Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor och pulverkaffe. Jag gjorde mig en Varma koppen potatis och purjolök och gick till bussen. Väl på jobbet var det bara att byta om och sen gick vi till garaget där vi tog ut släpvagnen och ställde den framför lokalen. Sen körde Patrik med sin privatbil och fäste släpvagnen på den. Vi tog sen arbetsbilen och åkte och kollade vid Rosvalla om det fanns jord där. Jag misstänkte att det var på det första stället som vi inte hade åkt in på och det hade någon annan sagt också. Av någon anledning så åkte vi till det andra stället där det bara fanns grus först men han gjorde en U-sväng och vi åkte till det första stället. Och visst fanns det jord där! Rätt mycket till och med! Så nu kommer de väl åka dit imorgon och samla på sig jord och lägga i pallkragarna så när jag kommer tillbaka på fredag så står det förmodligen pallkragar med jord där som jag kan odla i. Men jag kommer förmodligen inte sätta ner frön på fredag utan det blir nog veckan efter. Och efter det åkte vi till Patrik och hämtade hunden Bosse. Jag kan inte låta bli att skriva om min arbetskamrat som ibland känns för mycket. Jag vet att det jag hade skrivit den gången var orättvist och elakt men jag tycka att det blir för mycket på något vis. För mycket att alla ska vara vänner med alla och att det inte ska vara någon konflikt. Men så blir det konflikt i alla fall och då blir det så väldigt aggressivt. Det känns som man går på ett minfält. I alla fall blev det ingen konflikt på jobbet som tur var. Men saker jag är trött att höra är “Varför var du inte på pizzerian?” eller “Varför var du inte med på det här?”. För att jag inte är intresserad helt enkelt. Acceptera det och gå vidare med era liv. I alla fall. Vi åkte tillbaka till arbetslokalen med hunden Bosse och jag bytte om. Jag gick kort därefter och jag stannade till vid gamla odlingslotten och strödde ut lite gröngödsel och hade jord på. Så nu kommer det förhoppningsvis växa gröngödsel där om ett tag. Efter det gick jag till ICA knuten och handlade Varma koppen, mjölk, knäckebröd, chips och choklad. Jag tog den närmaste bussen hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla mina varor. Efter det har jag haft många samtal från både god man, mamma och pappa. God man var nog värst. Han låter mig aldrig leva. Jag fattar inte hur han fick det här jobbet egentligen. Han är allt annat än snäll. Och jag önskar av hela mitt hjärta att jag får byta god man snart. Jag har nog egentligen inget mer att säga om den här dan. Jag har tänkt att jag mest ska spela minecraft så jag ska nog göra just det. Jag orkar egentligen inte med människor längre. Men får göra det bästa av situationen. Hur nu det ska gå till; jag får ju inte ha något bank-ID. Så jag kan inte ha Disney plus eller Prime video. Jag kan inte ens ha reklamfritt på Spotify. Vem vill leva så här egentligen? Inte jag i alla fall. Men nu gör jag det. Och det är så irriterande…