liksom sexigt med män i munktröja? Jag vet inte. Det var ju många andra som klev på bussen också. Jag kanske överanalyserar situationen lite. Men jag kan bara undra varför inte jag själv har hittat någon tjej än. I alla fall så var det många olika människor som åkte både från Brandholmen och busstationen. Spänningen steg när jag närmade mig Spindelplan. Jag var så redo att börja arbeta. Och arbeta skulle jag få göra när jag klivit av bussen, gått till arbetslokalen, bytt om och gjort mig i ordning för jobb. Idag skulle vi slänga ris i Rosvalla. Och det var mycket grenar och löv och äpplen som skulle slängas. Och det luktade stall tyckte jag om området. Efteråt åkte vi tillbaka till arbetslokalen och drog upp ogräs ur rabatterna. Eller mest var det Patrik som gjorde det. Jag gick mest omkring med en säck och samlade upp allt skräp som blev efter att Patrik ryckt upp ogräset. Mamma ringde och frågade om jag var på väg men jag svarade att jag jobbade än. För jag jobbade än. Fast klockan var ju över två så jag kan förstå varför hon undrade. Arbetet höll på till åtminstone halv tre. Jag vattnade odlingen och tog bort lite döda löv. Tog en del kort. Ganska många faktiskt. Tänkte lägga ut på Instagram senare. Bytte om. Ringde mamma igen. Den här gången kunde jag promenera till henne och hon skulle möta mig på vägen. Jag tog något sista kort på odlingen och gick sedan. Jag mötte mamma med hunden Bella på ungefär två tredjedelar av vägen. Hunden var så glad att se mig att den inte riktigt visste var den skulle ta vägen. Vi gick i alla fall tillbaka hem och där väntade mat. Mamma hade redan lagat till lax, potatis, sås och tomater. Också det blev en bild som lades ut på Instagram senare. Om jag minns rätt så tittade vi på Drömslottet först. Men bytte till tv4 fakta eftersom mamma ville se något annat där de sände Mitt liv som valp. Vi tog lite pulverkaffe till det och såg på Stockholmspolisen. Mamma var osäker om vi skulle hinna klippa Bellas klor men de skulle ha det till kvart i sex så vi hade gott om tid att titta på Stockholmspolisen. Mycket av det jag såg i programmet kände jag igen som journalist. Folk med vapen, knivar, som är påverkade av narkotika, alkohol, som är aggressiva och som rent av är kapabla att döda någon. Som tur var så dödades ingen då. Men en situation där en gärningsperson bär på en leksakspistol kan var livsfarlig eftersom polisen inte kan avgöra om den är riktig eller inte och därför kan skjuta. Efter en timme med ren terror så åkte vi och handlade efter att Bella hade kissat. Och jag handlade mjölk, Crunchy, chips, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, pajer, matlåda och choklad. Efter det åkte vi till Arken Zoo och klippte Bellas klor. Och efter det åkte vi till Blomsterlandet där jag köpte en Venus flugfälla. Jag fick lite tips hur jag skulle vattna växte också. Man skulle vattna den underifrån. Också skulle den tycka om man matade den med insekter. Den hade enzymer som skulle bryta ner insekten så det var ett bra tips. Efter det åkte vi hem till mig. Jag visade mitt land men jag har ju redan skördat bondbönorna så det var ju inte så mycket att visa. Två krukor fick jag med mig också. Och väl hemma packade jag upp alltihopa. Jag kan bara undra var alla tjejer är. Alltså seriöst; var är alla tjejer? Jag kommer hem och det är inte en själ ute. Man skulle inte kunna tro att man bor i en stad. Och personalen som kom nu på kvällen undrar jag vilken värld hon lever i. Jag sa det att man ska ringa polisen om man misstänker brott. Men gör hon det? Det vet jag ju inte. Jag visade i alla fall bilder på landet för henne. Och sen gick hon. Förmodligen nöjd för att hon gjort ett bra jobb. Bra för henne! Men det ändrar ju fortfarande inte det faktum att jag inte sett någon tjej än. Det känns som jag kommer dö innan jag gör det. Vilket jag verkligen hoppas att jag inte gör. Nej nu tänkte jag spela Skyrim. Fast först vill jag skriva lite om skrivandet. Jag försökte skriva en sak. Det gick väl så där. Hur ska man liksom beskriva det ödsliga? Utan att det blir dött och helt ointressant? Det känns som jag har en del att arbeta på där. För jag vill inte riktigt ge upp idén om att jag kan skriva den där boken. Det har jag sagt oftare förr i tiden. När jag gick skrivarutbildning. Men det är länge sen nu. Som så mycket annat. Länge sen var det också sen jag praktiserade på Tonys pizza. Och diskade plåtar och vek kartonger. Men tydligen får jag inte prata om det längre. Jag kan undra; varför då? Har jag inte rätt till mina egna minnen? Jag borde egentligen skriva på ett synopsis till den här berättelsen som tar sin början i Tonys pizza. Jag borde skriva om blod och ond bråd död. Men jag klarar bara av så mycket. Att skriva om den där vändhållplatsen gick väl så där. Men jag försökte i alla fall. När jag tänker efter så har jag inte läst den där texten så kanske den är bra trotts allt. Den här berättelsen handlar dock om så mycket mer än en vändhållplats. Jag skulle säga att den rent av är existentiell fast att jag inte skulle använda det ordet. Det finns så många ord, egentligen, som skulle kunna beskriva den här berättelsen. Så många sätt att beskriva oändligheten. Har jag ens försökt någon gång förut? Jag tror inte det. Kanske det är därför jag inte kommer någonstans. För att jag inte provat. Men jag provar nu då. Eller det här är en dagboksanteckning. Tanken är att jag bara ska skriva om vad som händer under dagen här. Andra saker, som romananteckningar, får jag skriva på annat håll. Jag vet att jag är otålig och inte kan vänta på att saker ska ske. Och jag kan undra hur det kommer gå med det där körkortet egentligen. På tal om något helt annat. Nej vad jag egentligen vill ha är väl en tjej. Jag har varit ensam så länge. Och jag kan ingenting om sex. Inget om hur det känns och hur det är. Jag kan tycka att skrivs alldeles för lite om sex idag. Men jag vet inte vad jag ska göra åt det. Jag vet inte om jag orkar bry mig längre. Blir jag kär så blir jag. Kärleken kan komma från det mest oväntade håll. Intalar jag mig själv. Jag hade önskat att det fanns något mer att skriva om. Något mer att beskriva. Men jag känner mig helt utmärglad. Det enda jag vill göra är att spela och se på you tube. Förresten kan man hämta mycket inspiration från spel. Förutom att man läser mycket. Vilket jag ska göra. Så småningom. Men just nu vill jag skriva och jag vill skriva om hur jag haft det idag. Denna den första dagen på jobbet. Var det som jag väntade mig? Ja men jo det var det nog. Och kan jag tänka mig att göra det igen? På onsdag? Det kan vi säga att jag gör…