Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag gjorde mig en Varma koppen sparris och spelade lite minecraft. Tog bussen som skulle ta mig till jobbet och behövde inte byta om eftersom det är fredag. Väl på jobbet mötte jag Hella som skulle ha något möte med någon där. Så jag kunde inte gå och sätta mig hos dem när jag tyckte det blev lite jobbigt i det vanliga rummet. Som tur har vi ju avkopplingsrummet men jag hann knappt inte sitta något där förrän vi skulle gå iväg på promenad. Vi tog den långa promenaden längs med ån och när jag kom tillbaka fick jag lov att ringa god man eftersom han inte hade svarat på mitt sms. Jag hade i alla fall tillräckligt med pengar och skulle träffa honom någon gång framöver. Jag vill dock fortfarande byta god man men verkar inte få den viljan bekräftad den senaste tiden i alla fall. Idag tvättade vi inget heller så jag behövde bara lägga in mina byxor i min hylla. Efter ett tag kunde jag gå också. Mamma är fortfarande i stugan i Dalarna så jag gick direkt till affären och handlade. Väl på affären handlade jag nudlar, Yakisoba, äpplen, mjölk, chips, Mer äpple- och svartvinbärs/hallondricka, frusna grönsaker, glass och choklad. Direkt efteråt tog jag bussen hem och väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. När klockan blev fem hade jag matstöd och värmde på en paj. Det blev ingen stream av Stamsite klockan sex men däremot av SGC klockan sju. Så jag fick köra Fängelsehålorna en gång i alla fall. Men först värmde jag på den där glöggen gjord på äpplen och saffran. Mycket god var den! Just nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag skulle kunna läsa färdigt Johannas bok. Jag skulle också kunna skriva något mer om trapphus. Jag har ju en lite mer personlig relation till dem trotts allt. Kanske inte precis de trapphus som finns i Spindelplan men de som fanns i Brunnsvik. Jag kommer inte ihåg allt dock. Jag har för mig att man kom till en dörr när man kom till översta våningen. Men varför fanns den där? Och längs med korridoren hängde det saker. Vad var det? Om jag hade koncentrerat mig lite mer på det så hade jag vetat det. Vad jag däremot kommer ihåg var att gardinerna i mitt internatrum var regnbågsfärgade. Och att statyn på gräsmattan föreställde en mamma med ett barn ridandes på ryggen som fick vingar. Och sen då? Ja och sen fanns alla röda byggnader. Men de har alltid stått där; det finns inget nytt med dem. Men jag har tänkt att jag ska skriva om dem. Mycket. Och det kommer jag också göra. Så småningom. När jag får tid. Och läst färdigt. Alltid detta läsande. Det tar aldrig slut. Och man får mer också. Men det känns ändå som att, när jag läst färdigt Johannas bok och Kafkas bok, så kan jag börja läsa tidningen Skriva och börja mitt eget skrivande. Men tills dess är det läsa som gäller… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen sparris. Tog bussen som tog mig till jobbet. Bussen till Harg var lite försenad dock så Patrik ringde när jag var framme och frågade var jag var eftersom klockan var ett redan. Men jag berättade att jag var där redan så de behövde inte vänta så länge. Väl på jobbet så bytte jag om och sen var det bara att börja jobba. Idag skulle vi sopa och torka trapphus. Jag fick börja med att torka och sopade sen. Sammanlagt städade vi två trapphus och det var lätt att börja fantisera om trapphus utan slut eller som plötsligt skulle vara i Brunnsvik. Det är över tio år sen jag var i de trapphusen, men jag minns det som igår. Det kräver nästan en text för sig. När vi hade städat färdigt trapphusen och lagt de smutsiga torkarna i tvättmaskinen så skulle vi åka ut på tur. Men först bytte vi om. Jag fick skjuts till biblioteket och min andra kollega hem till sig. Jag åt min baguette som jag hade köpt under gårdagen. Jag läste lite tidning och tog kort på att jag läste tidningen. Jag vet inte om det blev lite tungt att läsa när jag läste något om suicid i tidningen. Något jag inte haft problem med. Sen började poesiträffen och vi fick en massa kompendier och vi fick höra en massa om Anna Margolin. Till och med lite sång och vi läste upp någon dikt vi tyckte var stark. Någon läxa fick vi med oss också och sen åkte jag hem. Jag glömde nämna att Anna var en judisk poet som verkade under tidigt nittonhundratal. Så det var lite svårt, så klart, att hitta något om henne. Men jag tyckte hennes dikter var sprängfyllda av levandegörande beskrivningar om livet som kan vara både berg och dal-banig och dödstråkig på samma gång. Jag kommer i alla fall fortsätta läsa henne. Men när jag väl kom hem sen så satte jag på radion och datorn. För ett tag satt jag och spelade minecraft och glömde att jag ska skriva dagboksanteckning. Härnäst ska jag nog fortsätta läsa för det kan man aldrig göra för mycket… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag såg på senaste avsnittet av Welcome to Derry, spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen grönsak. Gick till bussen som skulle ta mig till jobbet. Väl på jobbet var det bara att byta om. Idag skulle vi kratta löv. Vi tog alla varsitt område att kratta. Jag har funderat en del kring det här med att hålla sams med sina arbetskamrater. Jag vet inte om jag skulle kunna hålla sams med just den personen. Och jag har fortfarande inte förstått varför hon snusar och klär sig i säckiga kläder. Är det något slags politikerförakt? Jag har sagt åt mig själv att inte tänka på det men det är svårt när man varje dag får se samma sak. Är hon emot mig som vänster också? När jag frågar så känns det som jag får ett så aggressivt svar tillbaka så jag vet inte om jag vågar det längre. Det är ju tråkigt dock för vi får ju en så tystare arbetsplats på grund av det. Men jag vet inte. Jag kanske bara ska låta det va också… 

Så vi krattade och fick ihop några högar som vi kunde slänga i säckar. Och när vi hade gjort det fick jag byta om igen. För efter det fick jag skjuts till ICA knuten. De skulle slänga löven men de kunde släppa av mig först. Väl på affären så handlade jag baguette, Varma koppen, mjölk, iskaffe, chips, Mer äpple- och svartvinbärs/hallondricka och choklad. Efter det tog jag bussen till släktforskningen. Den här gången tog jag reda på allt som det gick att ta reda på om mormors farfar, hans barn och mot slutet lite av hans föräldrar. Jag är alltså ända in i artonhundratalet just nu. Men jag fick lov att sluta när det var som mest spännande och tog bussen hem. Men har allt sparat på ett USB som tur är! Väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Sen dess har jag hunnit se på Welcome to Derry en gång till och börjat se en video där Mammaspelar spelar minecraft. Men jag har inte hunnit läsa En del av havet som jag sagt att jag ska göra. Det kanske jag kan göra nu. Förresten så hade personalen som kom ikväll säckiga kläder. Kanske var det därför som jag började tänka på det helt plötsligt? Bara en tanke från min sida… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med marmelad på och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen sparris. Tog bussen som skulle ta mig till jobbet men upptäckte att bussen från Brandholmen var försenad. Så jag fick skicka sms till min arbetsledare och förklara läget. Sen fick jag snällt sitta och vänta en halvtimme till att nästa buss kom. När jag äntligen kom fram till jobbet så kunde vi gå på promenad och en var där som jag inte hade sett på ett tag. Jag var inte där så länge men jag ville i alla fall säga hej då till en på jobbet som ska börja på City gross nästa vecka och gav honom därför en kram. När jag började gå hem till mamma så ringde jag mamma. Det visade sig att hon satt på tåg på väg till storebror i Göteborg. Däremot så var Micke hundvakt så det gjorde inget att jag gick till hennes lägenhet. När jag kom hem till henne så möttes jag av Bella. Micke höll på att laga korvgryta. Han skulle bara tillaga riset först som han stekte (?) men sen kokade. Vi såg inget på tv men det gjorde heller inget. Jag fick reda på att Göte hade dött. Alla gamla dör. Det verkar nästan vara en naturlag nu. Men vad som händer med Tiberget och huset i Venjan frågade jag inte. Jag ville inte vara för okänslig. Vilket jag inte visste om jag skulle va om jag frågade om det. Däremot tar jag kanske upp släktforskningen igen. Jag har inte riktigt lika fullt upp som jag hade förra veckan. Micke och jag gick ut med Bella så att hon fick kissa och bajsa. Fast jag gick till busshållsplatsen för jag skulle till fackeltåg. Tog bussen som tog mig ner till stan. Väl i Teaterparken mötte jag några personer från kvinnojourer. De sa att jag kunde stanna där eller gå runt i stan lite innan det började så jag valde att stanna kvar. När det sen var igång så gick vi genom Nyköpings centrum. Jag hade ingen fackla dock vilket jag kan tycka var lite synd så här efteråt. Men det skulle bli starkt efteråt för när vi väl var framme på Stora torget så skulle facklorna ändå släckas i hinkar med vatten. Det blev sång som jag även filmade och tal av Bianca Kronlöf. Efteråt så skulle jag envisas med att träffa Bianca också. Jag vet inte varför; vi har ju inget gemensamt. Och det blev rätt stelt. Hon frågade vad jag gjorde för att motverka våld mot kvinnor. Jag sa att jag var med Vänsterpartiet. Hon sa att det ju också var bra. En annan där berättade att jag hade stått där långt innan fackeltåget hade börjat till och med. Men så mycket mer sades det inte. Hon verkade vara mer intresserad av tjejerna som hade sjungit alldeles nyss. Och det kan jag förstå; det var starkt! Men så mycket mer gjorde jag inte då. Det var nästan ingen kvar där när jag hade gått fram till Bianca. Men när även hon gick iväg så kände jag väl att det var lika bra att jag gick iväg också. Så jag tog närmsta buss till Brandholmen och väl hemma satte jag på radion och datorn. Jag satte på Stamsites stream och när den var slut så började jag se på The Conjuring Last rites. Så nu ska jag nog fortsätta göra det… 

Flödesskrivning 

Jag har haft rätt mycket att göra den senaste tiden. Men om jag skulle skriva om annat så skulle jag väl skriva om alla konstiga världar jag har i huvudet. Där gravitationen plötsligt upphör eller landskapet är oändligt. Eller så ser landskapet ritat ut. Kanske är det en skada från högstadiet när jag höll på med konst. Jag ville alltid gå längre; gör mer. För mig var det inte bara ett konstverk. 

Bilduppgift: Något i dimman 

Det gömmer sig något i dimman. Vi vet inte vad men något är det. Den lilla flickan som står på asfalten vet precis vad det är. Men hon vägrar berätta för oss. Vad är det hon är så rädd för att berätta? Gömmer sig något i dimman? Vi kanske aldrig får veta för nu har den lilla flickan försvunnit i dimman… 

De dystra kvarteren 

Det var en vanlig dag. Vädret var mörkt. Sinnet nedstämt. Än en gång gick hon genom de dystra kvarteren. Var fanns all glädje? Var fanns allt ljus?