Försvunnen person i Nyköping

Försvunnen person, Nyköping

Nyköping, försvunnen person. Efter en kvinna letar polisen just nu i Nyköping som försvunnit från sitt hem. Efter kvinnan letar ett flertal patruller, men polisen behöver allmänhetens hjälp. En uppdatering klockan 18:10. Hittad välbehållen är kvinnan. Borttaget är kvinnans signalement därför.

Källa: Polisen.se

Dagboksanteckning den 26/3 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor och pulverkaffe. Jag hann inte se något youtube-klipp utan gjorde mig en Varma koppen sparris direkt. Jag gick upp lite sent så det blev lite stressigt men jag hann ändå med bussen som skulle ta mig till Spindelplan. Väl på jobbet behövde jag inte byta om. Igen. Däremot så la jag arbetskläderna i tvättpåsen den här gången så att det inte glömdes bort. Annars satt jag mest och spelade My little universe på mobilen. Efter ett tag så åkte vi iväg på en tur och vi åkte till Björshult fast på andra sidan vägen så vi var närmre Arnö än vi var Björshult. Där skulle vi tydligen hämta en mikro. Och efter det åkte vi till Rusta. Men jag vet inte vad vi skulle dit och göra för vi köpte inget. Och sen åkte vi tillbaka till arbetslokalen. För att sen åka till mamma som jag hade ringt och fått grönt ljus att jag kan komma. Väl hemma hos mamma var Bella som tokig över att se mig och vi gick ut så att hon fick bajsa och kissa. Sen gick vi upp till mammas lägenhet igen. Jag låg mest och vilade men jag tror de sände Trädgårdstider på tv. Jag var rätt trött efter att ha fått ta hand om hunden Bella i två dagar. Till mat åt vi fiskpinnar, potatis, sås och grönsaker. Sen såg vi Nya livet på landet med Sarah Beeny. Efter det var tanken att jag skulle åka hem men jag såg lite på vad de sände för något på tv. Det var något som hette Comedy Queen. Men jag hann inte se så mycket så att jag förstod vad det handlade om. Vi gick och rastade Bella och sen åkte vi till ICA Oppeby där jag handlade mjölk, iskaffe, punschrullar, chips och dricka. Efter det fick jag skjuts hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Jag smsade personalen att jag inte behövde matstöd men att jag däremot kunde komma på boendemötet. Eller det sa jag i alla fall till Igge som kom hit för att kolla till mig vid sextiden. Så jag spelade väl mest minecraft och gick på toa ett antal gånger. Kvart i packade jag ner iskaffet, punschrullarna och anteckningarna och vid tio i så gick jag iväg. Så här efteråt tyckte jag att det blev ett bra möte. Det är väl svårt att ta upp allt som man vill ta upp men jag tyckte ändå jag fick ta upp det jag ville ta upp. I början pratades det mest aktiviteter. När vi kom till övrigt fick jag äntligen utbrista i allt jag ville prata om. Min desperation över att sitta ensam på journalistmöte medan det hade varit misshandel i Nyköping. Och de förstod mig. Det var allt jag ville egentligen. Att de skulle förstå mig. Sen spelade det inte så stor roll att det blev rätt rörigt. Jag försökte rätta till det efteråt genom att läsa om alla andra olyckor som hänt i Nyköping. Vi kom fram till att det är bättre att jag ringer chefen och frågar om jag får ha journalistmöten. Det hoppas jag verkligen för förra chefen gav mig grönt ljus till att ha journalistmöten. Då förväntar jag mig att han också ger mig det. I övrigt så har jag undrat när vi ska få en ny chef eftersom den vi har nu bara ska vara tillfällig. Sen var en tjej med på mötet som jag haft en del känslor för. Jag vet inte vad hon tänker om det. De säger ju att vi inte får ha något förhållande med personalen. Men jag kan inte låta bli att undra om hon har känslor för mig också. Det är så frustrerande att hon nästan aldrig är här. Och de gånger hon är här så gör hon ju bara sitt jobb så klart. Så inga känslor är tillåtna. Säger vi. Tills vi inte står ut längre och vad gör vi då? Jag vet inte. Jag har inte varit ihop med någon på flera år. Och jag kan ingenting om det där sex och samlevnad. Men skrivandet är min tillflykt. Det är mitt lilla tillhåll. Där kan ingen skada mig. Varför någon skulle göra det vet jag inte. Men jag kan ju bara skapa mina egna världar. Jag kan bara skapa mitt eget liv. Nu säger min god man att jag inte kan börja fundera på körkort först om tre år. Men jag vill ändå tänka att jag kan göra annat under den här tiden. Saker som att vandra med min pappa. Och i sommar kommer jag nog bada minst lika mycket som jag gjorde förra sommaren. Jag har tagit ledigt extra länge just för det. Men annars vet jag inte vad jag ska skriva om. Jag känner mig rätt uttömd just nu. Men jag antar att jag kommer på det efter att han läst tidningen Skriva eller spelat minecraft eller sett någon film eller läst någon bok eller sett något youtubeklipp. Och någonstans mitt i allt dethära ska jag skriva också. Så nog har jag saker att göra; det kan man minst sagt säga! 

Dagboksanteckning den 24/3 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor och pulverkaffe. Jag kokade inget ägg utan gjorde Varma koppen i stället. Jag såg på något på Facebook som upptog all min uppmärksamhet. Gjorde en Varma koppen grönsak och spelade lite minecraft. Innan jag gick till bussen som skulle ta mig till jobbet. Väl på jobbet behövde jag inte byta om. Vi skulle till någon sopstation och byta plastsäck på ett ställe. Efter det åkte vi ut på tur och jag fick skjuts direkt hem till mamma. Så jag var rätt tidig men först släppte vi av Olav och sen åkte vi hem till mamma. Väl hemma hos mamma så tog jag ut hunden Bella på promenad så att hon fick kissa och bajsa. På tv visade de Nyhetsdagen på tv 4. Den största nyheten där tror jag är vattenläckan i Jönköping men de pratade även om annat som hur man väger en bisonoxe och ger mat till grisar. Till mat åt vi lax och potatis som skulle värmas i mikron. Till det åt vi bearnaisesås och sallad. Efter det kammade vi Bella vilket hon inte alls tyckte om. Men det var nödvändigt för jag tror inte att en hund med tovor mår bra. Den kan ju få alla möjliga sjukdomar och infektioner om man inte kammar den så det gjorde vi. Magen klippte vi håret eftersom den var så väldigt tovig. Det klipptes lite hår på tassarna och mellan ögonen. Skräp togs bort vid ögonen också med en bomullstuss. Slutligen så borstade vi tänderna och gav henne en tugggrej som jag antar är bra för tänderna. Efter det tog vi en extra lång promenad. Jag hade, dumt nog, nämnt att jag börjat prenumerera på HBO max igen vilket hon tyckte jag kunde vänta med tills jag hade mer pengar igen. Hon ville veta mer saker som jag inte visste så mycket om. I alla fall så åkte vi till ICA knuten efter det där jag handlade en baguette, mjölk, chips, Coca cola, fanta och choklad. Efter det fick jag skjuts hem där jag kunde sätta på radion, datorn och packa upp alla mina varor. Jag behövde inget matstöd eftersom jag ätit hos mamma. Klockan halv nio är tanken att mamma ska komma med hunden Bella som ska få sova hos mig i natt. Så det ser jag mycket fram emot! Annars har jag en avgrundsdjup längtan efter att skriva något eget. Jag ser ju de här drömlandskapen som ett sätt att beskriva det obeskrivbara. Jag tror det behövs nu mer än någonsin. En slags undanflykt från allt det hära verkliga. Vad annars skulle jag kunna skriva om? Jag skulle i å för sig kunna skriva kriminalare eller fantasy. Och jag har på allvar funderat på om jag ska skriva om det i stället. Förra skrivarkursen skrev jag om Tonys pizza som har inget med Lugero Sömnväktaren vad jag vet i alla fall. Vi fick en läxa till nästa skrivarkurs att skriva om en bortförklaring och det känner jag väl att Lugero är lite bättre på att skapa. I övrigt är det en väldigt mystisk figur som gått samma utbildning som jag, alltså naturguidesutbildningen, men när han går med i militären så blir det på något sätt för mycket för honom. Han flyr upp till Fulufjället där han blir kallad att ta en gren från världens äldsta gran för att därefter få gudalika krafter. Han får möjligheten att besöka andras drömmar. Tiden efter det blir väldigt kaosartat och förvirrande för Lugero, men på något sätt får han ändå kontroll på allt det här kaoset och förvirrandet och blir på det sättet sömnväktaren. Första gången vi får möta honom är ju i min dröm där han tar en gren från världens äldsta träd så att det sen blir snöstorm. Men i den fristående berättelsen om Lugero Sömnväktaren tänker jag mig att det är mycket mer mystiskt och förvånande. Alla som ser Lugero går ju till psykologen och ingen vet ju vad han vill. Förutom just Lugero själv. Egentligen behöver jag inte ännu en till berättelse att skriva om men jag ska arbeta på den här berättelsen och försöka få den begripbar. Det tror jag att den är värd… 

Dagboksanteckning den 22/3 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor med pulverkaffe. Jag visste inte vad jag skulle ha på mig eftersom jag först trodde att vi skulle åka till Stendörren eller Femöre. Jag fick dock sms av Pontus där han skrev att jag kunde komma ner till stan. Så jag bytte om till jeans och tröja och tog bussen som gick vid kvart över tolv. Jag skulle gå till Esspressohouse och jag hade inte fått kortet än så jag fick låna mammas kort. Det blev någon foccacia med kyckling och mozzarella och någon god latte med karamellsmak till det. Efter det gick vi till bokhandeln där barnen först ville ha en massa grejer men det slutade med att de bara fick några origamiböcker och klistermärken. Något som sedan visade sig helt onödigt eftersom storebror ändå fick lov att slänga dem. Vi tog en promenad till centrum och sen ner till ån där barnen fick leka i någon lekpark och jag och mamma och hunden Bella tog en promenad längs med vattnet och kom någonstans långt bort på gågatan. Det tog ett tag innan vi kom tillbaka där vi började. Och ja just det; storebror hade köpt någon tvål på Åhlens också. Så vi gick till bilen som befann sig i ett bilgarage. Storebror hade redan handlat fikabröd som vi skulle ha med till lillebror och hans flickvän. Jag fick sitta fram med Bella i knäet medan storebror och hans två barn fick sitta bak. Vi parkerade vid Biltema och gick till lillebrors lägenhet. Där möttes vi av lillebror, hans flickvän och hennes hund Love som var helt galen när han såg Bella. De fick dock lov att hålla i hundarna så att de inte attackerade varandra och vi bjöds på kaffe och fikabröd. Efter det gick vi ut på en promenad och först ville barnen bara leka i en liten men sen såg de den stora lekparken och ville nästan med en gång leka i den. Vi var dock inte där så länge utan gick efter ett tag. Gick förbi det som varit fritids en gång i tiden och där jag hade varit i något mysrum på övervåningen med kuddar och sett Kasper. Efter det tog vi farväl av lillebror och hans flickvän och åkte tillbaka hem till mamma. Vi såg ingen film men barnen fick pyssla. Jag hjälpte till att laga spagetti med köttfärssås. När vi åt så nämnde storebror att han hade hört att jag förlorat mycket pengar. Och att det var lätt hänt. Så mycket mer än det pratade han inte om det dock utan vi åkte hem till mig sen. En annan grej jag tänkt på är att det jag sa igår inte var bra. Jag antar att jag sa det eftersom jag känner att jag i mitt hjärtas djup vill skydda storebrors barn. Jag ser på politiken idag och jag blir livrädd. Mycket känns som det gjorde innan andra världskriget. Det viktiga är väl då att inte sjunka ner i desperation och ge upp. Jag fick i alla fall skjuts hem och efter det har jag inte gjort mycket. Jag har spelat väldigt mycket minecraft. Gjort en farm med ett flertal grönsaker. Jag har känt att jag behövt göra fler farmer i minecraft. Just nu vet jag inte vad jag vill göra dock. Jag har haft några drömmar den senaste tiden. Den ena befann jag mig i spelet Croc, det andra stormade det i Bonäs och i det tredje så befann jag mig i något främmande landskap med någon byggnad som inte var lik något jag hade sett förut. Kanske försökte min hjärna skapa något begripligt som inte var något jag hade sett tidigare. Jag vet inte riktigt. Jag kan komma ihåg att jag tyckte om att vara vid den där byggnaden dock. Och de människor som var runt omkring den. Som jag antog kom från Ung Vänster. Men jag blev inte riktigt klok på den där byggnaden. Var den kom ifrån. Och vad den gjorde där. Just då kändes det som något som någon bara ställt dit och så var det med den saken. Ingen hänsyn hade tagits till saker som hade legat där innan och det kändes lite fel. Men det kändes som det var något magiskt med den där byggnaden dock. Jag vet inte vad men jag trivdes att vara omkring den här byggnaden. Det känns som man skulle kunna läsa på sig själv om vad sådana drömmar om sådana byggnader betyder. För som det är just nu begriper jag ingenting. Men det väcker en lust i mig att skriva ännu mer. Ännu lite mer. Om allt möjligt egentligen… 

Dagboksanteckning den 21/3 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor med ägg och pulverkaffe. Jag tog bussen som tog mig till Spindelplan och väl på jobbet så skulle vi ut på promenad. Så jag behövde inte byta om men jag hade glömt lägga i mina kläder i tvätten så det får jag göra nästa gång. Bosse var där också. Och under promenaden så pratade vi om huruvida det var rätt beslut av mig att byta god man. Jag är rätt trött på att behöva försvara det beslutet. Den god man jag har nu är en jävla idiot. Det är så det är. Det är därför jag vill byta. Acceptera det bara och gå vidare. Efter promenaden gick vi till tvättstugan och tog ut all tvätt. Vi gick inte tillbaka till arbetslokalen dock. Vi tog bilen och åkte till Mariebergsgården. Patrik ville ha tidningspapper till glas. Men de hade precis tömt soptunnorna så vi fick leta på annat håll efter tidningspapper. Och detta annat ställe var på strokeavdelningen på Mariebergsgården. Ett ställe jag inte varit på mycket länge. Inte sen jag brände ut mig. Saker och ting var som de brukade vara när jag var här. Jag fick lov att sitta i korridoren som också var ett vardagsrum med tv och radio. Efter ett tag kom en ut som frågade varför jag inte satt med dem. Ibland känns det som jag är huvudpersonen i The passion of Christ. Det känns som så många vill se mig död. När jag såg de där scenerna där de hugger Jesus med något slags verktyg som liksom sliter upp revbenen och när de hamrar in spikar i händerna på honom så känns det som det är jag. Jag får fantomsmärtor och det skrämmer mig. Jag hade helst sluppit alla dessa kontrollerande människor som vill begränsa ens frihet. I det ingår att kunna ta körkort och att resa var jag vill. Men jag antar att jag inte kan göra det den närmaste tiden. Framtiden är osäker för mig. Men vissa saker måste jag kunna få göra. I det ingår att ringa chefen och gå på boendemöte. Vad nu det har med Mariebergsgården att göra vet jag inte. Det kom i alla fall ut en efter ett tag och frågade varför jag inte var med dem. De hade helt klart inte varit med när polisen kom och hämtade mig en gång. Då hade det känts som i Passion of the Christ. Kanske inte så brutalt med uppslitna revben och spikar i händerna men likväl hade de tryckt ner mig mot golvet. Det var ett trauma som jag burit med mig ända sen dess. Och jag vet inte om jag bearbetat det än. Jag vet inte ens hur man bearbetar en sådan grej att ha blivit misshandlad. Efter ett tag gick vi därifrån i alla fall. Tidningslös. När vi kom tillbaka till arbetslokalen så ringde jag mamma som sa att jag kunde komma. Jag spelade bara lite My little universe och gick sen hem till mamma. Väl hemma hos mamma så var hunden Bella jätteglad att se mig. Jag skulle i alla fall ta ut henne så att hon fick kissa och bajsa. Och efter det fick jag gå upp igen. Vi skulle laga till våfflor. Jag satte på Poccahontas på Disney plus eftersom jag inte hade sett den innan. Och jag blev inte besviken. Mamma fick dock lov att duscha och dammsuga och torka golv inför att storebror Pontus skulle komma. Mamma skulle åka iväg och handla lite saker så hon lämnade hunden Bella med mig. Jag hade sett både Rapport och lite Världens historia. Jag bytte dock över till Disney plus och såg på första avsnittet av Daredevil. Efter ett tag ringde mamma och frågade om jag kunde hjälpa till att lyfta matkassar så jag pausade serien och hjälpte mamma. Jag hann se klart på serien och lite av Stamsites stream på Twitch. Vi skulle gå till busshållplatsen som låg mellan Skavsta och Nyköping. När vi väl mötte dem så blev det ett varmt välkomnande. Jag har ju inte sett min storebror på flera månader. Och jag ångrar varje gång jag bet honom när jag var liten. Och var så där besvärlig som jag var då. För jag var en besvärlig unge. Det skulle jag kunna skriva en hel text om. Vi gick i alla fall tillbaka till lägenheten, jag, mamma, hunden Bella, storebror Pontus och hans barn Freja och Love. Ett helt rum var dedikerat till dem. Sängen som hade stått i förrådet var dock för sunkigt så vi ställde tillbaka det och förmodligen kommer det slängas någon gång den närmaste tiden. Istället kommer nog storebror sova med Freja på soffan. Jag har tänkt att jag ska visa Poccahontas för barnen. Och Vaiana och Vaiana 2. Imorgon är planen att vi ska åka någonstans och grilla korv. Jag är så exalterad över det här. När vi hade lyft tillbaks sängen i alla fall, jag och storebror, så fick jag skjuts hem. Men först åkte vi till ICA knuten där jag ville ha mjölk, tvål och chips. Efter det fick jag skjuts hem. Och sedan dess har jag satt på radion, datorn och packat upp de få varor jag har. Personalen som kom var en tjej som jag inte sett på länge och som jag trodde jag var kär i. Hon hade inte med sig bankkortet dock så det antar jag att någon annan kommer ha sen. Jag glömde nämna att det hade varit rattfylleri i Nyköping idag men det antar jag att jag kan nämna imorgon eller när det är boendemöte. Är jag Jesus? Hade jag sagt det hade jag fått spendera resten av mitt liv på psyket. Dessutom vänder jag mig starkt emot personer som utger sig för att vara något inte är. Mig själv inkluderat. Dessutom hade jag tyckt att istället för att ägna sig åt religion så kanske man skulle kunna ägna sig åt jiu jitsu. Vilket jag inte gjort på evigheter. Jag tycker också man ska allmänbilda sig och lyssna på forskarna. Tro på klimatförändringarna och leta efter liv på andra planeter. Jag tror inte vi vet hur liv på andra planeter ser ut men jag är övertygad om att det finns. Liksom jag är övertygad om att universum egentligen bara är en enda stor transportsträcka till alla dessa planeter med liv på. Så när jag dör kanske jag färdas inuti en sådan komet till en annan del av universum. Om det nu är så det går till när man dör. Vet jag inte. Men förhoppningsvis dör jag inte den närmaste tiden i alla fall. Helst inte alls men det är väl ett för stort krav att ställa på livet. Bara vi är lite snällare mot varandra så är jag nöjd. Det brukar ofta va så att är man snäll mot någon så är de snälla tillbaks. Jag skrev ju förut att jag var rädd för att dö och fick en massa fina kommentarer. Det boostar mitt eget och får mig att vilja skriva mer. Så tack! Jag kommer garanterat skriva mer! Men jag måste bara besluta mig för om jag ska skriva om Brunnsvik, Mora eller Nyköping. Just nu lutar det åt Mora. Inte samma dröm som jag hade förra gången men likväl en dröm. Om något diffust och otydligt. Något bortanför Rosa husets väggar. Vad är det? Något som inte var med förra gången. Något som kommer tillbaka till mig i form av ett minne. Trånga korridorer med metallgråa skåp. Något i den stilen. Och efter det hamna i något snöklätt landskap…