Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor med kaviar på och pulverkaffe. Eftersom varken UFOsxm eller ChrisWhippit lagt ut någon video så spelade jag minecraft. Jag tittade lite på en dokumentär om Mars men gjorde mig redo för att min god man skulle komma halv tolv. Han sa att han inte skulle prata om något särskilt men när jag nämnde att jag köpt en ny gamingstol så sa han att jag borde tänka på att spara pengar för körkortet också. Lite som jag behövde skämmas för det. Han var inte här så länge i alla fall men jag börjar allvarligt fundera på om jag ska byta god man. Jag hade gjort mig en Varma koppen grönsak när han kom och jag berättade också att jag hade fått grönt ljus att ha journalistmöten i ett av gemensamhetslägenheterna. Det känns som jag tjatat om det för ett antal personer just nu. Och det måste finnas någon slags gräns, någon slags punkt, där man gått för långt. För man klarar inte av att tjata om det för för många personer. När han gick iväg så gick jag till bussen i alla fall. Och på busshållplatsen stod jag ensam. Folk gick inte på förrän vi kom till Rosvalla. Och busstationen. Där blev det nästan trångt. Och väl på jobbet så skulle vi ta promenad. Fast en lite annorlunda väg. Jag kan minnas att det fanns några saker jag störde mig på jobbet. Några saker som jag inte tänker nämna här. Men som jag fick lov att säga till om. Det är inte alltid jag säger till om saker. Men den här gången gjorde jag det. Så då kan man veta att det gått för långt på något sätt. Kort efteråt gick vi ut på promenad i alla fall. Och vi gick genom skogen. Jag nämnde att Sörmlandsleden gick där någonstans. Efter promenaden gick vi till tvättstugan för sista gången eftersom vi skulle använda en annan tvättstuga efter det. En tvättstuga som låg mycket närmre där vi jobbar. Och vi tog ut tvätten och gjorde rent filtret. Sen satt vi i lokalen igen. Idag var hunden Bosse på jobbet också vilket var lite kul. Och jag ringde mamma och hon sa att hon skulle promenera mot mig med hunden Bella. Jag satt dock kvar ett litet tag till, undrandes om jag skulle våga fråga att jag kunde gå därifrån, om de ville att jag skulle vara kvar så kunde jag ju inte fråga. De hade inte kommit med garderoberna än och skulle jag fråga om jag fick gå så skulle det ses lite ansvarslöst av mig själv. Men när en annan på jobbet pratade om något annat så vågade jag fråga om jag fick gå därifrån. Och det fick jag. Jag mötte mamma och hunden Bella ungefär hälften av vägen. När vi kom hem till mamma så hjälpte jag till att laga Chili con carne. Vi satte på en kastrull med ris och vatten och stekte lök och köttfärs. Hällde i det i en större kastrull med bönor och krossade tomater. Sen hade vi i resten av bönorna medan mamma gick och snabbduscha. Jag höll vakt så att det inte brände fast. Och sen åt vi medan vi såg på Ms. Marvel på Disney plus. Jag skulle få skjuts hem av lillebror så vi väntade till han kom hem. Men han satte på något polisprogram som var på nian har jag för mig. Jag nämnde att jag ville vara hemma till fem så vi skyndade oss lite. Till efterrätt åt vi glass, banan och karamellsås. Och pulverkaffe till det. När han ändå höll på att titta på polisprogram på tv så nämnde jag att jag inte sett något hända på polisens hemsida idag i alla fall. Då fick de tydligen lite mer bråttom och jag fick skjuts till ICA knuten där jag handlade dip, oliver, mjölk, digestivekex, chips, Dorits, Mer päron- och hallon/svartvinbärsdricka, Coca cola, paj, matlåda och choklad. På vägen hem till mig så nämnde jag att jag hämtar information på samma ställe som Aftonbladet gör. Nämligen polisens hemsida. Förhoppningsvis har jag väckt ett intresse hos honom. Om inte annat så vill jag visa att det finns mer i livet än polisprogram. De söker ju sådan uppmärksamhet hela tiden. Och det de visar på tv är långt ifrån den verklighet vi lever i, i vanliga fall. När jag kom hem så satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Igge ringde någon gång vid halv sex-tiden och undrade var jag hade varit någonstans. Jag berättade att jag hade varit hos mamma och att jag redan hade ätit. Han skulle inte komma förrän medicinstödet i vilket fall som helst. Så jag satte på minecraft men jag var för sen i alla fall. De hade redan startat parkourracet. Men jag har i alla fall lyssnat på Stamiste ända sedan sex. Jag har tänkt att jag ska skriva något om att bo i en lägenhet i ett höghus. Närmare bestämt i Brandkärr. Livet i samma gråa lägenhet. Det kanske skulle vara ett välkommet avbrott i alla kartonglandskap som jag annars tänkt skriva om. Men jag känner att jag behöver tänka igenom det här lite mer. Eller så är det just det jag inte behöver göra. Det är bara att skriva. Och jag vet att jag kommer ha mycket att läsa den här helgen men det borde inte hindra mig att skriva något redan nu. Jag vill, som sagt, skriva om den gråa vardagen. Om den gråa lägenheten. Om det gråa livet, hissen och gården. Om det gråa som verkar fylla våra dagar både titt som tätt. Men mest skulle jag nog vilja skriva om kartonger. Oj vad jag skulle vilja skriva om kartonger! Fast inte så ni tröttnar. Det är väl också därför som jag skulle vilja skriva om något annat, som den gråa vardagen, fast i det fallet skulle det nog inte vara så tråkigt. Om höghusen når upp till rymden ändras perspektiven och vi inser att vi kan tänka på ett nytt sätt. Även om vi bor i en stad, även om vi bor i en lägenhet, så behöver det inte betyda att livet är grått bara för det. För det är den verklighet jag lever i. Och jag kan ju inte skriva om något annat än den verklighet som jag lever i…