Jag vet inte om jag skrivit någon recension till den här filmen förut men tänker att jag vill skriva en mer djupgående om den. Kommer de göra en ny Conjuring-film? För mig var The devil made me do it den sista. Inget kan slå det man får vara med om i filmen. Filmen tar sin början i Glatsels hus. Den tar sin början under en exorsism. Vi får se sönderslagna glas och rivmärken på väggarna som ser ut att komma från en demon. Vi vet inte så mycket om varför det är så kaosartat men får reda på det längre fram i filmen. Efter att Ed läst ur bibeln så ska pojken gå lägga sig för att vila lite. Arne erbjuder sig att bära upp honom. Väl i sängen frågar pojken, som jag tror heter Daniel, när han ska fråga om han får gifta sig med sin syster. Scenen är väldigt värmande och man får inga tecken på att något ondskefullt ska hända. Prästen kommer och sen är allt lugnt för ett tag. Sedan hör Daniel knackningar på dörren. Han springer och gömmer sig i badrummet. Knackningarna fortsätter och nu skakar dörren till och med. Han ställer sig i badkaret. Ser en demonisk hand gnida sig mot den där metallstången som håller upp draperiet. Kranarna vrids och plötsligt sprutar blod ur kranarna. Daniel skriker och hans föräldrar kommer inrusade. Daniel hugger sin pappa i benet och Ed lyfter honom. Säger att exorcismen måste ske nu. Pastorn säger att de kan åka till kyrkan men Ed säger att den måste ske där och då. Medan Ed lyfter pojken så tar det emot något och rivmärken som från tre klor bilda på väggen hela vägen ner till bottenvåningen. De tömmer bordet och lägger pojken där som skriker och frustar. Eller inte så mycket skriker och frustar utan det är väl mer av ett vrål. Ett vrål som demonen inom honom utför. De håller fast Daniel medan pastorn läser från bibeln. Efter ett tag så vrider sig Daniel till en onaturlig ställning som skulle knäckt ryggen i vanliga fall. I det här fallet är det bara en del av exorcismen. Det blåser och stormar och tallrikar blåser ut ur sina skåp och träffar pastorn och kameran faller i golvet och en något snedvriden värld avslöjar sig i kameran. På något sätt så filmar den sig själv och på varje scen vrider den sig lite. Jag kommer inte ihåg åt vilket håll men det var fascinerande att se i vilket fall som helst. Att man kan leka med perspektiven på det sättet. Till slut så kommer Daniel loss från greppet och hoppar på Ed. Han säger att han ska stoppa hans hjärta. Och avslutar med ett ”Old man”. Efter ett tag tar Arne tag i Daniel och säger att han ska ta honom i stället. För ett tag vrider och vänder sig Daniel bara. Men efter ett tag sker någon slags övergång där demonen går från Daniel till Arne. Och Ed ser allt det här. Han ser hur Arnes ögon blir alldeles suddiga men han kan inte varna dem andra eftersom han kort därefter svimmar. Ungefär så börjar filmen. Och man skulle tro att den är slut sen men nu har ju Arne drabbats av demonen i stället. De är ute på någon gård någonstans när hans flickvän ber honom att hämta köttet. Vilket han gör men när han är inne så märker han några rörelser någonstans. Det är ett flingpaket som faller i golvet och ut springer en råtta. Först blir han rädd men sen nyfiken. Han följer efter råttan som tar sin tillflykt i ett sönderbränt hål i väggen. För ett tag står han bara där, stirrandes in i det här hålet, undrandes var det kom ifrån. När han sen vänder sig om så står en svartklädd kvinna där som vi kommer få lära känna mer längre fram i filmen. Kanske är det också värt att nämna att Arne sovit väldigt länge och inte gått och väcka. Arne och hans tjej bor på övervåningen till ett hundpensionat. Som en annan person äger och som de får bo gratis hos så länge de tar hand om hundarna. Något är fel med stereon som jag misstänker har något med den här demonen att göra men det får jag i å för sig aldrig bekräftat för mig. Arne jobbar på ett ställe och ska just till att fälla en del av ett träd när han plötsligt får för sig att någon tittar på honom. Vi vet att det är den här svartklädda kvinnan, och kort därefter startas motorsågen av sig själv och landar på marken. De andra undrar om han är från vettet och han får lov att åka hem. Ungefär samtidigt vaknar Ed. De andra tror att demonen lämnat Daniel men då berättar Ed att demonen gått över till Arne. De försöker ringa hem till dem men ingen svarar eftersom musiken är så hög. Så i stället beslutar de sig för att ringa till polisstationen och nämner hur bisarrt det låter men att något hemskt kommer hända på hundpensionatet. Arne kommer hem från jobbet. Nämner att han inte mår så bra till sin flickvän. Den här personen de bor hos är på väldigt festhumör och Arne lagar stereon som han sa att han skulle göra. Musiken är så hög att de inte kan höra telefonen ringa. För ett tag sitter Arne blickstilla. Han kan knappt höra musiken, som jag tror heter Color me your color, eller hundarna som skäller rakt mot honom. Tjejen frågar hur det är med honom och då vill den här killen dansa. Samtidigt som han druckit mycket alkohol. Arne ser hans flickvän dansa med den här killen hållandes henne bakifrån. När han vänder sig om så får vi se att de dansar separat var för sig så man får för sig att det är den där demonen som spökar. Arne får lov att vattna sitt ansikte. Flera gånger om. Plötsligt hör han skrik och när han kommer in i vardagsrummet så ser han den här mannen förvandlas till någon slags lång monsterliknande figur som skriker på flickvännen. Han tror att han måste rädda sig flickvän när han hamnar på golvet bland hundarna och tyvärr råkar kniven hamna där också. Så när den här mannen kommer, som Arne tror är en demon, så hugger han flera hugg utan att själv veta vad han håller på med. Scenen efteråt får vi följa Arne, som går förbi en polisbil, som säger åt honom att stanna. Ända till dess har han varit i demonens grepp och nämner att han tror att han skadat någon. Scenen därefter så sitter han med Ed och Lorrien Warren. På bordet står vigvatten och ett kors och han läser ur bibeln helt felfritt. De inser att demonen inte längre är kvar och säger att han kan sluta läsa ur bibeln nu. De vänder sig i stället till hans advokat som, till en början är svår att övertyga men som efter att ha varit hemma hos Ed och Lorrien Warren, själv blir övertygad att det är djävulen som besatt pojken vilket hon också nämner i rätten. De yrkar dock på dödsstraff nämner advokaten efter rättegången så hans liv hänger på vad de lyckas frambringa nämner hon innan hon går iväg. Ed och Lorrien är lite förvirrade men beslutar sig för att lyssna på några gamla kassetband där de spelade in exorcismen och vad som hände i början. När de först flyttade in i det där huset. Den här lilla pojken upptäcker en vattensäng när han lägger en kartong på den och tar bort överdraget från den. Lägger sig själv i den när han plötsligt upptäcker skakningar. Sedan ser man något som ser ut som ett ansikte och då inser man att det är något under vattensängen. När han reser sig upp och drar med hand längs med plasten så ser han en annan hand som nuddar vid hans hand. Plötsligt så har den här handen sönder vattensängen och griper tag i Daniels arm så att han skriker och allt vatten väller ut och gör honom alldeles blöt. Efter det landar han på golvet och hans familj kommer springande mot honom. Scenen efter får vi se Ed och Lorrien, i samma rum som vattensängen stod tidigare, men nu stod det en massa andra möbler där i stället. Flickvännen tror det är vattenskada men när Ed tittar efter för att se vad det är för något så ser han brännmärken. De går till ett ställe där de kan ta sig under huset och Ed erbjuder sig att gå ner eftersom Lorrien annars skulle förstöra sin klänning. Fast att han egentligen borde ligga hemma i sängen. Så hon kryper under huset och får där syn på en totem som hon tar ett flertal kort på. Efteråt berättar hon för flickvännen att det är ett häxtotem och att demonen frammanades mot dess vilja. De ber alla att ge bilderna till varje polisstation de kommer i kontakt med. Då tipsar prästen Ed och Lorrien om en präst som studerade vädurarnas någonting och försökte hjälpa dem. Så de åker till honom och när de visar det här fotot på det här totemet så ber han dem att glömma det. När Ed frågar om varför någon skulle vilja göra något sådant så säger han att det här ”varför” var irrelevant. Satanisternas livsluft är kaos och ödeläggelse. Efter ett tag visar han sin samling. Anledningen till att de är där. I hans källare finns en massa ockulta saker. Han berättar om Vädurarna någonting och om allt de hade gjort. Att en person var gravid och att barnet föddes med hjärtat utanpå sin kropp och att kvinnan sedan tagit sitt liv genom att lägga sitt huvud på en tågräls. Ungefär där inser man allvaret i det hela. Sen finns det en massa scener med Arne. Han moppar golv när han råkar slå till hinken. Han ombeds torka upp efter sig och då rycks hinken undan från honom igen. När han vänder sig om sår börjar en patient sjunga samma låt, Color me your color, som från den gången i det där hundpensionatet innan allt det där hemska hände. Scenen slutar med att den där mannen han mördade tar tag i honom bakifrån och skrattar. De har fått napp angående den här bilden de skickade ut till alla polisstationer. Det är en polisstation som sett något liknande. Så Ed och Lorrein åker dit och de får hjälpa till med utredningen där en tjej hade blivit knivhuggen till döds av oförklarliga skäl. De inser att de kan hjälpa varandra och Lorrein blir utfrågad om vilken kniv som användes för mordet och väljer så klart rätt. De åker till mordplatsen och Lorrein får en sån här syn igen. Här får vi se hur väl uppbyggd stämningen i filmen är när det går från att vara ljust ute till att bli mörkt när hon lutar sig ner mot marken. Efter ett tag dyker två tjejer fram och vi får se hela scenen från hur de är kompisar till att den ena mördas och den andra springer därifrån när hon insett vad hon gjort. Hon springer ut för ett stup och Lorrein är på väg att göra samma sak när hon blir stoppad av Ed. Hon är på väg att vända sig om när en hand tar tag i hennes vrist och drar ner henne. I sista stund får Ed tag i henne och drar upp henne. Då berättar hon att tjejen är där nere. Och det upptäcker även poliserna sedan när de söker av området. De säger att de kan hjälpa till med utredningen mot Arne och att allt kommer bli bra hädanefter. När det kommer till en telefon så ringer flickvännen och berättar att demonen följt med Arne och säger åt honom att ta livet av sig själv. De säger åt henne att hålla Arne på självmordsvakt och sen brusar det i telefonen och de kan inte prata längre. Arne får vigvatten av någon fängelsepräst där som säger att gud ger alla rätten att försvara sig själv. Ungefär samtidigt så åker Ed och Lorrien till det ställe där de förvara döda kroppar. De har kommit fram till att om kopplingen fortfarande är kvar så borde de kunna använda den döda kroppen för att få kontakt igen. Jag tror det heter coronern eller något liknande. Och de har sönder glasdörren för att ta sig in. Samtidigt sitter Arne på självmordsvakt. Man får se honom sitta där, livrädd, medan en vakt går omkring där utifrån. Också här byggs stämningen upp på ett briljant sätt genom att göra stegen högre och skuggan större när vakten kom närmre och man tror nästan att det ska komma en demon men så visare det sig bara vara en vakt. Han omringar sig själv med vatten i alla fall. Och Ed och Lorrein hittar den här kroppen och får kontakt. Lorrien upptäcker först ingenting men upptäcker sen en trappa och ett något lågmält tåg åka någonstans. Sedan ett altare och sen inser hon att den här satanisten försöker få Arne att ta sitt liv igen och stoppar henne i sista stund. Arne har haft sönder flaskan med vigvatten och sitter med en glasbit i handen när en vakt får syn på honom. Satanisten undrar hur Lorrein bär sig åt och då nämner hon att gud visat vägen för henne. Då nämner hon att hennes gud måste övergett henne. Då nämner Lorraine att kontakten funkar båda vägar. Och ungefär samtidigt slocknar lamporna. Så Ed går för att tända dem igen. Men upptäcker då att en av de döda kropparna står upp. Han försöker få hennes fru att inse att hon måste bryta kontakten men lyckas inte. I sista stund så drar Ed Lorraine från den döda kroppen och den andra döda kroppen flyger i backen. Då berättar Lorraine att satanisten vet vilka de är. Scenerna efteråt är mycket utredningsscener och Ed svimmar och vaknar upp i sängen. Helt ensam tror han först men upptäcker sen att dörren är uppbruten och att satanisten står och bläddrar i deras saker och nämner att de ju är så nära när han säger att de inte får röra Lorraine. Bakom sig upptäcker han att den tjocka döda kroppen är och för ett tag mässar han en massa bibelord mot den här döda kroppen när han i sista stund upptäcker att han närapå hugger sin egen fru till döds i sitt eget hem. De inser att det måste finnas ett totem i deras hem också och letar överallt när de upptäcker att en blombukett förkolnats. Också här byggs stämningen upp på ett briljant sätt där man hör allas andetag när de tar med en hans på den förkolnade buketten som smulas sönder i småbitar och vasen åker i golvet och går sönder och avslöjar ännu en totem. De inser att de behöver mer hjälp av den här prästen som undersökt Vädurarnas satanister och medan Lorraine gör det så fortsätter Ed och en till klura ut var den här satanisten kan tänkas vara någonstans. De kommer fram till att det är samma ställe som Lorraine är på väg till och Ed får plötsligt bråttom och ber den här andra personen att ringa polisen medan han åker iväg till den här prästen. Ungefär samtidigt får vi följa den här prästen som berättar hur de ska göra för att bryta förbannelsen. De behöver helt enkelt ha sönder altaret som förbannelsen uttalades ifrån. Samtidigt så kommer den här satanisten, som visar sig vara prästens dotter, och Lorraine visas till ett säkert ställe där altaret förmodligen är. Satanisten har ihjäl sin far och Lorraine ser det genom sina syner. Hon finner altaret och försöker välta det samtidigt som satanisten närmar sig. Samtidigt kommer Ed som hör sin fru bakom en lucka som han får lov att slå upp med en järnhammare. En av filmens märkligaste scener dyker upp därefter och är något som jag skulle vilja bygga vidare på i mina egna texter. Nämligen den där Lorraine ser sig själv, springandes och sista stund stänger en dörr för sig själv. Satanisten kommer ikapp henne och har en kniv precis framför hennes ansikte. Lorraine ser med sin syn genom satanistens ögon en sten som hon slår till satanisten med och springer därifrån. Scenen efteråt så har Ed lyckats få upp luckan och får syn på sin fru springandes mot honom. Bara det att det är satanisten som blåser något slags puder mot honom som får honom att se suddigt och börja attackera sin fru. Ungefär samtidigt så har Arne vaknat upp från sin sömn och fönsterna exploderar och hans kropp buktar ut sig i omöjliga positioner. Det samtidigt som prästen försöker mässa från bibeln. Arne lyckas ta sig loss från sina handfängsel och kryper på golvet som att han vore demon han själv. Till slut svävar han i luften och försöker skära halsen av sig med en glasbit han fått från golvet. Det enda som hindrar honom från att göra det är hans flickvän som säger att hon älskar honom. Så på ett sätt kan man säga att det här väldigt mycket är en kärleksfilm. Lorraine försöker övertyga sin man att inte slå ihjäl henne medan han vildsint slår omkring sig med sin slägga. Han har sönder både det ena och det andra. Och i sista stund inser han vad han håller på att göra. Och slår sönder altaret i stället. Och i samma stund som han gör det så slutar Arne sväva och förbannelsen är bruten. Men satanisten är fortfarande kvar där. Men när de nämner det att förbannelsen är bruten så vrids hennes kropp till en onaturlig ställning. En avbild av henne kommer fram och lägger en hand på hennes panna och sen är hon död när demonen bryter nacken av henne. Så på ett sätt är det en väldigt morbid film. Också. Men jag tycker om den mycket för dess sätt att beskriva det obeskrivliga på ett så briljant sätt. Jag hade själv velat kunnat skriva på det sättet. Men just nu kan jag inte tänka på annat än mitt jobb. Det har varit en händelserik helg där jag varit till graven och ätit hamburgare i Sparreholm och nu sitter jag här och försöker formulera några tankar. Så på ett sätt är det här inte bara en recension utan också ett försök, från min sida, att få något att skriva. Jag känner inte att någon annan film beskriver det på det sättet. De här kartonglandskapen som jag försöker beskriva och de här surrealistiska korridorerna som filmen försöker beskriva. Och det samtidigt som en massa andra saker händer. Men jag har försökt skala av allt sånt som har med religion och politik att göra. Om jag kunde skriva en berättelse som enbart handlar om kartonger så har jag lyckats stort. Så det ska jag nog göra. Och härnäst kanske jag skriver om hur det är att bestiga ett högt berg…