Idag började jag dagen med att göra mig ett par polarknäckemackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag såg lite på UFOsxms video men eftersom den var en timme lång så kunde jag inte se hela. Jag gjorde mig en Varma koppen sparris och spelade lite minecraft innan jag gick till bussen. På bussen var det jättemycket folk. Jag antar att det var ungdomar som skulle till skolan eller liknande. På bussen till Spindelplan fick jag lov att stå upp i alla fall. För en liten stund för sen fanns det en plats ledig för mig också. Och jag satt där tills det var dags att gå av för då var det inte så mycket folk kvar på bussen. Väl på jobbet var det bara att byta om och sen skulle vi klippa häckar. Patrik klippte de lite större och vi klippte de större så de blev mindre så att de skulle få plats i bakskuffen. Det var rätt mycket häck att klippa och jag tog de mindre grenarna som stack ut. Det var svårt att veta vilka grenar man fick klippa men mot slutet hittade jag en del där det fanns jättemånga grenar och där kände jag att jag inte hann klippa färdigt förrän vi skulle lasta in i bilen. Och vi åkte till Rosvalla med riset och slängde riset och efter att vi hade slängt riset så åkte vi till en av de boende i Brandholmen och kollade på hennes soffa. Den var elektrisk så att det gick att skjuta ut benstöd på dem och superbekväm att sitta i. Jag vet inte om jag skulle vilja ha en sån soffa. Det är en rätt skön soffa som jag har också. Vi åkte också till en annan som bor i Arnö som har en liknande soffa. Vi var helt enkelt en bra stund ute innan vi kom tillbaka till arbetslokalen igen. Och väl där så satt vi och gjorde ingenting. Det tog emot lite att fråga om jag fick byta om och gå hem. Veronika fick hjälpa mig lite där och när vi väl hade frågat så fick jag gå hem. Jag gick inte till mamma eftersom vi skulle ha boendemöte ikväll. I stället gick jag till affären där jag handlade Varma koppen sparris, mjölk, iskaffe, punschrullar, chips, Mer päron- och apelsindricka, frusna grönsaker, paj mozzarella och körsbärstomat och choklad. Jag hann precis med bussen som gick då både till busstationen och Brandholmen. Och jag har sett att det existerar tjejer. Jag har det. Jag kan bara undra var de är någonstans. I alla fall så kom jag hem, satte i gång radion, datorn och packade upp alla varor. Sen var det bara att vänta tills boendemötet började. Men innan dess kom Martin hit. Och han sa att det att vi hade ju pratat om att åka ner till stan någon gång. När nu det skulle bli. Den närmaste tiden känns det mest som att jag kommer ligga och läsa. Körkortsboken, tidningen Skriva och Stormningen. Men vi pratade lite om mötet också medan han var här. Medan jag värmde på en paj med vegofärs. Nämnde att jag hade mycket att prata om. Att det inte var okej att ignorera mig så här som de hade gjort. Men sen när det väl var boendemöte så var inte de personer som ignorerat mig där i alla fall. Så då gjorde det inte så mycket antar jag. Så hur gick mötet då? Bra antar jag. Jag fick framföra alla punkter jag ville framföra. Tydligen ska jag ha dessa journalistmöten hemma hos mig eftersom jag inte får ha dem i gemensamhetslägenheten längre. En grej som var bra dock är att chefen kommer försöka vara med på nästa boendemöte. Det är en grej jag tjatat om länge och jag önskar att hon inte såg sig som så viktig. Om det hade varit en redaktion så hade det aldrig funkat. En annan grej som var bra var att jag tog upp det att jag ville till Jakobsbergs folkhögskola. Så då kanske vi åker på studieresa, tillsammans, till Jakobsbergs folkhögskola. Jag har känt att jag behövt det eftersom jag inte kom in nu på hösten och hade velat träffat eleverna som går där. Jag tror jag skulle möta många likasinnade och som, liksom jag, har samma brinnande intresse för skrivandet och det skrivna ordet. Annars pratade vi inte om så mycket annat på det där mötet. Mest om möbler och soffor och sängar som vi hade köpt på Öppen hand och liknande saker. När mötet sen var över så gick jag hem till mig och när personalen kom så gav jag boktips att läsa Kafkapaviljongen. Hon nämnde då att hon mest brukar läsa thrillers och jag vet inte om jag blev imponerad att hon läste i över huvud taget men jag blev intresserad. Jag berättade att jag läste Stormningen och sen gick hon. Jag har glömt att skriva om gårdagen också. Eftersom det hände så mycket på den så tänker jag att det är på sin plats att jag skriver om den också. Jag började den dagen på samma sätt som jag gjorde idag genom att göra mig ett par polarknäckemackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag vet dock inte vad jag tittade på you tube men något måste det ha varit. Kanske ChrisWhippit. Han delade något igår har jag för mig. Klockan kvart över tolv tog jag i alla fall bussen till stan och väntade utanför banken. När god man kom sen så pratade vi lite om vad vi skulle prata om. Jag frågade om jag fick ta körkort och han sa att det fick jag göra. Det är mina pengar sa han. Så nu har jag fått grönt ljus från god man att jag får ta körkort. Först ska jag väl läsa en hel del. Det mesta av körkortsboken. Men det känns skönt att man fått bekräftat i alla fall att jag få ta körkort nu. Det behövdes, kan man säga, men vi får se när jag ringer körkortscenter. Om det blir imorgon eller på tisdag. Jag tror det blir på tisdag för imorgon kommer jag nog bara vilja läsa ikapp på en massa grejer. Förutom alla filmer och serier jag serier jag ser på datorn. Visste ni förresten att det är rea på alla Transformers-filmer på SF anytime nu? Jag har, hittills, i alla fall köpt Transformers Rise of the beasts och sett filmen. Men nu tänkte jag se Insidan ut 2 som finns på Disney plus. Kanske skriver jag något om det efteråt. Men mest känns det som jag vill skriva om surrealistiska abstrakta drömmar. För det känns som det är sånt jag vill skriva om. Varken mer eller mindre. Jag hade någon dröm i natt. Det var någon gubbe som var obekvämt nära mig. Det kändes som det var min gamla lärare från naturguidesutbildningen fast ändå inte. Vi skulle skapa något. Plattformarna vi stod på var obehagligt nära att tippa över och falla ner i något vitt avgrundsdjupt ingenting som verkligen var ingenting. Det var verkligen något jag inte ville hamna i alla fall. Kanske var det en symbol för att jag var rädd att tappa kontrollen över mitt liv? Kanske var det en symbol för att jag egentligen inte hade någon kontroll över mitt liv? För så har det verkligen känts den senaste tiden. Jag vet inte om skrivandet är en lösning på den här rädslan att tappa kontrollen över sitt liv men det känns i alla fall bra att få skriva av sig i alla fall. Om allt möjligt egentligen. Sen ska jag skriva något eget, något som liknar ett romanprojekt, i alla fall. Men till dess får jag göra något annat. Se på Insidan ut 2 tänkte jag ju. Men det skulle också kunna vara att se på ett avsnitt av Maktens ringar på Prime video. Och på fredag ska jag se på Avengers infinity war med mamma. Det ser jag fram emot…