Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med ost på och pulverkaffe. Jag gjorde ingen Varma koppen eftersom jag är ledig idag. Däremot tog jag bussen till biblioteket där jag var på Drop in för släktforskning. Jag vet inte hur mycket jag tagit reda på idag egentligen men jag hade skrivit i något namn och fått en massa uppgifter. Och det är väl ungefär så släktforskning fungerar. Mer eller mindre. Efter släktforskningen så läste jag tidning men till min förvåning var inte artikeln om ljusmanifestationen i tidningen idag. Jag får vänta till imorgon och se om den är i tidningen då. Annars tänker jag att det dröjer för länge och inte längre är aktuellt. Efter biblioteket gick jag till caféet bredvid Stora torget. Till min stora förvåning var Jörgen från jiu jitsun där. Så nu kanske jag börjar träna jiu jitsu igen! För mig skulle det, i alla fall, vara väldigt kul. Det var så länge sen jag hade någon riktig aktivitet så här är min chans att göra något igen. På caféet tog jag bara en kaffe. Efter caféet tog jag bussen hem. Jag såg färdigt videon där Matinbum spelar Subnautica Coop tillsammans med Stamsite. Jag har sett en video där ChrisWhippit spelar minecraft tillsammans med UFOsxm. Jag har börjat se en dokumentär som heter Tyst i klassen och som går på HBO max. Annars har jag inte gjort så mycket. Jag har funderat mycket kring vad som händer när verkligheten spricker. För till slut blir det för mycket jobb och släktforskning och manifestationer. Barn har dött i Gaza. Har väl inte riktigt gått in ordentligt förrän så här efteråt. Men vad betyder det? Det betyder att barn även kommer dö idag i Gaza. Regeringen gör ju uppenbarligen för lite. Och vad säger Uffe när Ship to Gaza ska bryta blockaden? Åk hem? Det är något som spricker, garanterat, i min verklighetsbild. Jag trodde att världen var svart och vit men inser nu att den kan innehålla många färger och former. Färger och former som på något sätt skapar de världar som jag vill beskriva. Det som har varit oskrivet men som jag nu helhjärtat kan gå in för. Det blev ingen skrivarkurs på folkuniversitetet, visst, men nu verkar det ju bli något annat på biblioteket. Så jag kanske ska fortsätta beskriva det overkliga, det jag tänkt göra rätt länge nu, men som jag inte gjort. Varför har jag inte gjort det? Varför har jag inte tränat jiu jitsu? För att det har varit för långt? Större anledning att göra det. För om man inte gör det som skrämmer en låter man rädslan vinna och då kommer man ingenstans i livet…