Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen grönsak. Tog bussen som tog mig till arbetet och väl på jobbet var det bara att byta om. Vi skulle kratta löv. Tyvärr fick jag krattan av metall så mest hela tiden fick jag lov att ta bort löv som fastnat i krattan. Det blev rätt stora högar mot slutet och det blev över fem säckar med löv. Det fick inte plats i bilen till och med så det står där och väntar på att hämtas. Jag fick byta om och kort därefter gick jag till mamma. Hon skulle byta däck kvart i tre så hon hade lagat mat som var bara att ta. Och det var köttbullar med potatismos med lingonsylt. Sen blev jag sur av någon anledning. Jag visste inte riktigt varför men först såg jag ju på tv4-nyheterna, sedan såg jag färdigt tredje avsnittet av Welcome to Derry och sen såg jag en video på youtube där UFOsxm spelade minecraft. Jag antar att det var någonstans där som jag blev sur. Jag kan bara undra varför jag ska känna tacksamhet för. Jag bär fortfarande med det här att mamma ringde polisen på mig. Så varför skulle jag förlåta henne för? Jag har inget gemensamt med henne! Men nu har jag i å för sig sagt att jag ska till henne på onsdag och att hon tillsammans med pappa och hans fru kommer hem till mig på torsdag. Så jag får vara tacksam då. Eller nått. Det är liksom som jag aldrig vuxit ifrån mamma. Det är en hemsk känsla. Och mitt hem känns inte heller som mitt hem eftersom samma personer kommer och ger mig medicin. I alla fall så åkte vi till ICA knuten sen. Jag handlade baguette, Varma koppen, mjölk och chips. Dessutom köpte jag månadskort eftersom förra hade tagit slut. Jag fick skjuts hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla mina varor. Under hela dagen har jag tänkt att jag ska säga att jag är sjukt trött på att vara singel. För jag är sjukt trött på att vara singel. Men det är som att folk är helt okapabel att känna känslor. Att känna kärlek och sådana grejer. Också på kvällen kommer det en kille på medicinstödet. Också undrar han varför jag inte tycker om att han kommer! Är det inte uppenbart? Eller blir de så blinda på något sätt? Jag fattar inte hur. I alla fall; nu ska jag väl skriva om någon psykiatri eller liknande. Jag skulle också göra någon uppgift till imorgon då vi har poesiträffen så det får jag inte glömma bort…