Idag började jag dagen med att göra mig ett par mackor och pulverkaffe. Jag såg ingen video på youtube utan gjorde nästan med en gång Varma koppen grönsak. Spelade lite minecraft och gick till bussen. Som var så där lagom full. Både till busstationen och Harg. Väl på jobbet så behövde jag inte byta om. Vi gjorde inte så mycket annat än att ta en promenad och kolla till soprummen. Och när det hade gått ett tag och jag hade spelat en del My little universe så ringde jag mamma och frågade om jag fick komma och jag fick komma. Hon skulle börja gå ut om tio minuter och möta upp mig sa hon. Så jag gick ganska kort efter det och jag mötte dem ungefär när jag var framme vid deras lägenhet. Vi gick en liten sväng så att mamma kunde slänga bajspåsen och sen gick vi in. Mamma var nästan färdig med fisksoppan, det var bara fisken som skulle i, och på tv såg jag Nyhetsdagen på tv4. Det handlade om sprängningar och de som drabbas av dem. När vi skulle äta så satte mamma på Ett enklare liv. Första avsnittet handlade om en man som bosatt sig i en avlägsen del av Irland. Andra delen om en kvinna som bosatt sig i en avlägsen del i Sverige. Det fanns saker i programmet som jag vänder mig emot. Såna saker som att vissa väljer att inte ha sociala medier eller dumpstrar sin mat. Jag kan inte begripa hur människor kan leva utan sociala medier. Det har jag några stycken dock som lever utan. De måste tycka det är jättejobbigt att inte ha någon kontakt med sina nära. Speciellt en grej var jobbig att höra i programmet. Att hennes föräldrar trodde att hon var död. Jag kan inte föreställa rädslan man känner över att eventuellt förlora sitt barn. Och att sen välja att leva så där anser jag vara mycket förnedrande. Oavsett om man förbättrat kontakten med sina nära. Man gör ett val och det valet är ett liv på gatan. Efter det, i alla fall, så åkte vi till ICA knuten där jag handlade Varma koppen, mandariner, mjölk, chips, Mer äpple- och apelsindricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Jag hade sett att de skulle sända judisk högtid efter 100% bonde så jag satte på det på SVT play och det måste jag säga var mycket bra! Att fira växandet och frukterna som de gör där nere i Israel eller Palestina. I alla fall jag blev djupt berörd av det! Jag tänkte pröva att gå upp sex imorgon också så jag får känna på hur det känns. Jag ska lyssna lite på morgonpasset och förmodligen kommer jag gå och lägga mig kort efter det igen men jag måste läsa lite också. För även om jag inte hinner läsa alla sidor som jag ska läsa till imorgon så är det en väldigt intressant bok. Liksom den judiska högtiden så firar de i boken med sina egna grönsaker och gud och såna saker. Den har inte haft något tydligt tema eller någon tydlig fiende. Den är väl lite mer mitt sätt att skriva på. Hemma heter den förresten. Jag hoppas inte de blir allt för arga för att jag inte läst klart den… 

En annan dröm jag hade var i Stjärnhov. Det var i farmors gamla lägenhet på något vis men det såg inte alls ut som det brukade. Jag har svårt att beskriva hur det skulle se ut men det närmaste jag skulle komma att beskriva lägenheten är väl typ Folkhemmet i Brunnsvik. Alla trappor och alla lägenheter. Det måste var Brunnsvik! Också var det zombieapokalyps och jag befann mig mitt i den. Vilket väl gick så där. Men vi försökte i alla fall fly ifrån den på något vis. Vilket gick så där. Sen kan man ju undra vilka de andra var. Jag tror det var random personer från Ung Vänster. Men det var svårt att säga; det kan ha varit vår arbetshandledare Patrik från jobbet också. Som kunde handleda hur man överlever en zombieapokalyps. Jag är osäker. Men nu ska jag fortsätta se Smile 2 i alla fall… 

En dröm jag hade räddade jag Helga från en massa destruktiva förhållanden. Det blev lite jobbigt efter ett tag och jag visste inte hur jag skulle orka. Men jag fortsatte ändå och till slut så var hon väl fri på något sätt. Eller jag vet inte riktigt vad drömmen handlade om men det var något om att rädda Helga i alla fall. Någon gång befann jag mig på en övergiven asfaltsgård av någon anledning och visste inte riktigt vad jag gjorde där. Men hela tiden var viljan att träffa henne igen starkare än de pojkvänner och asfaltshinder som jag stötte på vägen… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par mackor med ost på och pulverkaffe. Jag såg inte på någon video på youtube eftersom datorn var seg as fuck. På grund av det kunde jag inte heller spela något minecraft men jag gjorde mig en Varma koppen sparris i alla fall. Och sen gick jag till bussen som det var lagom med folk på. Både till busstationen och Harg. Jag vet inte om jag var lite otrevlig mot en person där när jag tog platsen från henne men jag tänkte inte på det så mycket mer efter resan. Väl på jobbet behövde jag inte byta om. En person skulle komma dit som skulle berätta om resultaten av brukarundersökningen. Jag tyckte hon var överdriven med sina tydliga bilder men det tyckte jag förmodligen inte förut. Efter det tog vi en promenad och kollade till något soprum och sen var det inte så mycket annat att göra än att gå hem till sig. Det först efter att jag spelat lite My little universe. Jag ringde mamma och hon sa att hon precis hade vaknat. Så jag hann gå ända hem till henne innan hon var uppe. Jag fick gå ut med hunden Bella så att hon fick kissa och bajsa och efter det så satt jag mest och tittade på SVT forum som den här gången handlade om något och om Euro. Till mat åt vi potatis, panerad fisk och bearnaise. Jag hoppas det inte gjorde mamma något att jag hjälpte till. Jag blev så trött efter promenaden. Vi tänkte först se på Ett enklare liv på SVT play men jag kom med förslaget att vi kunde se Musik i hakkorsets skugga vilket jag skulle rekommendera er att se också. Här har ni länk: https://www.svtplay.se/video/KZm2aMX/musik-i-hakkorsets-skugga . Det handlade väl till stor del om olika typer av musikanter som antingen spelade för Hitler eller i Auschwitz. Natt och dag. Det går inte ens att föreställa sig hur det skulle va att spela på en så hemsk plats. Men nu gjorde de det och det var förmodligen det som gjorde att de överlevde också. Efter programmet åkte vi till ICA knuten där jag handlade bröd, mjölk, chips, Mer äpple- och pärondricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Av någon anledning gick jag in på SVT play där de sände Vetenskapens värld där ämnet den här gången var hjärtesorg. Vilket var ett lite svårt ämne för mig att ta in. Bilden av henne syns knappt längre. Så långt har det gått. Vi har ingen kontakt på Facebook eller i livet i övrigt. Men det är som det är med många relationer i Brunnsvik; de bara avbröts totalt i och med flytten. Folk bröt ihop och även om jag inte bröt ihop fysiskt så bröt jag ihop mentalt. Jag har dock tänkt att jag kanske egentligen tänkt på en annan person som jag heller inte har någon kontakt med. Så det är svårt att hålla ihop mentalt när så många relationer tar abrupt slut. Men jag tar mig igenom dagarna ändå på något vis. En annan grej jag tänkte ta upp var det här med dagboksanteckningarna; jag kanske inte orkar skriva dagboksanteckning efter precis varje arbetsdag men jag ska försöka i alla fall. Nu när jag jobbar tisdagar också. Det blir så stressigt och jag kanske vill skriva om något annat också. Det känns som jag vill skriva om något annat också. Varför ta det i en separat text liksom? Det var en dröm jag hade i natt. Jag drömde att jag befann mig på en fäbod. Det var högt upp i landskapet; man kunde se samhället som en liten fläck där nere. Plötsligt kom det en person och frågade vad vi gjorde där. Det kanske inte var så tydligt vad hon ville men hennes syfte var tydligt; vi var inte välkomna där. Just den delen var rätt liten i drömmen. Det jag kommer ihåg mest är hur jag sitter och njuter i solens sken på ett högt berg. Men att komma så där och säga att vi inte var välkomna; det var så obehagligt på något sätt. Man förminskas till djur och man kan nog dra många paralleller till Förintelsen. Men jag vill nog ändå fokusera på det fina i drömmen. Att jag befann mig på en fäbod. Och att solen lyste och att jag kunde se landskapet nedanför mig. Det har inte varit så tydligt vilket landskap som har varit nedanför mig och jag vet inte om det är så viktigt heller; jag vill bara kunna sitta där utan någonting att göra. En dröm, jag vet, men drömma kan man ju alltid. När verkligheten är en annan. Man kan försöka föreställa sig att man är inne i drömmen och att man känner vattnet eller jorden mot sin hud. På det viset blir det otydligare vad som är dröm och verklighet. Det är den gränsen jag velat sudda ut. Om jag har lyckats? Det kan bara mina läsare svara på…