Färgen var svart. Svart som natten. Saker och ting blev så mycket mer skrämmande i mörker. Hen kunde inte längre finna ro att vara på kaktusen utan fick lov att klättra ner. 

Eldflugor lyste upp nattmörkret. Kanske natten inte var så skrämmande trotts allt? Men så fanns de här mörka partierna som var så väldigt mörka; som om själva solen hade slocknat. Där kunde man bara förlita sig på månen och stjärnorna. Och även om dess sken var starkt så var det inte tillräckligt starkt. Hen förlitade sig på de lysande eldflugorna och de ledde honom till en djungel…